[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Livsstil: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Jonnmann (Diskussion | Bidrag)
14 252 redigeringar
 
(32 mellanliggande sidversioner av 24 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Brainfood Pyramid.png|miniatyr|Livsstil är praktiker, värden och livsinnehåll genom vilka den personliga identiteten får ett socialt sammanhang. Till en hälsosam livsstil kan höra tron på ''brain fitness'', att med fysiska och mentala aktiviteter och kost förbättra den mentala kapaciteten.]]
'''Livsstil''' är hur livet [[liv|levs]], och utgörs av en uppsättning attityder, värden, praktiker, preferenser, och livsinnehåll som personer väljer själva, men som delas av en grupp.<ref name="ISSN: 2231– 6345">Mojtaba Salmabadi et al, Comparision of Islamic and Modern lifestyles with an emphasis on Family, Indian Journal of Fundamental and Applied Life Sciences ISSN: 2231– 6345</ref> Det kan definieras som människans samling av varor samt anammandet av beteenden som bidrar till att skapa den sociala identiteten,<ref>Dressler, William W., Jose Ernesto Dos Santos, and Mauro Campos Balieiro. "Studying diversity and sharing in culture: An example of lifestyle in Brazil." Journal of Anthropological Research (1996): 331-353.</ref> som hur man använder sin tid,<ref name="Worth’and mental contents in designing for ageing citizens (305-318)">Leikas, J., and P. Saariluoma. "‘Worth’and mental contents in designing for ageing citizens’ form of life." Gerontechnology 7.3 (2008): 305-318.</ref> eller ens socioekonomiska miljö och ens aktiviteter.<ref>http://www.intropsych.com/ch11_personality/style_of_life.html</ref>
'''Livsstil''' är hur [[liv]]et levs, och utgörs av en uppsättning attityder, värden, praktiker, preferenser och livsinnehåll som personer väljer själva, men som delas av en grupp.<ref name=Salmabadi>Mojtaba Salmabadi et al, Comparison of Islamic and Modern lifestyles with an emphasis on Family, Indian Journal of Fundamental and Applied Life Sciences {{ISSN|2231– 6345}}</ref> Begreppet kan definieras som människans samling av varor samt anammande av beteenden som bidrar till att skapa den sociala identiteten,<ref>Dressler, William W., José Ernesto dos Santos, and Mauro Campos Balieiro. "Studying diversity and sharing in culture: An example of lifestyle in Brazil." Journal of Anthropological Research (1996): 331-353.</ref> exempelvis hur man använder sin tid,<ref name=" ’Worth’ and mental contents in designing for ageing citizens (305-318)">Leikas, J., and P. Saariluoma. "’Worth’ and mental contents in designing for ageing citizens’ form of life." Gerontechnology 7.3 (2008): 305-318.</ref> eller ens socioekonomiska miljö och aktiviteter.<ref>http://www.intropsych.com/ch11_personality/style_of_life.html</ref>


Ordet myntades av psykologen [[Alfred Adler]] 1929, och har använts i dagligt tal från 1960-talet. Adler myntade ordet för en människas vanemässiga samhällsorientering, och människans förhållningssätt i situationer där andra människor ingår. Sådana schematiska förhållningssätt, kunde av Adler klasssificeras som exempelvis offensiv-defensiv. En efterföljare till Adler, Frederick C. Thorne, ställde på 1970-talet upp en typologi för människors livsstil, där 10 typiska livsstilar (eskapism, individualism, konform, etc) ställdes i relation till 20 behov (uppnå målsättningar, anknytning, dominans, etc).<ref name="A typology of lifestyles (383-398)">Horley, James, Barbara Carroll, and Brian R. Little. "A typology of lifestyles." Social indicators research 20.4 (1988): 383-398.</ref>
Ordet myntades av psykologen [[Alfred Adler]] 1929, och har använts i dagligt tal från 1960-talet. Adler myntade ordet för en människas vanemässiga samhällsorientering och förhållningssätt i situationer där andra människor ingår. Sådana schematiska förhållningssätt kunde av Adler klassificeras som exempelvis offensiva–defensiva. En efterföljare till Adler, Frederick C. Thorne, ställde på 1970-talet upp en typologi för människors livsstil, där 10 typiska livsstilar (eskapism, individualism, konformism, etc) ställdes i relation till 20 behov (att uppnå målsättningar, anknyta, dominera, etc).<ref name="A typology of lifestyles (383-398)">Horley, James, Barbara Carroll, and Brian R. Little. "A typology of lifestyles." Social indicators research 20.4 (1988): 383-398.</ref>


Livsstil är ett ofta använt ord, men i akademiska sammanhang - där det förvisso också används - saknas ofta vetenskapliga definitioner av det. Betydelsen är vanligen underförstådd och dess avgränsningar flytande.<ref name="A typology of lifestyles (383-398)" />
Livsstil är ett ofta använt ord, men i akademiska sammanhang – där det förvisso också används – saknas ofta vetenskapliga definitioner av det. Betydelsen är vanligen underförstådd och dess avgränsningar flytande.<ref name="A typology of lifestyles (383-398)" />


