Källkod: Skillnad mellan sidversioner
SieBot (Diskussion | Bidrag) m robot Ändrar: th:รหัสต้นฉบับ |
Ponken (Diskussion | Bidrag) |
||
| (20 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{källor|datum=2020-08}} |
|||
[[Fil:CodeCmmt002.svg|miniatyr|300px|Ett [[Hello World]]-exempel i programspråket [[Java (programspråk)|Java]], med prolog i rött, kommentarer i grönt samt själva programkoden i blått.]] |
[[Fil:CodeCmmt002.svg|miniatyr|300px|Ett [[Hello World]]-exempel i programspråket [[Java (programspråk)|Java]], med prolog i rött, kommentarer i grönt samt själva programkoden i blått.]] |
||
'''Källkod''' (från |
'''Källkod''' (från den engelska termen ''source code''), även kallad '''programtext''', '''programkod''' eller ibland bara '''program''' eller '''kod''', utgörs av instruktioner, data och kommentarer i ett givet [[programspråk]]. Källkodens form är ämnad för att vara lättarbetad och förståelig för en mänsklig [[programmerare]], samtidigt som en [[dator]] lätt kan tolka den. |
||
Det är i form av källkod som |
Det är i form av källkod som programmerare skriver, rättar och förändrar [[datorprogram]], men delar av texten kan i vissa fall även genereras automatiskt. Programtexten [[Kompilator|kompileras]] sedan oftast till [[maskinkod]] som kan [[Exekvering|exekveras]] (utföras) direkt och effektivt av en dators [[processor]]er. Det finns även språkvarianter där en så kallad [[interpretator]] tolkar programtexten medan programmet körs. Sådana program kallas numera ofta för [[Skriptspråk|skript]]. |
||
<!-- Ge exempel: Disassemblering, autogen. från sekvens- och klassdiagram. --> |
<!-- Ge exempel: Disassemblering, autogen. från sekvens- och klassdiagram. --> |
||
Man kan tala om källkoden till en specifik funktion eller [[algoritm]]. Dock är det då ofta fråga om |
Man kan tala om källkoden till en specifik funktion eller [[algoritm]]. Dock är det då ofta fråga om så kallad [[pseudokod]], en mindre precis och formell programtextliknande passage, avsedd att beskriva en algoritm för en mänsklig läsare. |
||
== Juridik == |
== Juridik == |
||
Källkod kan vara sluten och hemlig (kunden eller allmänheten får inte se den) eller [[ |
Källkod kan vara [[Proprietär programvara|sluten]] och hemlig (kunden eller allmänheten får inte se den) eller [[Öppen källkod|öppen]]. Sluten källkod kan [[Källkodsdeponering|deponeras]] hos en oberoende tredje part som låter datorprogrammets användare få tillgång till koden om leverantören inte fullgör sina åtaganden gentemot kunden, till exempel vid en konkurs. Utan tillgång till källkod är det normalt mycket svårt att underhålla, utveckla och rätta fel i ett datorprogram. Genom ''verifiering'' (kontroll) av depositionen och bevakning av att uppdateringar görs blir depositionen kvalitetsmässigt säkrad. |
||
== Se även == |
|||
{{programmeringsstub}} |
|||
* [[Fri programvara]] |
|||
* [[Reverse engineering]] |
|||
[[Kategori:Programmering]] |
[[Kategori:Programmering]] |
||
[[af:Bronkode]] |
|||
[[ar:كود مصدري]] |
|||
[[ast:Códigu fonte]] |
|||
[[be:Крынічны код]] |
|||
[[be-x-old:Крынічны код]] |
|||
[[bg:Изходен код]] |
|||
[[bs:Izvorni kod]] |
|||
[[ca:Codi font]] |
|||
[[cs:Zdrojový kód]] |
|||
[[da:Kildekode]] |
|||
[[de:Quelltext]] |
|||
[[el:Πηγαίος κώδικας]] |
|||
[[en:Source code]] |
|||
[[eo:Fontkodo]] |
|||
[[es:Código fuente]] |
|||
[[et:Lähtekood]] |
|||
[[eu:Iturburu kode]] |
|||
[[fa:کد مبدأ]] |
|||
[[fi:Lähdekoodi]] |
|||
[[fr:Code source]] |
|||
[[gl:Código fonte]] |
|||
[[he:קוד מקור]] |
|||
[[hr:Izvorni kod]] |
|||
[[hu:Forráskód]] |
|||
[[hy:Ելակետային կոդ]] |
|||
[[id:Kode sumber]] |
|||
[[it:Codice sorgente]] |
|||
[[ja:ソースコード]] |
|||
[[ko:소스 코드]] |
|||
[[lt:Išeitinis kodas]] |
|||
[[lv:Pirmkods]] |
|||
[[ms:Kod sumber]] |
|||
[[nl:Broncode]] |
|||
[[nn:Kjeldekode]] |
|||
[[no:Kildekode]] |
|||
[[pl:Kod źródłowy]] |
|||
[[pt:Código fonte]] |
|||
[[qu:Pukyu qillqa]] |
|||
[[ro:Cod sursă]] |
|||
[[ru:Исходный код]] |
|||
[[sh:Izvorni kod]] |
|||
[[simple:Source code]] |
|||
[[sk:Zdrojový kód]] |
|||
[[sl:Izvorna koda]] |
|||
[[th:รหัสต้นฉบับ]] |
|||
[[tr:Kaynak kodu]] |
|||
[[uk:Сирцевий код]] |
|||
[[vi:Mã nguồn]] |
|||
[[zh:源代码]] |
|||
Nuvarande version från 12 maj 2023 kl. 19.43
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Källkod (från den engelska termen source code), även kallad programtext, programkod eller ibland bara program eller kod, utgörs av instruktioner, data och kommentarer i ett givet programspråk. Källkodens form är ämnad för att vara lättarbetad och förståelig för en mänsklig programmerare, samtidigt som en dator lätt kan tolka den.
Det är i form av källkod som programmerare skriver, rättar och förändrar datorprogram, men delar av texten kan i vissa fall även genereras automatiskt. Programtexten kompileras sedan oftast till maskinkod som kan exekveras (utföras) direkt och effektivt av en dators processorer. Det finns även språkvarianter där en så kallad interpretator tolkar programtexten medan programmet körs. Sådana program kallas numera ofta för skript.
Man kan tala om källkoden till en specifik funktion eller algoritm. Dock är det då ofta fråga om så kallad pseudokod, en mindre precis och formell programtextliknande passage, avsedd att beskriva en algoritm för en mänsklig läsare.
Juridik
[redigera | redigera wikitext]Källkod kan vara sluten och hemlig (kunden eller allmänheten får inte se den) eller öppen. Sluten källkod kan deponeras hos en oberoende tredje part som låter datorprogrammets användare få tillgång till koden om leverantören inte fullgör sina åtaganden gentemot kunden, till exempel vid en konkurs. Utan tillgång till källkod är det normalt mycket svårt att underhålla, utveckla och rätta fel i ett datorprogram. Genom verifiering (kontroll) av depositionen och bevakning av att uppdateringar görs blir depositionen kvalitetsmässigt säkrad.