Anna Jönsdotter: Skillnad mellan sidversioner

Anna, kallad "Anna, Phersönernas moder", död 1568, var mor till Jöran Persson; hon ansågs utöva inflytande över hans politik, och var en av de första personerna som dömdes för häxeri i Sverige.

Biografi

Anna var hushållerska för en katolsk präst, Curatus Petrus (Per Joensson), som 1526 finns bekräftad som präst och anställd i kungens tjänst i Sala; det var vanligt att prästerna hade förhållanden med sina hushållerskor, och de kallades för "Red-Deja" eller "Forsia". Då reformationen infördes 1527 fick prästerna gifta sig med sina "hushållerskor", och Anna blev gift med Petrus omkring 1530. Mannen blev sedan borgare i Stockholm men återvände till prästyrket 1548, då han blev anställd i Strängnäs.

Både Anna och hennes man var omtyckta av Gustav Vasa och på 1550-talet blev hon utsedd till fataburshustru på Strömsholm, som efter kungens död blev änkesäte för riksänkedrottning Katarina Stenbock. Hennes son Jöran blev 1560 rådgivare hos Erik XIV, och hennes andre son, Christern Persson (död 1567) var också han anställd i kungens kansli. Båda bröderna var impopulära politiker, och Anna hade ett rykte som trollpacka och ansågs utöva ett dåligt inflytande över dem och politiken genom trolldom.

Då kung Erik avsattes 1568 beslöt Johan III att Anna skulle avrättas tillsammans med sonen Jöran genom rådbråkning, enligt uppgift dömd för trolldom. Men på väg till sin avrättning, kastade hon sig av hästen och bröt nacken. En påle slogs då genom ryggen på henne och hon begravdes någonstans mellan Stockholm och Järva. Även Jöran Perssons fru Anna Andersdotter, anklagades för trolldom, i hennes fall för att ha förtrollat kungens frilla, men hon undgick avrättning.

Se även

• Kerstin Ulfsax
• Brita Pipare
• Anna från Värmdön

Källor

• Anna Phersönernas moder i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
• Anna Andersdotter i Wilhelmina Stålberg, Anteckningar om svenska qvinnor (1864)
• Jöran Persson satte fursten främst Populär Historia 6/2000