[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Järnjungfru: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Edaen (Diskussion | Bidrag)
- overifierade sagor
Elinnea (Diskussion | Bidrag)
Upplever att det nu framgår att den inte använts på riktigt. Tar bort mallen.
Rad 1: Rad 1:
{{källor|månad=2009-10}}
{{kvalitetskontroll|Artikeln motsäger sig själv ifråga om användningen.|datum=2011-01}}
{{kvalitetskontroll|Artikeln motsäger sig själv ifråga om användningen.|datum=2011-01}}
[[Fil:Muzeum Ziemi Lubuskiej - Muzeum Tortur - Żelazna dziewica.JPG|right|thumb|200px|Järnjungfrun]]
[[Fil:Muzeum Ziemi Lubuskiej - Muzeum Tortur - Żelazna dziewica.JPG|right|thumb|200px|Järnjungfrun]]
'''Järnjungfrun''' är ett fiktivt [[tortyr]]- och avrättningsredskap. Det har aldrig kommit till användning.<ref>''[http://varldenshistoria.se/fraga-oss/hur-manga-manniskor-dog-i-jarnjungfrun Hur många människor dog i järnjungfrun?]", [[Världens Historia]] 9 september 2010.</ref>
'''Järnjungfrun''' är ett fiktivt [[tortyr]]- och avrättningsredskap. Det har aldrig kommit till användning, utan tillverkades som ett samlarobjekt.<ref>''[http://varldenshistoria.se/fraga-oss/hur-manga-manniskor-dog-i-jarnjungfrun Hur många människor dog i järnjungfrun?]", [[Världens Historia]] 9 september 2010.</ref>


== Påstått fall av användning ==
== Påstått fall av användning ==

Versionen från 3 oktober 2012 kl. 20.35

Järnjungfrun

Järnjungfrun är ett fiktivt tortyr- och avrättningsredskap. Det har aldrig kommit till användning, utan tillverkades som ett samlarobjekt.[1]

Påstått fall av användning

Enligt legenden skulle järnjungfrun ha använts i Nürnberg, Tyskland mellan 1500- och 1700-talen. Enligt traditionen skall en myntförfalskare ha avrättats i järnjungfrun den 14 augusti 1515.[källa behövs] Historiens sanningsenlighet har varit föremål för bestridande, då den inte kan beläggas längre än till 1700-talet. Tortyrredskapet i fråga finns inte bevarat.

Det finns alltså skäl att betrakta historien som ett utslag av skräckromantik.

Källor