[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Anundshög: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
+coord
Rad 41: Rad 41:
===Wikimedia===
===Wikimedia===
{{commonsbilder|Anundshög}}
{{commonsbilder|Anundshög}}

{{coord|59|37|50|N|16|38|41|E|display=title|region:SE_type:landmark}}


[[Kategori:Gravhögar]]
[[Kategori:Gravhögar]]

Versionen från 5 december 2007 kl. 22.04

Anunds hög med ett par av de fem skeppssättningarna synliga.
Foto: Christer Johansson

Anundshög (eller Anunds hög) är dels namnet på en storhög (gravhög) i utkanten av Västerås, Badelunda socken, Västmanland, dels namnet på området högen ligger i. Området är numer väl skyltat, skött och lämpligt för besök. Vandringsled finns genom hela området.

Högen

Högen är Sveriges största gravhög. Den är nio meter hög och 64 till 68 meter i diameter. Det gör den större än exempelvis Gamla Uppsalas kungshögar. Högen härrör från yngre järnåldern 500 - 900 talet e.Kr. Den sägs innehålla kung Anunds grav. Det är möjligt bland annat eftersom Uppsalakungarna kring Bröt-Anunds tid enligt sagorna begravdes i olika delar av det expanderande Sveariket, kanske för att demonstrera makt.

Området

Kring högen finns en stor och väl bevarad labyrint, fem skeppssättningar, båtgravar (refereras normalt till Badelunda, inte Anundshög) samt ett antal andra stensättningar och över 200 gravar på Badelundaåsen. Vid själva Anundshög (Västerås raä 431) finns 12 gravhögar och 10 stensättningar. Det södra gravfältet (Västerås 432) på Badelundaåsen har ursprungen varit cirka 15-20 fornlämningar innan grustaget uppstod och idag finns det tre högar och 7 runda stensättningar kvar. På gravfältet låg "Gullhögen". Väster om Anundshög, inne i skogen, ligger finns cirka 50 runda stensättningar.

Runstenen Vs 13 vid Anunds hög.
Foto: Christer Johansson
Stenarna som märker ut Eriksgatan mot vadstället i öster.
Foto: Christer Johansson

Området sträcker sig längs med en åsrygg som varit genomfartsled mot öster och kan sammanfalla med Eriksgatans sträckning. Alldeles framför högen finns ett anmärkningsvärt stenmonument. Här har en pampig runsten, Västmanlands runinskrifter 13, rests till minne av "Anunds broder", och det omnämns också att den som gjorde detta också har rest alla andra stenar på platsen. En lång rad stenar resta längs med vägen torde ha utgjort en mycket storslagen anblick för förbipasserande.

Runstenen

Runstenens inskription lyder i sin helhet, "Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna." Av denna anledning kan man inte använda det folkliga namnet på högen som ledning till vems kungshögen är eftersom det kan komma från stenens text. Å andra sidan så kan man tänka sig att man när man reste stenen, några hundra år efter högen, vetat vem som begravts i högen och antingen använt broder symboliskt eller påpekat namnlikheten. Det var på vikingatiden viktigt att begravas nära de gamla kungshögarna. Dock är det på runstenar vanligt att redogöra för släktförhållanden och Anund var ett vanligt namn.

Hypoteser kring lämningarna

Men Bröt-Anund sägs också ha butit väg, därav namnet, till nya härader. Något som har tolkats som i Götaland, eftersom härader inte fanns i Svealand. Man kan därför tänka sig att Bröt-Anund även var aktiv i Västerås eller att högen placerats där som en maktdemonstration längs vattenvägen från Västergötland. Uppsa kulle ligger på liknande vis placerad mot Östergötland.

Vissa teorier gör gällande att vid Badelunda funnits ett sekundärt maktcentrum som stått i konflikt med - och slutligen, runt tidpunkten för regionens kristnande, besegrats av - någon starkare maktpol. Kanske kan den maktpolen ha varit Uppsala. Det finns i alla fall tecken som tyder på att en mycket välmående storgård på platsen plötsligt upphört. Nyare bebyggelse följer inte de gamla ägogränserna.

Anundshög ligger i ett fornminneskomplex som hör till landets största och bäst bevarade. Inom området finns gravar från tiden mellan äldre bronsålder och vikingatid. Speciellt bör nämnas, att det är sannolikt att högen i Badelunda fått sitt folkliga namn efter stenens text. Vem som faktiskt blivit begravd i Anundshögen eller någon av de andra större högarna på området vet vi inte.

Plundringsförsök

Det första plundringsförsöket ägde rum 1788 och genomfördes av några bränneridrängar från Västerås. Dessa arbetade troligtvis nattetid, grävde i toppen av högen och dolde schaktmassorna geom att kasta det bland träden som delvis växte på högen. Detta återställdes vid restaureringen 1970.

Se även

Referenser

Externa länkar

Wikimedia

Wikimedia Commons har media som rör Anundshög.