dubbel

See also: Dubbel

English

Noun

dubbel (plural dubbels)

1. A kind of strong brown beer, originally from Belgian Trappist monasteries.
   • 2017, Janet Fletcher, Cheese & Beer, page 35:

     Dubbels typically have a rich, complex, malt-centered personality and a copper or caramel color.

Coordinate terms

• tripel

Anagrams

• bulbed

Dutch

Etymology

From Middle Dutch dobbel, from Old French doble, from Latin duplus.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈdʏ.bəl/

• Audio:

  (file)

• Hyphenation: dub‧bel
• Rhymes: -ʏbəl

Adjective

dubbel (not comparable)

1. double, twofold
2. ambivalent
3. ambiguous

Declension

Declension of dubbel
uninflected	dubbel
inflected	dubbele
comparative	—
		positive
predicative/adverbial		dubbel
indefinite	m./f. sing.	dubbele
	n. sing.	dubbel
	plural	dubbele
definite		dubbele
partitive		dubbels

Derived terms

• driedubbel
• dubbel en dwars
• dubbel liggen
• Dubbel Wit
• dubbel-cd
• dubbelagent
• dubbelagente
• dubbeldekker
• dubbelganger
• dubbelhartig
• dubbelklik
• dubbelklikken
• dubbelloof
• dubbelop
• dubbelspion
• dubbelspionne
• dubbelster
• dubbeltje
• dubbelzinnig
• vierdubbel
• vijfdubbel
• zesdubbel

 

Descendants

• Afrikaans: dubbel
• Negerhollands: dobbel
• → Caribbean Javanese: dhobel
• → Indonesian: dobel
  • → Petjo: dobol

Swedish

Etymology

From Old Swedish dobel, dobbell, dubbel, from Old French double, from Latin duplus.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈdɵbɛl/

• Audio:

  (file)

Adjective

dubbel (not comparable)

1. double

Declension

Inflection of dubbel
Indefinite	Positive	Comparative	Superlative2
Common singular	dubbel	—	—
Neuter singular	dubbelt	—	—
Plural	dubbla	—	—
Masculine plural3	dubble	—	—
Definite	Positive	Comparative	Superlative
Masculine singular1	dubble	—	—
All	dubbla	—	—
1) Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine. 2) The indefinite superlative forms are only used in the predicative. 3) Dated or archaic

Derived terms

• damdubbel
• dubbel-b
• dubbel-cd
• dubbelagent
• dubbelalbum
• dubbelarbeta
• dubbelarbete
• dubbelbeckasin
• dubbelbemanning
• dubbelbeskatta
• dubbelbeskattning
• dubbelbestraffning
• dubbelbindning
• dubbelblind
• dubbelblindtest
• dubbelbogey
• dubbelboka
• dubbelbokning
• dubbelbottnad
• dubbelbrytning
• dubbelbröllop
• dubbelbädd
• dubbelbössa
• dubbelchecka
• dubbeldiagnos
• dubbeldäckad
• dubbeldäckare
• dubbeldörr
• dubbelexponera
• dubbelexponering
• dubbelfakturera
• dubbelfel
• dubbelfilig
• dubbelfinal
• dubbelfönster
• dubbelgarage
• dubbelgrepp
• dubbelgångare
• dubbelhaka
• dubbelhet
• dubbelhytt
• dubbelhäftande
• dubbelhänt
• dubbeljobb
• dubbelkikare
• dubbelklicka
• dubbelknut
• dubbelknäppning
• dubbelknäppt
• dubbelkolla
• dubbelkommando
• dubbelkonsert
• dubbelkonsonant
• dubbelkontroll
• dubbelkors
• dubbelkönad
• dubbellektion
• dubbelliv
• dubbellön
• dubbelmask
• dubbelmatch
• dubbelmening
• dubbelmoral
• dubbelmord
• dubbelmördare
• dubbelmöte
• dubbelnamn
• dubbelnatur
• dubbelnelson
• dubbelnummer
• dubbelpanera
• dubbelpar
• dubbelparkera
• dubbelpartner
• dubbelpipig
• dubbelriktad
• dubbelroll
• dubbelrum
• dubbelsalt
• dubbelseende
• dubbelseger
• dubbelsidig
• dubbelslipad
• dubbelsmörgås
• dubbelspaltig
• dubbelspel
• dubbelspelare
• dubbelspråkig
• dubbelspår
• dubbelspårig
• dubbelstjärna
• dubbelsäng
• dubbelteckna
• dubbelteckning
• dubbeltimme
• dubbeltitel
• dubbeltrast
• dubbelträff
• dubbeltydig
• dubbeltydighet
• dubbelutvisning
• dubbelverkande
• dubbelvikning
• dubbelvikt
• dubbelvolt
• dubbelväv
• dubbelörn
• femdubbel
• flerdubbel
• fyrdubbel
• herrdubbel
• mixeddubbel
• mångdubbel
• sexdubbel
• tiodubbel
• tredubbel

 

Related terms

• dubbla
• dubblera
• dubblett
• dubbling
• dubblé

Further reading

• dubbel in Svenska Akademiens ordböcker
• dubbel in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)

Anagrams

• dubble