Folkets hus: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Nuvarande version från 2 augusti 2024 kl. 02.21

För Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, bildad 1932, se Folkets Hus och Parker. För boken av Jan Myrdal från 1953, se Folkets hus (bok).

Första maj 2006. Sveriges dåvarande statsminister Göran Persson talar utanför Folkets hus i Stockholm.

Härnäsets Folkets hus i Fågelviken, Härnäset.

Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.

Historik

Folkets hus uppstod över hela landet för att möta ett behov av möteslokaler för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.

Sveriges första Folkets hus öppnades i Kristianstad, medan det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg på Skolgatan 10 och Torpgatan 21 i Malmö och öppnade 1893^[1]. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bland annat facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen 1955.

Organisation

Folkparkernas Centralorganisation (bildad 1905) och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (bildad 1932 i Värmland som Folkets Husföreningarnas Centralorganisation, ombildad 1937) slogs samman år 2000 till nuvarande Riksorganisationen Folkets Hus och Parker.

Verksamhet

Verksamheten har idag i stort sett samma inriktning som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.

Enskilda Folkets Hus i Sverige i urval

Se även

Referenser

"För en rimligare värld: Folkhemsperioden". Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Läst 27 mars 2023.

Noter

^ Ungdomens hus Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Malmö stads hemsida.

Vidare läsning

Folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR). 1969-1998. Libris 3678850
Scen och salong: (Folkparker och folkets hus) : tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv. Stockholm: Scen & salong. 1941-2009. Libris 3426366
Våra folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation. 1960-1969. Libris 1940201
Elebro, Sandra (2002). Från Folkets hus till kulturhus: om förändring och kontinuitet. Lund: Univ. Libris 11459998
Esselius, Dascha (2007). Ett besök i glömskans rike. Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och parker. Libris 10963701. ISBN 978-91-633-0756-0

Externa länkar

[1] Ungdomens hus Arkiverad 3 februari 2017 hämtat från the Wayback Machine. på Malmö stads hemsida.

[1]

