Pielisjärvi: Skillnad mellan sidversioner

Pielisjärvi
*Pielinen*
Läge	Norra Karelen
Yta	868 km²
Längd	107 km
Bredd	43 km
Höjd	93,7 m ö.h.
Medeldjup	< 10 m
Flöden
Tillflöden	Koitajoki & Lieksa älv
Avrinningsområde	13.900 km²
Tillflödesländer	Finland & Ryssland
Utflöden	Pielis älv
Flöde	240 m³/s
	63°15′N 29°42′Ö / 63.250°N 29.700°Ö

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 5 juli 2013 kl. 11.34

För kommunen, se Pielisjärvi kommun. För asteroiden, se 1536 Pielinen.

Pielisjärvi (finska Pielinen, även Pielisjärvi) är Finlands femte största insjö. Den är centralsjön i Pielisjärvileden inom Vuoksens vattendrag i regionen Norra Karelen. Sjön ligger 93,7 meter över havet och har en yta på 868 km². Sjön avrinner genom Pielis älv (fi. Pielisjoki) till Pyhäselkä, som är en fjärd av sjön Saimen. De största älvarna som avrinner till sjön är Koitajoki samt Lieksa älv med biälven Jongunjoki. Tillflödesområdet har en yta på 13.900 km², med 6.000 km² på den ryska sidan av gränsen. Städerna Lieksa, Nurmes och Joensuu (den del som tidigare utgjorde Eno kommun) samt kommunen Juga ligger vid Pielisjärvi. Koli nationalpark ligger väster om sjön.

Historia

Pielisjärvibassängen blev isfri för ca 11 300 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Till en början avrann issjön från södra ändan. Landhöjningen gjorde att issjön avrann senare från mellersta delen genom Nunnanlahti i Juuka och ännu senare från norra ändan. Senare landhöjningen gjorde att Pielinen avrinnar igen från södra delen genom Pielis älv^[2].

Vattennivån var högre i forntiden. Den översta strandlinjen ligger 27-32 m ovanför sjöns nuvarande vattennivå. Det går att hitta forna strandplatåer och -kumlar i terrängen i Koli med omnejd.

Öar

Det finns 1259 öar (med en minimistorlek på 1 ar) i Pielisjärvi. Den största av öarna är Paalasmaa, som ligger i den mellersta delen av sjön. Ön har en yta på 26,7 km².

Övriga större öar

Eteissaari, Hattusaari, Honkasaari (Juuka), Honkasaari (Nurmes), Iso Ristisaari, Kaitasaari, Karhusaari, Kaunissaari, Kertonsaari, Kelvänsaari, Kinahmonsaaret, Kolmassaari, Korppisaari, Koveronsaari, Kuivasaari, Kulkulsaari, Kynsisaari, Larinsaari, Laukkalansaari, Lehtosaari, Liklamo, Lokkisaari, Lörsänsaari, Mantina, Mustasaari, Palosaari, Patvisaaret, Pieni Ristisaari, Porosaari, Pyysaari, Rekisaari, Retusaari, Romonsaaret, Rääkky, Satjanko, Sipolansaari, Toinensaari, Turakka, Uramonsaari, Varpo.

Kuriosa

Asteroiden 1536 Pielinen har uppkallats efter det finska namnet på sjön
Lieksa centrum ligger vid den östra stranden. Koli, som är en del av staden, ligger vid den västra stranden. En färjeförbindelse knyter Koli och centret samman om somrarna ^[3] Om vintern används istället en 7 km lång isväg mellan Koli och Vuonislahti.^[4]

Referenser

^ Lasse Lovén (red.): Kolin geologia
^ Heikki Seppä, Matti Tikkanen and Jari-Pekka Mäkiaho (2012). ”Tilting of Lake Pielinen, eastern Finland – an example of extreme transgressions and regressions caused by differential post-glacial isostatic uplift”. Estonian Journal of Earth Sciences 61 (3): sid. 149–161. doi:10.3176/earth.2012.3.02.
^ [GT Suomi Finland vägatlas, Genimap Oy, Borgå 2005. ISBN 951-593-944-5]
^ Vägverket information om isvägen Koli-Vuonislahti (finska)

Se även

Lista över Finlands sjöar

Wikimedia Commons har media som rör Pielisjärvi.

[1] Lasse Lovén (red.): Kolin geologia

[2] Heikki Seppä, Matti Tikkanen and Jari-Pekka Mäkiaho (2012). ”Tilting of Lake Pielinen, eastern Finland – an example of extreme transgressions and regressions caused by differential post-glacial isostatic uplift”. Estonian Journal of Earth Sciences 61 (3): sid. 149–161. doi:10.3176/earth.2012.3.02.

[3] [GT Suomi Finland vägatlas, Genimap Oy, Borgå 2005. ISBN 951-593-944-5]

[4] Vägverket information om isvägen Koli-Vuonislahti (finska)

[1]

[2]

[3]

[4]

@@ Rad 32: / Rad 32: @@
 == Historia ==
-Pielisjärvibassängen blev isfri för ca 11 300 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Till en början avrann issjön från södra ändan. Landhöjningen gjorde att issjön avrann senare från mellersta delen genom Nunnanlahti i Juuka och ännu senare från norra ändan. Senare landhöjningen gjorde arr Pielinen avrinnar igen från södra delen genom Pielis älv<ref>{{cite journal |author=Heikki Sepp&auml;, Matti Tikkanen and Jari-Pekka M&auml;kiaho |title=Tilting of Lake Pielinen, eastern Finland – an example of extreme transgressions and regressions caused by differential post-glacial isostatic uplift |journal=Estonian Journal of Earth Sciences |volume=61 |issue=3 |year=2012 |pages=149–161 |doi=10.3176/earth.2012.3.02 }}</ref>.
+Pielisjärvibassängen blev isfri för ca 11 300 år sedan då inlandsisen drog sig tillbaka. Till en början avrann issjön från södra ändan. Landhöjningen gjorde att issjön avrann senare från mellersta delen genom Nunnanlahti i Juuka och ännu senare från norra ändan. Senare landhöjningen gjorde att Pielinen avrinnar igen från södra delen genom Pielis älv<ref>{{cite journal |author=Heikki Sepp&auml;, Matti Tikkanen and Jari-Pekka M&auml;kiaho |title=Tilting of Lake Pielinen, eastern Finland – an example of extreme transgressions and regressions caused by differential post-glacial isostatic uplift |journal=Estonian Journal of Earth Sciences |volume=61 |issue=3 |year=2012 |pages=149–161 |doi=10.3176/earth.2012.3.02 }}</ref>.
 Vattennivån var högre i forntiden. Den översta strandlinjen ligger 27-32 m ovanför sjöns nuvarande vattennivå. Det går att hitta forna strandplatåer och -kumlar i terrängen i Koli med omnejd.