[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Brown mot skolstyrelsen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Lokpest (Diskussion | Bidrag)
wikilänk
Rad 7: Rad 7:
Fallet startade med att den svarta familjefadern och svetsaren och pastorn [[Oliver Brown]] förde grupptalan mot skolstyrelsen i staden [[Topeka]] i [[1951]]. Saken gällde formellt rätten till att skriva in barnen vid vita skolor som låg närmare hemmet än svarta skolor. [[NAACP]]-advokaten [[Thurgood Marshall]] följde fallet genom hela överklagandeprocessen, medan de svarta juristerna [[George E.C. Hayes]] och [[James Nabrit]] förde saken i rätten.
Fallet startade med att den svarta familjefadern och svetsaren och pastorn [[Oliver Brown]] förde grupptalan mot skolstyrelsen i staden [[Topeka]] i [[1951]]. Saken gällde formellt rätten till att skriva in barnen vid vita skolor som låg närmare hemmet än svarta skolor. [[NAACP]]-advokaten [[Thurgood Marshall]] följde fallet genom hela överklagandeprocessen, medan de svarta juristerna [[George E.C. Hayes]] och [[James Nabrit]] förde saken i rätten.


Försvararna hänvisade bland annat till [[Unesco]]-uttalandet ''The Race Question'' från [[1950]], som en rad länder hade anslutit sig till. Domarna hänvisade också till den svenske ekonomen [[Gunnar Myrdal]]s bok ''An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy'' (1944).
Försvararna hänvisade bland annat till [[Unesco]]-uttalandet ''The Race Question'' från [[1950]], som en rad länder hade anslutit sig till. Domarna hänvisade också till den svenske ekonomen [[Gunnar Myrdal]]s bok ''[[An American Dilemma]]'' '': The Negro Problem and Modern Democracy'' (1944).


{{nowp|artikel=Brown mot skolestyret}}
{{nowp|artikel=Brown mot skolestyret}}

Versionen från 13 maj 2011 kl. 00.10

Brown versus Board of Education of Topeka (Brown mot Topekas skolstyrelse) var ett domslut (347 U.S. 483) av den 17 maj 1954 i USA:s högsta domstol, som etablerade ett förbud mot separata skolor för svarta och vita i USA.

Domen upphävde formellt rasåtskillnad i det amerikanska utbildningsväsendet, men det skulle ännu ta ett tag innan reell rasåtskillnad hade upphävts, särskilt vid universiteten. Likaväl blev domen mycket viktig for integreringen i grundskola och på college-nivå, och banade väg för den svarta medborgarrättsrörelsen i USA.

Domslutet i högsta domstolen under Earl Warrens ledning var enhälligt (9–0). Den hänvisade till rättigheterna i fjortonde tillägget till grundlagen. Domen upphävde rättsregler, lagar eller domar i delstaterna där dessa tillät rassegregerade skolor, och upphävde Plessy mot Ferguson från 1896.

Fallet startade med att den svarta familjefadern och svetsaren och pastorn Oliver Brown förde grupptalan mot skolstyrelsen i staden Topeka i 1951. Saken gällde formellt rätten till att skriva in barnen vid vita skolor som låg närmare hemmet än svarta skolor. NAACP-advokaten Thurgood Marshall följde fallet genom hela överklagandeprocessen, medan de svarta juristerna George E.C. Hayes och James Nabrit förde saken i rätten.

Försvararna hänvisade bland annat till Unesco-uttalandet The Race Question från 1950, som en rad länder hade anslutit sig till. Domarna hänvisade också till den svenske ekonomen Gunnar Myrdals bok An American Dilemma : The Negro Problem and Modern Democracy (1944).


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), Brown mot skolestyret.

Mall:Historiestub-USA