==Avgränsningar==
==Avgränsningar==
[[Fil:1981 Camping. Mobile Homes 54 copy.jpg|miniatyr|Ett slags alternativ livsstil, (Nambassa, [[Neuseeland]] 1981.]]
[[Fil:1981 Camping. Mobile Homes 54 copy.jpg|miniatyr|Ett slags alternativ livsstil, ([[Nambassa]]festivalen, Nya Zeeland 1981)]]
Livsstilsbegreppet hänger nära samman med termer som livsföring, levnadssätt och livsform, men livsstil är något självvalt, eller är möjligt att välja, medan livsformen är given av exempelvis hälsa eller ålder.<ref name="Worth’and mental contents in designing for ageing citizens (305-318)" /> Livsstilen är identitetsskapande.<ref>Novas, Carlos, and Nikolas Rose. "Genetic risk and the birth of the somatic individual." Economy and society 29.4 (2000): 485-513.</ref> Man kan sålunda tala om exempelvis urban respektive agrar livsstil,<ref>Ziegenspeck, Svantje, Ulf Härdter, and Ulrich Schraml. "Lifestyles of private forest owners as an indication of social change." Forest Policy and Economics 6.5 (2004): 447-458.</ref> eller hälsosam respektive [[stillasittande]] livsstil. Under 1980-talet ansågs [[yuppie]] vara en livsstil.<ref name="A typology of lifestyles (383-398)" /> Till livsstil kan då också höra synliga tecken på vilken livsstil personen har, exempelvis i form av kroppsmodifikationer (vanligen [[piercing]], [[tatuering]]ar, och [[scarification]]), såsom ett uttryck för en urban livsstil, [[Sadomasochism|sadomasochistisk]] livsstil, eller för att markera grupptillhörighet med kriminella nätverk.<ref>Benecke, Mark, and All Tattoo Pages. "Body Modification, Autophagy." American Journal of Forensic Medicine and Pathology 20 (1999): 281-285.</ref><ref>Lozano, Alicia T. Rozycki, et al. "Prison tattoos as a reflection of the criminal lifestyle." International journal of offender therapy and comparative criminology 55.4 (2011): 509-529.</ref> Alternativ livsstil ställs ofta mot den urbana (moderna) livsstilen.<ref>Ahlman, Kristina. "Det alternativa livet på landsbygden." (2014).</ref>
Livsstilsbegreppet hänger nära samman med termer som livsföring, levnadssätt och livsform, men livsstil är något självvalt eller möjligt att välja, medan livsformen är given av exempelvis hälsa eller ålder. Livsstilen är [[Personlig identitet|identitetsskapande]].<ref>Novas, Carlos, and Nikolas Rose. "Genetic risk and the birth of the somatic individual." Economy and society 29.4 (2000): 485-513.</ref> Man kan sålunda tala om exempelvis urban respektive agrar livsstil,<ref>Ziegenspeck, Svantje, Ulf Härdter, and Ulrich Schraml. "Lifestyles of private forest owners as an indication of social change." Forest Policy and Economics 6.5 (2004): 447-458.</ref> eller hälsosam respektive [[stillasittande]] livsstil. Under 1980-talet ansågs [[yuppie]] vara en livsstil.<ref name="A typology of lifestyles (383-398)" /> Till livsstil kan då också höra synliga tecken på vilken livsstil personen har, exempelvis i form av kroppsmodifikationer (vanligen [[piercing]], [[tatuering]]ar, och [[scarification]]), såsom ett uttryck för en urban livsstil, [[Sadomasochism|sadomasochistisk]] livsstil, eller för att markera grupptillhörighet med kriminella nätverk.<ref>Benecke, Mark, and All Tattoo Pages. "Body Modification, Autophagy." American Journal of Forensic Medicine and Pathology 20 (1999): 281-285.</ref><ref>Lozano, Alicia T. Rozycki, et al. "Prison tattoos as a reflection of the criminal lifestyle." International journal of offender therapy and comparative criminology 55.4 (2011): 509-529.</ref> Alternativ livsstil ställs ofta mot den urbana (moderna) livsstilen.<ref>Ahlman, Kristina. "Det alternativa livet på landsbygden." (2014).</ref>


Livsstil kan sättas i relation till [[kultur]], då kulturen är (historiskt) given och kollektiv och hänger samman med den sociala identiteten, medan livsstilen mera är individuell och hänger samman med den personliga identiteten. [[Massmedia]] och [[globalisering]] ökar mängden möjliga livsstilar, och har möjligheten att fjärma människor från deras lokala kulturtraditioner. Genom massmediala spridningar av alternativa livsstilar, har de lokala kulturtraditionerna uppblandats med globala kulturinfluenser.<ref>Schuerkens, Ulrike. "The sociological and anthropological study of globalization and localization." Current Sociology 51.3-4 (2003): 209-222.</ref>
Livsstil kan sättas i relation till [[kultur]], då kulturen är (historiskt) given och kollektiv och hänger samman med den sociala identiteten, medan livsstilen mera är individuell och hänger samman med den personliga identiteten. [[Massmedia]] och [[globalisering]] ökar mängden möjliga livsstilar, och har möjligheten att fjärma människor från deras lokala kulturtraditioner. Genom massmediala spridningar av alternativa livsstilar, har de lokala kulturtraditionerna uppblandats med globala kulturinfluenser.<ref>Schuerkens, Ulrike. "The sociological and anthropological study of globalization and localization." Current Sociology 51.3-4 (2003): 209-222.</ref>


