[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Franz Gürtner

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Franz Gürtner
Franz Gürtner 1938.
Född26 augusti 1881[1][2]
Regensburg
Död29 januari 1941[1][2] (59 år)
Berlin
Medborgare iTyska riket
Utbildad vidMünchens universitet
SysselsättningPolitiker, jurist
Befattning
Justisminister i Bayern
regeringen Lerchenfeld-Köfering, regeringen Knilling, regeringen Held I och regeringen Held II (1922–1932)
Riksminister för juridik (1932–1941)
Politiskt parti
Tysknationella folkpartiet
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Bayerische Mittelpartei
Barn3
Utmärkelser
NSDAP:s partitecken i guld
Bayerska militärförtjänstorden
Gallipoli-stjärnan
Redigera Wikidata

Franz Gürtner, född 26 augusti 1881 i Regensburg, död 29 januari 1941 i Berlin, var en tysk jurist och politiker (tysknationalist), justitieminister i Bayern 1922–1932, i Tyska riket från 1932 till sin död.

Biografi

Gürtner var ombudsman i en bryggerikoncern fram till 1909, då han fick anställning i bayerska justitieministeriet, innan han 1922 blev dess justitieminister.[3] Som tysknationalist sympatiserade Gürtner med högerextremister och verkade för en mild dom för Adolf Hitler i dennes rättegång 1924. Han utsågs 1932 senare till justitieminister i Franz von Papens regering, en post han behöll under Kurt von Schleicher och Adolf Hitler till sin död. Gürtner protesterade ihärdigt mot förhållandena i koncentrationsläger men bidrog genom att ingå i Hitlers regering till att ge en legitim bild av regimen, bland annat efter utrensningarna sommaren 1934, som han själv överlevde. Han betecknade morden som ”statsnödvärn” (”Staatsnotwehr”).[4] Gürtner avled i januari 1941, under det pågående andra världskriget.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] SNAC, Franz Gürtner, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Munzinger Personen, Franz Gürtner, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.
  4. ^ Klee 2007, s. 209.

Tryckta källor