Metaanalys: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 8 mars 2022 kl. 15.45

Metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier. En metaanalys är i allmänhet en del av ett systematiskt översiktsarbete.

Metod

En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar originalobservationer. Istället handlar det om att statistiskt väga samman flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett studieprotokoll där metoden för studien specificeras. Där beskrivs till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, inklusions- och exklusionskriterier för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats.

Metaanalysen redovisar det sammanvägda resultatet i form av ett jämförande resultatmått (till exempel oddskvot) med tillhörande konfidensintervall samt ett samlat resultatmått med tillhörande konfidensintervall. Proceduren ger en överblick över tillgängliga resultat och deras samstämmighet (homogenitet) och en sammanfattande uppfattning om huruvida publikationerna visar att en metod är bättre än en annan metod (eller bättre än ingen åtgärd alls).

Viktigt men ofta svårt är också att räkna ut hur stor del av det sammanställda resultatet som beror på olika former av bias.^[1]

Nätverksmetaanalys

Nätverksmetaanalys är en generalisering av vanlig metaanalys, där man gör parvisa jämförelser, till nätverks metaanalys med datastrukturer där flera jämförelser görs parallellt varav en eller flera är indirekta exempelvis prövning A jämförs med B, B jämförs med C samt A jämförs med C där jämförelsen mellan A och B är indirekt (figur).

Ett grundläggande antagande vid nätverksmetaanalys är att direkta och indirekta jämförelser skattar samma parameter, det vill säga en direkt mätning av den relativa effekten mellan A och B är densamma som den indirekta mätningen av den relativa effekten mellan A och B vilken estimeras med direkta mätningar mellan till exempel A och C samt C och B (figur).

Nätverksmetaanalystekniker kan stärka inferensen på den relativa effekten av två behandlingar genom att inkludera både direkta och indirekta mätningar av relativa behandlingseffekter och samtidigt tillåta inferens på samtliga behandlingar med bibehållen randomisering.

Se även

Översiktsarbete

Systematisk översikt

Litteratur

^ ”Uppslagsord "systematiskt fel" i SBU:s ordlista”. www.sbu.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206215148/http://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/. Läst 6 december 2017.

Harris Cooper and Larry V. Hedges (ed), The handbook of Research Synthesis, Russell Sage Foundation, 1994, ISBN 0-87154-226-9

Externa länkar

[1] ”Uppslagsord "systematiskt fel" i SBU:s ordlista”. www.sbu.se. Arkiverad från originalet den 6 december 2017. https://web.archive.org/web/20171206215148/http://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/. Läst 6 december 2017.

[1]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+'''Metaanalys''' är en studie av [[vetenskapliga publikationer]], med syfte att dra [[slutsats]]er om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier. En metaanalys är i allmänhet en del av ett [[systematiskt översiktsarbete]].
-{{fotnoter|datum=2011-06}}
+== Metod ==
-'''Metaanalys''' är en studie av [[vetenskapliga publikationer]], med syfte att dra [[slutsats]]er om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier.
+En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar [[originalobservation]]er. Istället handlar det om att statistiskt väga samman flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett [[studieprotokoll]] där [[Vetenskaplig metod|metod]]en för studien specificeras. Där beskrivs till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, [[inklusionskriterium|inklusions-]] och [[exklusionskriterium|exklusionskriterier]] för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats.
+Metaanalysen redovisar det sammanvägda resultatet i form av ett jämförande [[resultatmått]] (till exempel oddskvot) med tillhörande konfidensintervall samt ett samlat resultatmått med tillhörande konfidensintervall. Proceduren ger en överblick över tillgängliga resultat och deras samstämmighet (homogenitet) och en sammanfattande uppfattning om huruvida publikationerna visar att en metod är bättre än en annan metod (eller bättre än ingen åtgärd alls).
-En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar [[originalobservation]]er. Istället handlar det om att sammanställa flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett [[studieprotokoll]] där [[Vetenskaplig metod|metod]]en för studien specificeras. I den står till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, [[inklusionskriterium|inklusions-]] och [[exklusionskriterium|exklusionskriterier]] för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats.
+Viktigt men ofta svårt är också att räkna ut hur stor del av det sammanställda resultatet som beror på olika former av [[bias (metodfel)|bias]].<ref>{{Webbref|url=http://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/|titel=Uppslagsord "systematiskt fel" i SBU:s ordlista|hämtdatum=2017-12-06|verk=www.sbu.se|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20171206215148/http://www.sbu.se/sv/var-metod/sbu-ordlista/|arkivdatum=2017-12-06}}</ref>
-Normalt räknar man om de ingående studiernas resultat till en [[oddskvot]] som sedan summeras till en sammantagen oddskvot. Denna oddskvot visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med sannolikheten att resultatet beror på en verklig effekt.
+== Nätverksmetaanalys ==
-Ytterligare metoder kan användas till exempel för att räkna ut hur stor del av oddskvoten som beror på olika former av [[bias]], till exempel [[publiceringsbias]]{{Källa behövs||2012-02-14}}, och den sammantagna oddskvoten räknas sedan om för att ta hänsyn till denna bias. Om ingen publiceringsbias finns borde fördelningen av de ingående oddskvoterna vara normalfördelad. Genom att räkna ut hur mycket de olika oddskvoternas fördelning skiljer sig från normalfördelningen kan man på så sätt räkna ut en teoretisk effekt av denna bias.
+[[Fil:Indirekt jämförelse.jpg|miniatyr|Exempel på indirekt jämförelse.]]Nätverksmetaanalys är en generalisering av vanlig metaanalys, där man gör parvisa jämförelser, till nätverks metaanalys med datastrukturer där flera jämförelser görs parallellt varav en eller flera är indirekta exempelvis prövning A jämförs med B, B jämförs med C samt A jämförs med C där jämförelsen mellan A och B är indirekt (figur).
+Ett grundläggande antagande vid nätverksmetaanalys är att direkta och indirekta jämförelser skattar samma parameter, det vill säga en direkt mätning av den relativa effekten mellan A och B är densamma som den indirekta mätningen av den relativa effekten mellan A och B vilken estimeras med direkta mätningar mellan till exempel A och C samt C och B (figur).
+Nätverksmetaanalystekniker kan stärka inferensen på den relativa effekten av två behandlingar genom att inkludera både direkta och indirekta mätningar av relativa behandlingseffekter och samtidigt tillåta inferens på samtliga behandlingar med bibehållen randomisering.
 == Se även ==
-*[[Meta-]]
-*[[Egen forskning]]
+* [[Översiktsarbete]]
+*[[Systematiskt översiktsarbete|Systematisk översikt]]
 == Litteratur ==
+<references />
-#Harris Cooper and Larry V. Hedges (ed), ''The handbook of Research Synthesis'', Russell Sage Foundation, 1994, ISBN 0-87154-226-9
+*Harris Cooper and Larry V. Hedges (ed), ''The handbook of Research Synthesis'', Russell Sage Foundation, 1994, {{ISBN|0-87154-226-9}}
 == Externa länkar ==
-#[http://www.cochrane.org/reviews/clibintro.htm The Cochrane Library innehåller ett stort antal meta-analyser inom olika terapiområden]
+*[http://www.cochranelibrary.com/cochrane-database-of-systematic-reviews/index.html The Cochrane Library innehåller ett stort antal meta-analyser inom olika terapiområden]
+*[https://www.mah.se/PageFiles/770522843/Att%20kvalitetsbed%C3%B6ma%20andras%20systematiska%20%C3%B6versikter,%20Pernilla%20%C3%96stlund.pdf Om systematiska översikter på Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU)]
-{{vetenskapsstub}}