Det råder ingen samsyn hur livsstilen hänger samman med [[samhällsklass]]. Bourdieus åsikt är att livsstilen speglar personens samhällsklass, eftersom den speglar personens konsumtionsvanor. En annan hållning är att livsstilen hänger samman med samhällsklassen, genom att den utgörs av matvanor. En tredje utgångspunkt är att eftersom masskonsumtionen försvinner, fjärmas livsstilen från begreppet samhällsklass.<ref>Tomlinson, Mark. "Lifestyle and social class." European Sociological Review 19.1 (2003): 97-111.</ref> En annan teori är att livsstilar har uppstått i samband med att samhällsklassernas kulturella särdrag bleknat till följd av [[modernitet]]ens ökade antal [[klassresor]], och att livsstilar ska betraktas som en "hypersegmentation" (det vill säga ett övermått av undergrupper<ref>http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/hypersegmentation</ref>) av ett [[västerlandet|västerländskt samhälle]] som blir allt mera fragmentiserat. Livsstilen ska då förstås som en ersättning av den sociala identiteten som samhällsklasser erbjuder, och vilken i stället ger individen möjligheten att skapa berättelsen om sig själv och sin personliga identitet.<ref>Diana Crane, Fashion and Its Social Agendas: Class, Gender, and Identity in Clothing, University of Chicago Press, 12 juni 2012 s. 9ff</ref>
Det råder ingen samsyn om hur livsstilen hänger samman med [[samhällsklass]]. Bourdieus åsikt är att livsstilen speglar personens samhällsklass, eftersom den speglar personens konsumtionsvanor. En annan hållning är att livsstilen hänger samman med samhällsklassen, genom att den utgörs av matvanor. En tredje utgångspunkt är att allt eftersom masskonsumtionen försvinner, fjärmas livsstilen från begreppet samhällsklass.<ref>Tomlinson, Mark. "Lifestyle and social class." European Sociological Review 19.1 (2003): 97-111.</ref> Ytterligare en teori är att livsstilar har uppstått i samband med att samhällsklassernas kulturella särdrag bleknat till följd av [[modernitet]]ens ökade antal [[klassresor]], och att livsstilar ska betraktas som en "hypersegmentation" (det vill säga ett övermått av undergrupper<ref>http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/hypersegmentation</ref>) av ett [[västerlandet|västerländskt samhälle]] som blir allt mera fragmentiserat. Livsstilen ska då förstås som en ersättning av den sociala identiteten som samhällsklasser erbjuder, och vilken i stället ger individen möjligheten att skapa berättelsen om sig själv och sin personliga identitet.<ref>Diana Crane, Fashion and Its Social Agendas: Class, Gender, and Identity in Clothing, University of Chicago Press, 12 juni 2012 s. 9ff</ref>


==Konsumism och habitus==
==Konsumism och habitus==
Rad 22: Rad 23:
==Livsstil och värden==
==Livsstil och värden==
[[Image:Men's Health Sept Cover.jpg|thumb|''Men's Health'', som utges av Rodale Press, är ett internationellt livsstilsmagasin för män.]]
[[Image:Men's Health Sept Cover.jpg|thumb|''Men's Health'', som utges av Rodale Press, är ett internationellt livsstilsmagasin för män.]]
[[Livsstilsprogram]] på TV kan handla om matlagning, trädgårdskötsel, och andra vardagsfärdigheter, fritidsaktiviteter och levnadskonster. De första livsstilsprogrammen på brittisk TV uppkom på 1990-talet. Livsstilsprogrammen, som kan sägas vara en undergenre till reality, går ofta ut på att tittarna får följa en förändring, av utseendet, garderoben, eller hemmet. Uppkomsten av livsstilsprogram tillskrevs först feminisationen av TV, men har också beskrivits som en del av en demokratiseringsprocess, där var och en genom public service får ta del av och delta i det offentliga utbudet. Därmed sker också en uppluckring av det privata, fritiden, och det offentliga, med en utökad offentlig sfär som följd. När privatpersonen förbättrar, förändrar, gör skillnad, så är det till gagn för nationen.<ref>Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 174f</ref> Mot bakgrund av Bourdieus uppfattning, kan livsstilsprogrammen sägas förmedla stil; Bourdieus mening var att människan inte var fri att göra stilistiska val, utan att människan placerades i givna sociala strukturer vars principer av individen själv omedvetet uttrycks i dennes vanor.<ref>Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 176</ref> [[Livsstilsmagasin]] för män, exempelvis, har anklagats för att driva en [[biopolitik]] mot [[maskulinitet]]en och den manliga kroppen.<ref>Boni, Federico. "Framing media masculinities men's lifestyle magazines and the biopolitics of the male body." European Journal of Communication 17.4 (2002): 465-478.</ref>
[[Livsstilsprogram]] på TV kan handla om matlagning, trädgårdsskötsel, andra vardagsfärdigheter, fritidsaktiviteter och levnadskonster. De första livsstilsprogrammen på brittisk TV uppkom på 1990-talet. Livsstilsprogrammen, som kan sägas vara en undergenre till reality, går ofta ut på att tittarna får följa en förändring, av utseendet, garderoben, eller hemmet. Uppkomsten av livsstilsprogram tillskrevs först feminisationen av TV, men har också beskrivits som en del av en demokratiseringsprocess, där var och en genom public service får ta del av och delta i det offentliga utbudet. Därmed sker också en uppluckring av det privata, fritiden, och det offentliga, med en utökad offentlig sfär som följd. När privatpersonen förbättrar, förändrar, gör skillnad, så är det till gagn för nationen.<ref>Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 174f</ref> Mot bakgrund av Bourdieus uppfattning, kan livsstilsprogrammen sägas förmedla stil; Bourdieus mening var att människan inte var fri att göra stilistiska val, utan att människan placerades i givna sociala strukturer vars principer av individen själv omedvetet uttrycks i dennes vanor.<ref>Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 176</ref> [[Livsstilsmagasin]] för män, exempelvis, har anklagats för att driva en [[biopolitik]] mot [[maskulinitet]]en och den manliga kroppen.<ref>Boni, Federico. "Framing media masculinities men's lifestyle magazines and the biopolitics of the male body." European Journal of Communication 17.4 (2002): 465-478.</ref>


