anrufen

Tyska

Verb

Konjugation för anrufen  Hjälpverb: haben
Infinitiv		anrufen
Presensparticip		anrufend
Perfektparticip		angerufen
Indikativ		1:a pers.	2:a pers.	3:e pers.
Presens	Singular	ich rufe an	du rufst an	er, sie, es ruft an
	Plural	wir rufen an	ihr ruft an	sie rufen an
Preteritum	Singular	ich rief an	du riefst an	er, sie, es rief an
	Plural	wir riefen an	ihr rieft an	sie riefen an
Imperativ
Singular		-	rufe an!	-
Plural		-	ruft an!	rufen Sie an!
Konjunktiv I
Presens	Singular	ich rufe an	du rufest an	er, sie, es rufe an
	Plural	wir rufen an	ihr rufet an	sie rufen an
Konjunktiv II
Preteritum	Singular	ich riefe an	du riefest an	er, sie, es riefe an
	Plural	wir riefen an	ihr riefet an	sie riefen an

anrufen

• uttal: ˈanˌʁuːfn̩ⓘ

1. ringa, telefonera, ringa upp, anropa

   Ich rufe dich am Dienstag an.

   Jag ringer upp dig på tisdag.

   Besläktade ord: Anruf, Anrufer, Anruferin

2. åkalla

   Synonymer: anflehen

   Besläktade ord: Anrufung