Judendom: Skillnad mellan sidversioner

Judendom, judarnas religion, räknas som en världsreligion och en av de äldsta kända monoteistiska religionerna. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam. Den hebreiska Bibeln, Tanach, är det som kristna kallar gamla testamentet, och en del av denna, Toran, betraktas som Guds uppenbarelse på jorden. Judendom är en abrahamitisk religion och symboliseras av Davidsstjärnan.

Hur många människor som är judiskt (mosaiskt) troende är oklart. Beträffande folket judar, finns ungefär 14 miljoner spridda över världen, varav de flesta antingen är ashkenaser (judar med bakgrund i gammal tysk-judisk kultur) eller sefarder (judar med bakgrund i gammal spansk-judisk kultur). Flertalet judar i västvärlden är ashkenaser, ofta med tyskklingande efternamn.

Många ashkenaser kom från medeltiden att bo i östra Europa, sedan de fördrivits eller flyttat österut från Rhendalen. De kom då att behålla det medeltida tyska språk, med inslag av hebreiska, som de utvecklat i västra Tyskland. Denna mycket speciella dialekt har sedan kommit att kallas jiddisch. En mycket stor del av jiddischkulturen dog ut under det andra världskriget, då cirka sex miljoner judar mördades av nazisterna och deras hantlangare.

Sefarderna fördrevs under 1490-talet från Spanien och kom sedan huvudsakligen att bosätta sig runt Medelhavet. De förde då med sig sin spansk-judiska dialekt, som kallas ladino och än idag talas av många judar i exempelvis Istanbul.

Antalet judar i Sverige beräknas till mellan 17 000 och 20 000. Osäkerheten är beror bland annat på varierande kriterier för vem som räknas som jude. Enligt Halachah – den judiska religiösa lagen – är en jude en person som antingen är född av en judisk mor eller har konverterat.

Den viktigaste delen av de heliga skrifterna är Torah, läran. Torah är samma sak som Moseböckerna i kristendomens gamla testamente. Bland andra viktiga skrifter, som dock inte hålls för heliga, märks kommentarerna i Talmud och Midrash, samt bönerna i Siddur.

Det finns idag tre huvudinriktningar i judendomen; ortodox judendom, konservativ judendom samt reformistisk judendom.

Historia

Huvudartikel: Judendomens historia

Som världens äldsta monotestiska religion har judendomen konkurrens av bl.a Zoroastrism (man vet inte om Zarathustra levde före eller efter Moses), Echnatons Aton-kult som uppträdde i Egypten hundratalet år innan Moses förde ut sitt folk ur Egypen, samt den monoteistiska hinduistiska religionen Vaishnavism. Hebréerna)s lära, vid den tidpunkt då Moses anses ha skapat den av många anses vara montralistisk snarare än monoteistisk. Dessutom utpekas Abraham, och hans ättlingar Isak, Jakob och Josef och hans bröder, vilka levde långt innan Moses, i judarnas heliga skrift Torah som anhängare av en icke namngiven monoteistisk religion.

Mose räknas i regel som judendomens religionsstiftare. Han är också den främste bland judarnas profeter, varför judendomen ibland benämns "Mosaisk tro". Enligt Torah föddes Mose under en period då judarna var slavar i Egypten. Mose ledde judarna ut ur Egypten ut i Sinaiöknen där Israels folk slöt ett förbund med Gud och fick De tio budorden (Dekalogen) vid berget Sinai (se vidare Uttåget ur Egypten).

Inom judendomen räknar man dock med en tradition som sträcker sig än längre bort i tiden, till patriarken Abraham, som skall ha ingått ett förbund med Gud. Detta förbund omtalas i första Moseboken. Namnet Abraham betyder "fader till många". Han blev förfadern till det folkslag som skulle följa Guds lära, i gengäld skulle Abraham och hans barn få landet Kanaan (ungefär motsvarande Israel och Palestina idag).