Livsstils-TV har menats sprida en konsumeristisk livsstil med [[kapitalism|kapitalistiska värden]], samt för att i namn av [[demokratisering]] av välmågan låta företag kapitalisera på livsstilskonceptet genom att skapa en efterfrågan på sina varor,<ref>Howell, Jeremy, and Alan Ingham. "From social problem to personal issue: The language of lifestyle." Cultural Studies 15.2 (2001): 326-351.</ref><ref>Lewis, Tania, and Fran Martin. "Learning modernity: lifestyle advice television in Australia, Taiwan and Singapore." Asian Journal of Communication 20.3 (2010): 318-336.</ref> något som också kallas politisk konsumerism.<ref>[http://bridgingdifferences.mcgill.ca/en/Youth.pdf "political consumerism", Micheletti, Michele and Dietlind Stolle. “Concept of Political Consumerism,” in Youth Activism—An International Encyclopedia. Lonnie R. Sherrod (ed.), Westport: Greenwood Publishing]</ref> Konsumtionslivsstil kan kontrasteras mot politisk livsstil, det vill säga deltagande i [[civilsamhälle]]t, och hänger sålunda samman med de värden människan har och ger uttryck åt.<ref>Stevenson, Nick. "European Cosmopolitanism and Civil Society: Questions of culture, identity and citizenship." Innovation: The European Journal of Social Science Research 18.1 (2005): 45-59.</ref> Allt sedan [[Max Weber]]s ''Politik als Beruf'' (1918) har en åtskillnad gjorts mellan dem som lever för politik och dem som lever av politik, detta mot bakgrund av [[Massrörelse (politik)|massrörelser]]na under hans samtid. Politiska livsstilar efter dess innefattar den [[feminism|feministiska]] vågen under 1960-talet, 1980-talets "goda girighet",<ref>Bahnisch, Mark. "Being political now." Griffith Review 13 (2006): 5.</ref> miljömedveten, "grön" livsstil,<ref>Rifkin, Jeremy. "The Green lifestyle handbook." (1990).</ref> kosmopolitisk livsstil,<ref>Waldron, Jeremy. "What is cosmopolitan?." Journal of Political Philosophy 8.2 (2000): 227-243.</ref> bohem och artistisk livsstil, och anarkistisk livsstil.<ref>Bookchin, Murray. Social anarchism or lifestyle anarchism: an unbridgeable chasm. Edinburgh: AK Press, 1995.</ref>
Livsstils-TV har menats sprida en konsumeristisk livsstil med [[kapitalism|kapitalistiska värden]], samt för att i namn av [[demokratisering]] av välmågan låta företag kapitalisera på livsstilskonceptet genom att skapa en efterfrågan på sina varor,<ref>Howell, Jeremy, and Alan Ingham. "From social problem to personal issue: The language of lifestyle." Cultural Studies 15.2 (2001): 326-351.</ref><ref>Lewis, Tania, and Fran Martin. "Learning modernity: lifestyle advice television in Australia, Taiwan and Singapore." Asian Journal of Communication 20.3 (2010): 318-336.</ref> något som också kallas politisk konsumerism.<ref>{{Webbref |url=http://bridgingdifferences.mcgill.ca/en/Youth.pdf |titel="political consumerism", Micheletti, Michele and Dietlind Stolle. “Concept of Political Consumerism,” in Youth Activism—An International Encyclopedia. Lonnie R. Sherrod (ed.), Westport: Greenwood Publishing |hämtdatum=2015-01-04 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150104192116/http://bridgingdifferences.mcgill.ca/en/Youth.pdf |arkivdatum=2015-01-04 }}</ref> Konsumtionslivsstil kan kontrasteras mot politisk livsstil, det vill säga deltagande i [[civilsamhälle]]t, och hänger sålunda samman med de värden människan har och ger uttryck åt.<ref>Stevenson, Nick. "European Cosmopolitanism and Civil Society: Questions of culture, identity and citizenship." Innovation: The European Journal of Social Science Research 18.1 (2005): 45-59.</ref> Allt sedan [[Max Weber]]s ''Politik als Beruf'' (1918) har en åtskillnad gjorts mellan dem som lever för politik och dem som lever av politik, detta mot bakgrund av [[Massrörelse (politik)|massrörelser]]na under hans samtid. Politiska livsstilar efter dess innefattar den [[feminism|feministiska]] vågen under 1960-talet, 1980-talets "goda girighet",<ref>Bahnisch, Mark. "Being political now." Griffith Review 13 (2006): 5.</ref> miljömedveten, "grön" livsstil,<ref>Rifkin, Jeremy. "The Green lifestyle handbook." (1990).</ref> kosmopolitisk livsstil,<ref>Waldron, Jeremy. "What is cosmopolitan?." Journal of Political Philosophy 8.2 (2000): 227-243.</ref> bohem och artistisk livsstil, och anarkistisk livsstil.<ref>Bookchin, Murray. Social anarchism or lifestyle anarchism: an unbridgeable chasm. Edinburgh: AK Press, 1995.</ref>


