Folkets hus

För boken Folkets hus av Jan Myrdal, se Folkets hus (bok).

Härnäset Folkets hus i Fågelviken, Härnäset.

Folkets hus är inte ett namnskyddat begrepp, men används i huvudsak för lokaler som erbjuder allmänna samlingslokaler med mötesplatser för kulturevenemang och aktiviteter i nära anslutning till arbetarrörelsens organisationer. Vanligast är att varje enskilt hus drivs av en fristående och självständig förening.

Historia

Upprinnelsen till att Folkets hus bildades över hela landet var behoven av gemensamma möteslokaler. Både för regelrätta möten och för studieverksamhet och kulturella evenemang.

Idén med Folkets hus spreds från söder till norr. Sveriges första Folkets hus öppnades i Kristianstad, men det första Folkets hus som byggdes för ändamålet låg i Malmö och blev färdigt på 1890-talet. Många av de tidiga Folkets hus låg i industrisamhällen, där det fanns ett stort behov av möteslokaler för bl.a. facklig verksamhet. Ett av de tidigaste Folkets hus kom till var Tors lokal på Alnön i Sundsvalls sågverksdistrikt. Över 20 folketshusföreningar bildades under sent 1800-tal. Tidiga folkets hus förlades ofta utanför centrum. Folkets hus i Stockholm invigdes 1901 på Barnhusgatan 14 och revs i samband med Norrmalmsregleringen 1955.

Organisation

År 1905 bildades för [[folkpark]9erna Folkets Parkers Centralorganisation och 1933 Folkets Husföreingarnas Centralorganisation, 1937 ombildad till Folkets Husföreningarnas riksorganisation. De två organisationerna slogs samman år 2000 till Folkets Hus och Parker.

Verksamhet

Inriktningen på utbudet är i stort detsamma idag som när rörelsen startade. Föreningarna driver ofta vissa verksamheter i egen regi, men upplåter också lokalerna för andra arrangörer. Även om verksamheten drivs i föreningsform av självständiga juridiska personer betraktas lokalerna som offentliga lokaler med de krav på säkerhet vid brand och olyckor som gäller då. Mall:Stubavsnitt

Se även

Vidare läsning

Folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR). 1969-1998. Libris 3678850
Scen och salong: (Folkparker och folkets hus) : tidning för samlingslokaler och kulturellt nöjesliv. Stockholm: Scen & salong. 1941-2009. Libris 3426366
Våra folkets hus: organ för Folkets husföreningarnas riksorganisation. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation. 1960-1969. Libris 1940201

Elebro, Sandra (2002). Från Folkets hus till kulturhus: om förändring och kontinuitet. Lund: Univ. Libris 11459998

Esselius, Dascha (2007). Ett besök i glömskans rike. Stockholm: Riksorganisationen Folkets hus och parker. Libris 10963701. ISBN 978-91-633-0756-0
Hjertberg Lars, Rosander Eva, red (2008). Halva kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 10913439. ISBN 978-91-88238-88-7 (inb.)
Karlsson, Lennart (2006). ”Folkets hus: en arena för arbetaroffentligheten?”. Historieforskning på nya vägar (2006): sid. 307-322. Libris 10191340
Moback, Jan; Erlandson-Ribrant Katarina (1988). Huset & parken. Stockholm: Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR). Libris 7679062. ISBN 91-7994-016-1
Ståhl, Margareta (2005). Möten och människor i Folkets hus och Folkets park. Stockholm: Atlas. Libris 9883204. ISBN 91-7389-184-3 (inb.)
Hansson Sigfrid, red (1939). Svenska folkrörelser. 5, Folkets hus och parker. Stockholm: Lindfors. Libris 65841
Bjurström Erling, Misgeld Klaus, red (2005). 100 år parker, hus, kultur. Arbetarhistoria, 0281-7446 ; 2005:4. Stockholm: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Libris 10070897

Externa länkar

Folkets hus och parker i Sverige