Metaanalys: Skillnad mellan sidversioner
Lixer (Diskussion | Bidrag) m lade till Kategori:Forskningsmetoder med Hotcat |
m fixad wikilänk |
||
| Rad 3: | Rad 3: | ||
'''Metaanalys''' är en studie av [[vetenskapliga publikationer]], med syfte att dra [[slutsats]]er om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier. |
'''Metaanalys''' är en studie av [[vetenskapliga publikationer]], med syfte att dra [[slutsats]]er om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier. |
||
En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar [[originalobservation]]er. Istället handlar det om att sammanställa flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett [[studieprotokoll]] där [[metod]]en för studien specificeras. I den står till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, [[inklusionskriterium|inklusions-]] och [[exklusionskriterium|exklusionskriterier]] för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats. |
En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar [[originalobservation]]er. Istället handlar det om att sammanställa flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett [[studieprotokoll]] där [[Vetenskaplig metod|metod]]en för studien specificeras. I den står till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, [[inklusionskriterium|inklusions-]] och [[exklusionskriterium|exklusionskriterier]] för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats. |
||
Normalt räknar man om de ingående studiernas resultat till en [[oddskvot]] som sedan summeras till en sammantagen oddskvot. Denna oddskvot visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med sannolikheten att resultatet beror på en verklig effekt. |
Normalt räknar man om de ingående studiernas resultat till en [[oddskvot]] som sedan summeras till en sammantagen oddskvot. Denna oddskvot visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med sannolikheten att resultatet beror på en verklig effekt. |
||
Versionen från 23 december 2014 kl. 21.55
 |
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2011-06) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Metaanalys är en studie av vetenskapliga publikationer, med syfte att dra slutsatser om den samlade vetenskapliga litteraturens gemensamma slutsats, således en studie av studier.
En metaanalys genomförs normalt inte på samma sätt som en vanlig vetenskaplig studie, där man samlar in och bearbetar originalobservationer. Istället handlar det om att sammanställa flera sådana originalstudier så att man får ett större observationsmaterial. Man gör alltså normalt inga egna originalobservationer utan sammanställer resultat från redan publicerade vetenskapliga artiklar. Man uppför ett studieprotokoll där metoden för studien specificeras. I den står till exempel hur man letar efter vetenskapliga artiklar i ämnet, hur dessa bedöms, inklusions- och exklusionskriterier för artiklarna och hur man räknar ut en samlad slutsats.
Normalt räknar man om de ingående studiernas resultat till en oddskvot som sedan summeras till en sammantagen oddskvot. Denna oddskvot visar kvoten mellan sannolikheten att resultatet beror på slumpen jämfört med sannolikheten att resultatet beror på en verklig effekt.
Ytterligare metoder kan användas till exempel för att räkna ut hur stor del av oddskvoten som beror på olika former av bias, till exempel publiceringsbias[källa behövs], och den sammantagna oddskvoten räknas sedan om för att ta hänsyn till denna bias. Om ingen publiceringsbias finns borde fördelningen av de ingående oddskvoterna vara normalfördelad. Genom att räkna ut hur mycket de olika oddskvoternas fördelning skiljer sig från normalfördelningen kan man på så sätt räkna ut en teoretisk effekt av denna bias.
Se även
Litteratur
- Harris Cooper and Larry V. Hedges (ed), The handbook of Research Synthesis, Russell Sage Foundation, 1994, ISBN 0-87154-226-9