I ungefär samma anda kan livsstilen (delvis) definieras utifrån personens förhållningssätt till normer och regler. Så talas om [[livsstilskriminalitet]], vilket ungefär är detsamma som [[antisocial personlighetsstörning]] ([[psykopati]]) betraktad från en annan synvinkel. Livsstilskriminalitet kännetecknas av ett leverne som präglas av oansvarighet, brytande av sociala normer, och opålitlighet i mellanmänskliga relationer.<ref>Walters, Glenn D., Larry Revella, and William J. Baltrusaitis. "Predicting parole/probation outcome with the aid of the Lifestyle Criminality Screening Form." Psychological Assessment: A Journal of Consulting and Clinical Psychology 2.3 (1990): 313.</ref>
I ungefär samma anda kan livsstilen (delvis) definieras utifrån personens förhållningssätt till normer och regler. Så talas om [[livsstilskriminalitet]], vilket ungefär är detsamma som [[antisocial personlighetsstörning]] ([[psykopati]]) betraktad från en annan synvinkel. Livsstilskriminalitet kännetecknas av ett leverne som präglas av oansvarighet, brytande av sociala normer, och opålitlighet i mellanmänskliga relationer.<ref>Walters, Glenn D., Larry Revella, and William J. Baltrusaitis. "Predicting parole/probation outcome with the aid of the Lifestyle Criminality Screening Form." Psychological Assessment: A Journal of Consulting and Clinical Psychology 2.3 (1990): 313.</ref>


Redan tidigt i [[kristendom]]ens historia kom vissa livsstilar att betraktas som mer religiösa än andra. I den [[östlig kristendom|östra kristenheten]] uppkom [[eremit|eremitisk livsstil]] och [[klosterväsende]]t, varav det senare spreds till den [[västlig kristendom|västliga kristenheten]] i ett tidigt skede. Den kristna livsstilen vid kloster har alltsedan [[Augustinus]] sagts vara både aktiv (i kristna gärningar) och kontemplativ.<ref>Tan, Li Lian. Contemplation in an urban landscape: a contemporary Cistercian monastery. Diss. Massachusetts Institute of Technology, 2000.</ref> I fiktiv form kontrasterades klosterväsendets livsstil av [[François Rabelais]] i ''[[Den store Gargantuas förskräckliga leverne]]'', visar [[Giorgio Agamben]] i ''The Highest Poverty'', där levernet i det påhittade klostret Thélème frikopplas från allt vad regler heter, men till den grad att regellösheten själv blir en regel, och klosterlivet därmed upplöser sig själv.<ref>Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.5ff - ISBN 080478406X</ref> Förekomsten av regler i ett sätt att leva kan också sägas känneteckna levnadsform i stället för livsstil. Så talas om ''forma vitæ'' och ''forma vivendi'' i de kristna klosterväsendenas framväxt under [[medeltiden]]. De specifika livsformerna i klostren nedtecknades i ''regula'', som stipulerade [[fattigdom]], [[lydnad]], och [[kyskhet]], ålade en cenobitisk livsföring (i gemenskap), bestämde aktiviteterna under dygnets timmar (jämför [[tidegärd]]), och reglerade medlemmarnas förhållande till omvärlden.<ref>Se kap "Rule and Law" i Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013 - ISBN 080478406X</ref> De yttre tecknen på tillhörighet i ett kloster, de symbolladdade kläderna, skildes tidigt från klosterlivets habitus.<ref>Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.16 - ISBN 080478406X</ref>
Redan tidigt i [[kristendom]]ens historia kom vissa livsstilar att betraktas som mer religiösa än andra. I den [[östlig kristendom|östra kristenheten]] uppkom [[eremit|eremitisk livsstil]] och [[klosterväsende]]t, varav det senare spreds till den [[västlig kristendom|västliga kristenheten]] i ett tidigt skede. Den kristna livsstilen vid kloster har alltsedan [[Augustinus]] sagts vara både aktiv (i kristna gärningar) och kontemplativ.<ref>Tan, Li Lian. Contemplation in an urban landscape: a contemporary Cistercian monastery. Diss. Massachusetts Institute of Technology, 2000.</ref> I fiktiv form kontrasterades klosterväsendets livsstil av [[François Rabelais]] i ''[[Den store Gargantuas förskräckliga leverne]]'', visar [[Giorgio Agamben]] i ''The Highest Poverty'', där levernet i det påhittade klostret Thélème frikopplas från allt vad regler heter, men till den grad att regellösheten själv blir en regel, och klosterlivet därmed upplöser sig själv.<ref>Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.5ff - {{ISBN|080478406X}}</ref> Förekomsten av regler i ett sätt att leva kan också sägas känneteckna levnadsform i stället för livsstil. Så talas om ''forma vitæ'' och ''forma vivendi'' i de kristna klosterväsendenas framväxt under [[medeltiden]]. De specifika livsformerna i klostren nedtecknades i ''regula'', som stipulerade [[fattigdom]], [[lydnad]], och [[kyskhet]], ålade en [[cenobit]]isk livsföring (i gemenskap), bestämde aktiviteterna under dygnets timmar (jämför [[tidegärd]]), och reglerade medlemmarnas förhållande till omvärlden.<ref>Se kap "Rule and Law" i Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013 - {{ISBN|080478406X}}</ref> De yttre tecknen på tillhörighet i ett kloster, de symbolladdade kläderna, skildes tidigt från klosterlivets habitus.<ref>Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.16 - {{ISBN|080478406X}}</ref>


