[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Hallands lagsaga: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
LarskeBot (Diskussion | Bidrag)
m ÅÅÅÅ-ÅÅÅÅ -> ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, replaced: 1682-16 → 1682–16 (16) med AWB
Yger (Diskussion | Bidrag)
Rad 11: Rad 11:
*[[Pehr Lennartsson Ribbing]] 1710–1712
*[[Pehr Lennartsson Ribbing]] 1710–1712
*[[Conrad Ribbing]] 1712–1718,1719
*[[Conrad Ribbing]] 1712–1718,1719
*Jakob Clerck 1718–1719
*[[Jakob Clerck (lagman)|Jakob Clerck]] 1718–1719
*[[Ernst Johan Creutz den yngre]] 1719–1721
*[[Ernst Johan Creutz den yngre]] 1719–1721
*[[Carl von Lietzen]] 1721
*[[Carl von Lietzen]] 1721

Versionen från 17 februari 2018 kl. 11.05

Hallands lagsaga var en lagsaga som omfattade Halland, från 1842 även delar av Västergötland, och dess härader. Svensk rättegångordning infördes i Halland 1682–1683 och 1683 inrättades denna lagsaga. 1718–1719 bar lagsagan namnet Hallands läns lagsaga.

Under perioden 1837 till 1841 var lagsagan förenad med Bohusläns lagsaga. 1842 tillfördes till denna lagsaga flera härader från Älvsborgs län som ingått i Västgöta-Dals lagsaga och namnet ändrades då till Hallands och Älvsborgs läns lagsaga. Berörda härader var Askims härad, Sävedals härad, Marks härad, Vedens härad, Bollebygds härad, Kinds härad, Redvägs härad, Ås härad, Gäsene härad och Kullings härad.

Lagsagan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.

Lagmän

Referenser

  • Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 410