[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Brute force: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m r2.7.2+) (robot Ändrar: nl:Brute force (methode)
Addbot (Diskussion | Bidrag)
m Bot överför 17 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q869370Wikidata
Rad 12: Rad 12:
[[Kategori:Programmering]]
[[Kategori:Programmering]]


[[ca:Atac per la força bruta]]
[[cs:Útok hrubou silou]]
[[da:Brute force-angreb]]
[[de:Brute-Force-Methode#Kryptologie]]
[[de:Brute-Force-Methode#Kryptologie]]
[[el:Brute-force attack]]
[[en:Brute-force attack]]
[[es:Ataque de fuerza bruta]]
[[fa:حمله جستجوی فراگیر]]
[[fr:Attaque par force brute]]
[[ko:무차별 대입 공격]]
[[id:Serangan brutal]]
[[lt:Grubios jėgos ataka]]
[[nl:Brute force (methode)]]
[[ja:総当たり攻撃]]
[[pl:Atak brute force]]
[[pt:Ataque de força bruta]]
[[vi:Brute force]]
[[zh:穷举法]]

Versionen från 8 mars 2013 kl. 22.36

Brute force (engelska för råstyrka) är i datorsammanhang en metod för att hitta exempelvis lösenord genom att pröva många gissningar. Metoden kallas så eftersom sannolikheten att lösa problemet (inom viss tid) står i proportion till datorkapaciteten.

Ett lösenord på 1 byte = 8 bit kräver maximalt 28 = 256 gissningar. Tiden för en dator att lösa ett så enkelt lösenord är nästan obefintlig. I praktiken, däremot, brukar lösenord vara omkring 8 byte = 64 bit. Då krävs upp till 264 ≈ 2·1019 gissningar. Även om datorn skulle kunna gissa så snabbt som 2·109 gånger per sekund, skulle det ta upp till 1·1010 sekunder ≈ 300 år att gissa rätt. Därför brukar en ordlista användas, så att datorn gör "smarta" gissningar. Om en ordlista används eller om olika regler används för att finna ett lösenord, är det dock inte längre frågan om brute force.

En bra ordlista är naturligtvis anpassad efter målet för attacken. Ordlistan innehåller ofta ord, namn, stavelser, siffror och kombinationer av dessa, samt erfarenhetsmässigt vanliga lösenord som "qwerty". Attacken kan riktas mot till exempel en krypterad lösenordsfil som finns lagrad lokalt på datorn, exempelvis innehåller vissa "passwd"-filer krypterade lösenord. Målet kan också vara en server, exempelvis en webbserver eller e-postserver.

Om målet är en främmande server, brukar även en lista med proxyservrar användas. Detta av två anledningar. För det första eftersom försök till dataintrång kan vara olagligt, varpå proxyservern kan skydda angriparens IP-nummer. För det andra brukar servrar automatiskt blockera IP-nummer som gör upprepade misslyckade inloggningsförsök.