I den islamiska världen har frågan om huruvida en modern livsstil är möjlig att förena med en islamisk livsstil väckts. Källan till den islamiska livsstilen är [[Koranen]], oavsett djupet i religiositeten. Medan den islamiska livsstilen (liksom den kristna) grundar sig på en livsfilosofi snarare än på [[materialism]], är den moderna livsstilen orienterad mot tekniska landvinningar, och dekorativa utsmyckningar av vardagen. I synnerhet den moderna familjen har granskats med avseende på religiöst liv, och frågor ställts angående den moderna livsstilens friheter och [[individualism]] i ljuset av den religiösa föreställningen om kärnfamiljen som samhällets fundament.<ref name="ISSN: 2231– 6345" />
I den islamiska världen har frågan om huruvida en modern livsstil är möjlig att förena med en islamisk livsstil väckts. Källan till den islamiska livsstilen är [[Koranen]], oavsett djupet i religiositeten. Medan den islamiska livsstilen (liksom den kristna) grundar sig på en livsfilosofi snarare än på [[materialism]], är den moderna livsstilen orienterad mot tekniska landvinningar, och dekorativa utsmyckningar av vardagen. I synnerhet den moderna familjen har granskats med avseende på religiöst liv, och frågor ställts angående den moderna livsstilens friheter och [[individualism]] i ljuset av den religiösa föreställningen om kärnfamiljen som samhällets fundament.<ref name=Salmabadi/>


== Se även ==
== Se även ==
Rad 42: Rad 43:
* [[Symboliskt kapital]] och [[socialt kapital]]
* [[Symboliskt kapital]] och [[socialt kapital]]
* [[Social norm]]
* [[Social norm]]
* [[The american way of life]]


==Noter==
==Noter==
Rad 47: Rad 49:


[[Kategori:Livsstil| ]]
[[Kategori:Livsstil| ]]
[[Kategori:Sociologi]]

Nuvarande version från 4 maj 2022 kl. 23.03

Livsstil är praktiker, värden och livsinnehåll genom vilka den personliga identiteten får ett socialt sammanhang. Till en hälsosam livsstil kan höra tron på brain fitness, att med fysiska och mentala aktiviteter och kost förbättra den mentala kapaciteten.

Livsstil är hur livet levs, och utgörs av en uppsättning attityder, värden, praktiker, preferenser och livsinnehåll som personer väljer själva, men som delas av en grupp.[1] Begreppet kan definieras som människans samling av varor samt anammande av beteenden som bidrar till att skapa den sociala identiteten,[2] exempelvis hur man använder sin tid,[3] eller ens socioekonomiska miljö och aktiviteter.[4]

Ordet myntades av psykologen Alfred Adler 1929, och har använts i dagligt tal från 1960-talet. Adler myntade ordet för en människas vanemässiga samhällsorientering och förhållningssätt i situationer där andra människor ingår. Sådana schematiska förhållningssätt kunde av Adler klassificeras som exempelvis offensiva–defensiva. En efterföljare till Adler, Frederick C. Thorne, ställde på 1970-talet upp en typologi för människors livsstil, där 10 typiska livsstilar (eskapism, individualism, konformism, etc) ställdes i relation till 20 behov (att uppnå målsättningar, anknyta, dominera, etc).[5]

Livsstil är ett ofta använt ord, men i akademiska sammanhang – där det förvisso också används – saknas ofta vetenskapliga definitioner av det. Betydelsen är vanligen underförstådd och dess avgränsningar flytande.[5]

Avgränsningar[redigera | redigera wikitext]

Ett slags alternativ livsstil, (Nambassafestivalen, Nya Zeeland 1981)

Livsstilsbegreppet hänger nära samman med termer som livsföring, levnadssätt och livsform, men livsstil är något självvalt eller möjligt att välja, medan livsformen är given av exempelvis hälsa eller ålder. Livsstilen är identitetsskapande.[6] Man kan sålunda tala om exempelvis urban respektive agrar livsstil,[7] eller hälsosam respektive stillasittande livsstil. Under 1980-talet ansågs yuppie vara en livsstil.[5] Till livsstil kan då också höra synliga tecken på vilken livsstil personen har, exempelvis i form av kroppsmodifikationer (vanligen piercing, tatueringar, och scarification), såsom ett uttryck för en urban livsstil, sadomasochistisk livsstil, eller för att markera grupptillhörighet med kriminella nätverk.[8][9] Alternativ livsstil ställs ofta mot den urbana (moderna) livsstilen.[10]

Livsstil kan sättas i relation till kultur, då kulturen är (historiskt) given och kollektiv och hänger samman med den sociala identiteten, medan livsstilen mera är individuell och hänger samman med den personliga identiteten. Massmedia och globalisering ökar mängden möjliga livsstilar, och har möjligheten att fjärma människor från deras lokala kulturtraditioner. Genom massmediala spridningar av alternativa livsstilar, har de lokala kulturtraditionerna uppblandats med globala kulturinfluenser.[11]

Det råder ingen samsyn om hur livsstilen hänger samman med samhällsklass. Bourdieus åsikt är att livsstilen speglar personens samhällsklass, eftersom den speglar personens konsumtionsvanor. En annan hållning är att livsstilen hänger samman med samhällsklassen, genom att den utgörs av matvanor. En tredje utgångspunkt är att allt eftersom masskonsumtionen försvinner, fjärmas livsstilen från begreppet samhällsklass.[12] Ytterligare en teori är att livsstilar har uppstått i samband med att samhällsklassernas kulturella särdrag bleknat till följd av modernitetens ökade antal klassresor, och att livsstilar ska betraktas som en "hypersegmentation" (det vill säga ett övermått av undergrupper[13]) av ett västerländskt samhälle som blir allt mera fragmentiserat. Livsstilen ska då förstås som en ersättning av den sociala identiteten som samhällsklasser erbjuder, och vilken i stället ger individen möjligheten att skapa berättelsen om sig själv och sin personliga identitet.[14]

Konsumism och habitus[redigera | redigera wikitext]