Trots inflytanden från olika håll genom årtusenden finns det några punkter i läran som varit mer eller mindre konstanta:

• Monoteismen (dock under de första århundradena efter uttåget ur Egypten monolatri), att det inte finns några gudar utom Gud (första budordet). Enligt andra och tredje budordet får dessutom Gud inte avbildas och hans namn inte uttalas.
• Israeliterna är Guds utvalda folk, även om det i Torah eller Gamla Testamentet förekommer utsagor om en framtid då alla världens människor ska vara världens folk.
• Gud ingriper i judarnas historia, främst genom profeter och genom bistånd till profeter eller judiska ledare, och manifesterar därmed sin vilja.

Judarna firar sabbat (shabbat) från solnedgång på fredag kväll fram till mörkrets inbrott på lördag kväll. På shabbat hålls bön i synagogan och särskilda föreskrifter för shabbat gäller då den inte får brytas. Denna observans är kringgärdad av rabbinska påbud och förbud. Man får t ex inte utföra något arbete under shabbaten.

Viktiga perioder, händelser och personer inom judendomen

• ungefär 1700 f.Kr. - Vistelsen i Egypten 1700-1250?
• 1200 - Utvandringen från Egypten Exodus och ökenvandringen 1250-1210
• 1100 - Domartiden
• 1000 - Kungatiden
• 900 - Riket delas- två kungariken; Israel och Juda
• 700 - Nordriket Israel erövras av Assyrierna under Salmanassar V 722, Befolkningen i Nordriket drivs i exil av Sargon II. Jesaja 725
• 600 - Första templets förstörelse. Profeten Jeremia
• 500 - Sydrikets fall 587, Persisk tid. Templet ödeläggs. Befolkningen i Juda förs till Babylon. Profeten Hesekiel ca 590. Den andra Jesaja ca 550. Det andra templet uppförs 520-515.
• 300 - Grekisk tid
• 200 - Septuaginta
• 100 - Romersk tid, Mackabéertid. Templet återinvigs 164.
• 0 - Andra templets förstörelse år 70. Akademin i Javne grundas ca 70-80.
• 200 e.Kr. - Mishna ca 200
• 300 - Palestinska Talmud ca 360-430
• 500 - Babyloniska Talmud ca 550
• 700 - Gaonernas tid, akademiker i Babylon ca 550-1050
• 800 - Khazarerna konverterar till judendomen
• 900 - "Gyllene tidsåldern" i Spanien, ca 950-1148
• 1000 - Rashi 1040-1105
• 1100 - Maimonedes 1135-1204
• 1200 - Förföljelser under Almohaderna
• 1400 - Förföljelser och fördrivningar i Europa, fördrivning från Spanien 1492
• 1500 - Centrum för mystiker i Safed
• 1700 - Chasidism, Haskala (upplysning), Sionism
• 1800 - Moderna judiska riktningar
• 1900 - Förintelsen av 6 miljoner judar 1939-1945, Staten Israel bildas 1948

Större högtider

Religion Antal troende (i Sverige) Religionsstiftare Teologi Mytologiska gestalter

Shalosh regalim – De tre pilgrimshögtiderna

• Pesach (judisk påsk)
• Shavuot (veckofesten, judisk pingst)
• Sukot (lövhyddohögtiden)

De stora högtiderna

• Rosh hashana (den judiska nyårsdagen)
• Jom kippur (försoningsdagen)

Andra centrala högtider och minnesdagar

• Shabbat (vilodagen varje fredag kväll till lördag kväll)
• Tisha be'Av (minnesdag av templets ödeläggelse)
• Simchat Tora (Torans glädjesfest)
• Chanukka (tempelinvigningsfesten, ljushögtiden)
• Tu bishvat (trädens nyårsdag)
• Purim (lottfesten)

Se även

• Förbundsarken
• JHVH
• Profeter
• Religion
• Synagoga
• judiska kalendern = hebreiska kalendern
• Ortodox judendom
• Reformistisk judendom
• Konservativ judendom
• Judendom i Kina

Externa länkar

• Judiska församlingen i Stockholm
• Jewish encyclopedia
• The Jewish Virtual Library
• Civil-Hebrew Calendar-javascript