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 ==Historik==
-Upprinnelsen till att Folkets hus bildades över hela landet var behoven av gemensamma möteslokaler. Både för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.
+Folkets hus uppstod över hela landet för att möta ett behov av möteslokaler för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.
-Idén med Folkets hus spreds från söder till norr. Sveriges första Folkets hus öppnades i [[Kristianstad]], men det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg på [[Skolgatan, Malmö|Skolgatan]] 10 och [[Torpgatan]] 21 i [[Malmö]] och öppnade 1893<ref>[http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar/Stadsomradesforvaltning-Norr/Motesplatser/Ungdomens-hus.html Ungdomens hus] {{Wayback|url=http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar/Stadsomradesforvaltning-Norr/Motesplatser/Ungdomens-hus.html |date=20170203105018 }} på Malmö stads hemsida.</ref>. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bl.a. facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus kom till var [[Tors lokal]] på [[Alnön]] i [[Sundsvall]]s sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. [[Folkets hus i Stockholm]] invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med [[Norrmalmsregleringen]] 1955.
+Sveriges första Folkets hus öppnades i [[Kristianstad]], medan det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg på [[Skolgatan, Malmö|Skolgatan]] 10 och [[Torpgatan]] 21 i [[Malmö]] och öppnade 1893<ref>[http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar/Stadsomradesforvaltning-Norr/Motesplatser/Ungdomens-hus.html Ungdomens hus] {{Wayback|url=http://malmo.se/Kommun--politik/Organisation/Stadsomradesforvaltningar/Stadsomradesforvaltning-Norr/Motesplatser/Ungdomens-hus.html |date=20170203105018 }} på Malmö stads hemsida.</ref>. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bland annat facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus var [[Tors lokal]] på [[Alnön]] i [[Sundsvall]]s sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. [[Folkets hus i Stockholm]] invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med [[Norrmalmsregleringen]] 1955.
 ==Organisation==
@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 ==Verksamhet==
-Inriktningen på utbudet är i stort detsamma idag som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga [[juridisk person|juridiska personer]] betraktas lokalerna som [[offentlig]]a lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.
+Verksamheten har idag i stort sett samma inriktning som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga [[juridisk person|juridiska personer]] betraktas lokalerna som [[offentlig]]a lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då.
 ==Enskilda Folkets Hus i Sverige i urval==
@@ Rad 31: / Rad 31: @@
 * [[Folkets hus, Mölndal]]
 * [[Folkets hus, Umeå]]
-* [[Folkets hus i Stockholm]]
+* [[Folkets hus, Stockholm]]
 * [[Söråkers Folkets Hus]]
 * [[Folkets hus, Örebro]]
@@ Rad 43: / Rad 43: @@
 * [[Kulturhus]]
 * [[Medborgarhus]]
+* [[Folkets park|Folkets Park]]
+== Referenser ==
+* [https://www.folketshusochparker.se/utstallningar/for-en-rimligare-varld/folkhemsperioden/ "För en rimligare värld: Folkhemsperioden"]. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Läst 27 mars 2023.
+=== Noter ===
+<references/>
 == Vidare läsning ==
@@ Rad 50: / Rad 57: @@
 * {{bokref |efternamn=Elebro |förnamn=Sandra |titel=Från Folkets hus till kulturhus: om förändring och kontinuitet |år=2002 |utgivare=Univ. |utgivningsort=Lund |språk=swe |libris=11459998 }}
 * {{bokref |efternamn=Esselius |förnamn=Dascha |titel=Ett besök i glömskans rike |år=2007 |utgivare=Riksorganisationen Folkets hus och parker |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-633-0756-0 |libris=10963701 }}
-* {{bokref |redaktör=Hjertberg Lars, Rosander Eva |titel=Halva kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv |år=2008 |utgivare=Statens fastighetsverk |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-88238-88-7 (inb.) |libris=10913439 }}
+<!--* {{bokref |redaktör=Hjertberg Lars, Rosander Eva |titel=Halva kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv |år=2008 |utgivare=Statens fastighetsverk |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=978-91-88238-88-7 (inb.) |libris=10913439 }}
 * {{tidskriftsref |författare=Karlsson, Lennart |rubrik=Folkets hus: en arena för arbetaroffentligheten? |år=2006 |tidskrift=Historieforskning på nya vägar |utgivare=2006 |sid=307-322 |libris=10191340 }}
 * {{bokref |efternamn=Moback |förnamn=Jan |medförfattare=Erlandson-Ribrant Katarina |titel=Huset & parken |år=1988 |utgivare=Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR) |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |isbn=91-7994-016-1 |libris=7679062 }}
@@ Rad 56: / Rad 63: @@
 * {{bokref |redaktör=Hansson Sigfrid |titel=Svenska folkrörelser. 5, Folkets hus och parker |år=1939 |utgivare=Lindfors |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=65841 }}
 * {{bokref |redaktör=Bjurström Erling, Misgeld Klaus |titel=100 år parker, hus, kultur |serie=Arbetarhistoria, 0281-7446 ; 2005:4 |år=2005 |utgivare=Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=10070897 }}
-* [https://www.svd.se/larmet-fran-ett-folkets-hus-i-kris-ligger-somnlos Larmet från ett Folkets hus: ''Ligger sömnlös''. SvD 9 augusti 2020.]
+* [https://www.svd.se/larmet-fran-ett-folkets-hus-i-kris-ligger-somnlos Larmet från ett Folkets hus: ''Ligger sömnlös''. SvD 9 augusti 2020.]-->
-== Referenser ==
-* [https://www.folketshusochparker.se/utstallningar/for-en-rimligare-varld/folkhemsperioden/ "För en rimligare värld: Folkhemsperioden"]. Riksorganisationen Folkets Hus och Parker. Läst 27 mars 2023.
-=== Noter ===
-<references/>
 ==Externa länkar==
@@ Rad 68: / Rad 69: @@
 *[https://www.svd.se/folkets-hus-fran-norr-till-soder Bilder på Folkets hus från norr till söder. SvD 9 augusti 2020.]
+{{Auktoritetsdata}}
 [[Kategori:Byggnadstyper]]
 [[Kategori:Folkets hus i Sverige| ]]
-[[Kategori:Folkets hus| ]]
 [[Kategori:Svensk arbetarrörelse]]