En livsstil definieras inom sociologin vanligen som ett leverne som är identitetsskapande och ofta som grundad på konsumtion, medan det från psykologin betraktas utifrån kännetecken som personerna lärt av sin uppväxtmiljö (föräldrahemmet och samhällsgruppen) och som har avsevärd betydelse för deras mellanmänskliga relationer. Den konsumistiskt inriktade synen antar att människors konsumtion är en symbolisk representation av det sociala kollektiv som personen befinner sig i (eller identifierar sig med).[15]

Människors livsstilar har under moderniteten tenderat att fjärma sig från begreppet subkultur och bli mer individualistiska; i vilket fall handlar livsstil om individens förhållande till samhället. Personers livsstil har också tenderat att mera ha karaktären av personligt val. Fastän konsumism har varit en dominerande teori om vad som grundar livsstil, har livsstil sedan Anthony Giddens kommit att mera definieras som en persons integrerade uppsättningar praktiker som skapar berättelsen om självidentiteten.[16]

Det antas att den livsstil en människa har i det moderna samhället, har människan själv valt av flera andra möjliga. I en sådan livsstil ingår kluster av beteenden, vanor och orienteringar, som Giddens anser ger människan en känsla av ontologisk trygghet. Det ligger nära vad Pierre Bordieu kallade habitus.[16]

Livsstil och värden[redigera | redigera wikitext]

Men's Health, som utges av Rodale Press, är ett internationellt livsstilsmagasin för män.

Livsstilsprogram på TV kan handla om matlagning, trädgårdsskötsel, andra vardagsfärdigheter, fritidsaktiviteter och levnadskonster. De första livsstilsprogrammen på brittisk TV uppkom på 1990-talet. Livsstilsprogrammen, som kan sägas vara en undergenre till reality, går ofta ut på att tittarna får följa en förändring, av utseendet, garderoben, eller hemmet. Uppkomsten av livsstilsprogram tillskrevs först feminisationen av TV, men har också beskrivits som en del av en demokratiseringsprocess, där var och en genom public service får ta del av och delta i det offentliga utbudet. Därmed sker också en uppluckring av det privata, fritiden, och det offentliga, med en utökad offentlig sfär som följd. När privatpersonen förbättrar, förändrar, gör skillnad, så är det till gagn för nationen.[17] Mot bakgrund av Bourdieus uppfattning, kan livsstilsprogrammen sägas förmedla stil; Bourdieus mening var att människan inte var fri att göra stilistiska val, utan att människan placerades i givna sociala strukturer vars principer av individen själv omedvetet uttrycks i dennes vanor.[18] Livsstilsmagasin för män, exempelvis, har anklagats för att driva en biopolitik mot maskuliniteten och den manliga kroppen.[19]

Livsstils-TV har menats sprida en konsumeristisk livsstil med kapitalistiska värden, samt för att i namn av demokratisering av välmågan låta företag kapitalisera på livsstilskonceptet genom att skapa en efterfrågan på sina varor,[20][21] något som också kallas politisk konsumerism.[22] Konsumtionslivsstil kan kontrasteras mot politisk livsstil, det vill säga deltagande i civilsamhället, och hänger sålunda samman med de värden människan har och ger uttryck åt.[23] Allt sedan Max Webers Politik als Beruf (1918) har en åtskillnad gjorts mellan dem som lever för politik och dem som lever av politik, detta mot bakgrund av massrörelserna under hans samtid. Politiska livsstilar efter dess innefattar den feministiska vågen under 1960-talet, 1980-talets "goda girighet",[24] miljömedveten, "grön" livsstil,[25] kosmopolitisk livsstil,[26] bohem och artistisk livsstil, och anarkistisk livsstil.[27]

I ungefär samma anda kan livsstilen (delvis) definieras utifrån personens förhållningssätt till normer och regler. Så talas om livsstilskriminalitet, vilket ungefär är detsamma som antisocial personlighetsstörning (psykopati) betraktad från en annan synvinkel. Livsstilskriminalitet kännetecknas av ett leverne som präglas av oansvarighet, brytande av sociala normer, och opålitlighet i mellanmänskliga relationer.[28]

Redan tidigt i kristendomens historia kom vissa livsstilar att betraktas som mer religiösa än andra. I den östra kristenheten uppkom eremitisk livsstil och klosterväsendet, varav det senare spreds till den västliga kristenheten i ett tidigt skede. Den kristna livsstilen vid kloster har alltsedan Augustinus sagts vara både aktiv (i kristna gärningar) och kontemplativ.[29] I fiktiv form kontrasterades klosterväsendets livsstil av François Rabelais i Den store Gargantuas förskräckliga leverne, visar Giorgio Agamben i The Highest Poverty, där levernet i det påhittade klostret Thélème frikopplas från allt vad regler heter, men till den grad att regellösheten själv blir en regel, och klosterlivet därmed upplöser sig själv.[30] Förekomsten av regler i ett sätt att leva kan också sägas känneteckna levnadsform i stället för livsstil. Så talas om forma vitæ och forma vivendi i de kristna klosterväsendenas framväxt under medeltiden. De specifika livsformerna i klostren nedtecknades i regula, som stipulerade fattigdom, lydnad, och kyskhet, ålade en cenobitisk livsföring (i gemenskap), bestämde aktiviteterna under dygnets timmar (jämför tidegärd), och reglerade medlemmarnas förhållande till omvärlden.[31] De yttre tecknen på tillhörighet i ett kloster, de symbolladdade kläderna, skildes tidigt från klosterlivets habitus.[32]

I den islamiska världen har frågan om huruvida en modern livsstil är möjlig att förena med en islamisk livsstil väckts. Källan till den islamiska livsstilen är Koranen, oavsett djupet i religiositeten. Medan den islamiska livsstilen (liksom den kristna) grundar sig på en livsfilosofi snarare än på materialism, är den moderna livsstilen orienterad mot tekniska landvinningar, och dekorativa utsmyckningar av vardagen. I synnerhet den moderna familjen har granskats med avseende på religiöst liv, och frågor ställts angående den moderna livsstilens friheter och individualism i ljuset av den religiösa föreställningen om kärnfamiljen som samhällets fundament.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Mojtaba Salmabadi et al, Comparison of Islamic and Modern lifestyles with an emphasis on Family, Indian Journal of Fundamental and Applied Life Sciences ISSN 2231– 6345
  2. ^ Dressler, William W., José Ernesto dos Santos, and Mauro Campos Balieiro. "Studying diversity and sharing in culture: An example of lifestyle in Brazil." Journal of Anthropological Research (1996): 331-353.
  3. ^ Leikas, J., and P. Saariluoma. "’Worth’ and mental contents in designing for ageing citizens’ form of life." Gerontechnology 7.3 (2008): 305-318.
  4. ^ http://www.intropsych.com/ch11_personality/style_of_life.html
  5. ^ [a b c] Horley, James, Barbara Carroll, and Brian R. Little. "A typology of lifestyles." Social indicators research 20.4 (1988): 383-398.
  6. ^ Novas, Carlos, and Nikolas Rose. "Genetic risk and the birth of the somatic individual." Economy and society 29.4 (2000): 485-513.
  7. ^ Ziegenspeck, Svantje, Ulf Härdter, and Ulrich Schraml. "Lifestyles of private forest owners as an indication of social change." Forest Policy and Economics 6.5 (2004): 447-458.
  8. ^ Benecke, Mark, and All Tattoo Pages. "Body Modification, Autophagy." American Journal of Forensic Medicine and Pathology 20 (1999): 281-285.
  9. ^ Lozano, Alicia T. Rozycki, et al. "Prison tattoos as a reflection of the criminal lifestyle." International journal of offender therapy and comparative criminology 55.4 (2011): 509-529.
  10. ^ Ahlman, Kristina. "Det alternativa livet på landsbygden." (2014).
  11. ^ Schuerkens, Ulrike. "The sociological and anthropological study of globalization and localization." Current Sociology 51.3-4 (2003): 209-222.
  12. ^ Tomlinson, Mark. "Lifestyle and social class." European Sociological Review 19.1 (2003): 97-111.
  13. ^ http://medical-dictionary.thefreedictionary.com/hypersegmentation
  14. ^ Diana Crane, Fashion and Its Social Agendas: Class, Gender, and Identity in Clothing, University of Chicago Press, 12 juni 2012 s. 9ff
  15. ^ Holt, Douglas B. "Poststructuralist lifestyle analysis: Conceptualizing the social patterning of consumption in postmodernity." Journal of Consumer research (1997): 326-350.
  16. ^ [a b] Clark, Marilyn. "Exploring the criminal lifestyle: a grounded theory study of Maltese male habitual offenders." International Journal of Criminology and Sociological Theory 4.1 (2011).
  17. ^ Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 174f
  18. ^ Su Holmes et al, Understanding Reality Television, Psychology Press, 2004 s. 176
  19. ^ Boni, Federico. "Framing media masculinities men's lifestyle magazines and the biopolitics of the male body." European Journal of Communication 17.4 (2002): 465-478.
  20. ^ Howell, Jeremy, and Alan Ingham. "From social problem to personal issue: The language of lifestyle." Cultural Studies 15.2 (2001): 326-351.
  21. ^ Lewis, Tania, and Fran Martin. "Learning modernity: lifestyle advice television in Australia, Taiwan and Singapore." Asian Journal of Communication 20.3 (2010): 318-336.
  22. ^ ”"political consumerism", Micheletti, Michele and Dietlind Stolle. “Concept of Political Consumerism,” in Youth Activism—An International Encyclopedia. Lonnie R. Sherrod (ed.), Westport: Greenwood Publishing”. Arkiverad från originalet den 4 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150104192116/http://bridgingdifferences.mcgill.ca/en/Youth.pdf. Läst 4 januari 2015. 
  23. ^ Stevenson, Nick. "European Cosmopolitanism and Civil Society: Questions of culture, identity and citizenship." Innovation: The European Journal of Social Science Research 18.1 (2005): 45-59.
  24. ^ Bahnisch, Mark. "Being political now." Griffith Review 13 (2006): 5.
  25. ^ Rifkin, Jeremy. "The Green lifestyle handbook." (1990).
  26. ^ Waldron, Jeremy. "What is cosmopolitan?." Journal of Political Philosophy 8.2 (2000): 227-243.
  27. ^ Bookchin, Murray. Social anarchism or lifestyle anarchism: an unbridgeable chasm. Edinburgh: AK Press, 1995.
  28. ^ Walters, Glenn D., Larry Revella, and William J. Baltrusaitis. "Predicting parole/probation outcome with the aid of the Lifestyle Criminality Screening Form." Psychological Assessment: A Journal of Consulting and Clinical Psychology 2.3 (1990): 313.
  29. ^ Tan, Li Lian. Contemplation in an urban landscape: a contemporary Cistercian monastery. Diss. Massachusetts Institute of Technology, 2000.
  30. ^ Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.5ff - ISBN 080478406X
  31. ^ Se kap "Rule and Law" i Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013 - ISBN 080478406X
  32. ^ Agamben, Giorgio. - The highest poverty monastic rules and form-of-life/ Giorgio Agamben; translated by Adam Kotsko. - 2013, s.16 - ISBN 080478406X
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Livsstil&oldid=50444537”