Planerat åldrande: Skillnad mellan sidversioner
m robot Lägger till: da:Planlagt forældelse |
tagit bort upprepning o förkortat |
||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
'''Planerat åldrande''' eller '''inbyggt åldrande''' är det svenska begreppet för engelskans '''planned obsolescence''' och är inom [[industridesign]] den medvetna process som syftar till att göra en vara [[obsolescens|obsolet]] för att hålla [[konsumtion]]en uppe. Det innebär att en varas livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd |
'''Planerat åldrande''' eller '''inbyggt åldrande''' är det svenska begreppet för engelskans '''planned obsolescence''' och är inom [[industridesign]] den medvetna process som syftar till att göra en vara [[obsolescens|obsolet]] för att hålla [[konsumtion]]en uppe. Det innebär att en varas livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd — även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.<ref name="CIWeb">{{Webbref |url = http://www.computerinfoweb.com/computer_electronics/Blu_Ray.php |titel = Computer Electronics: Blu-Ray |hämtdatum = 20 september 2008 |utgivare = ComputerInfoWeb.com |år = 2008 }}</ref> |
||
Det svenska TV-programmet [[Dokument utifrån]] på [[SVT]] visade i maj 2012 dokumentären ''[[Glödlampskonspirationen]]'' där planerat åldrandet beskrivs som en "illa dold hemlighet".<ref>SVT: [http://svt.se/2.174811/1.2795206/glodlampskonspirationen SVT Dokument utifrån -Glödlampskonspirationen]. Sett: 13 maj 2012. </ref> I dokumentären, som döpts efter [[konspiration]]en med samma namn, beskrivs hur bland annat [[glödlampa|glödlampstillverkare]] medvetet förkortat livslängden på lampor i syfte att få sålt fler lampor. Överenskommelsen slöts mellan de stora lamptillverkarna på 1920-talet och innebar att ingen glödlampa skulle hålla mer än 1 000 timmar. Vid tiden när överenskommelsen slöts hade en genomsnittlig lampa 2 500 timmars livslängd. Inom loppet av två år hade företagen lyckats minska livslängden för en lampa från 2 500 timmar till 1 500 timmar. |
|||
Medan de vanliga glödlamporna av idag går sönder med jämna mellanrum finns det en glödlampa, [[The Centennial Light]], upphängd i brandstationen ''Livermore-Pleasanton Fire Department'' på East Avenue i Livermore, [[Kalifornien, USA]] som lyst i över 110 år.<ref name="npr">{{Tidningsref |titel = Century Light Bulb |utgivare =[[National Public Radio]] |datum = 10 juni 2001 |url =http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=1124201|hämtdatum = 15 januari 2007}}</ref><ref>{{citation | publisher = Guiness World Records | url =http://www.guinnessworldrecords.com/Search/Details/Longest-burning-light-bulb/63240.htm| title = Longest burning light bulb}}.</ref> I [[Östtyskland]] (DDR) började det [[planekonomi|planekonomiska]] systemet där tillverka produkter som medvetet skulle hålla länge. I DDR fanns inget [[konsumtionssamhälle]] och därför inte heller något incitament som medförde att produkter ska gå sönder för att tvinga fram ny konsumtion som det [[marknadsekonomi|marknadsekonomiska]] systemet behöver. I DDR tillverkades lampor som hade mycket längre livslängd än lampor i Västeuropa men DDR förvägrades sälja dessa i väst eftersom det skulle innebära stora ekonomiska kostnader för lamptillverkare när människor inte längre behövde köpa nya lampor lika ofta. |
Medan de vanliga glödlamporna av idag går sönder med jämna mellanrum finns det en glödlampa, [[The Centennial Light]], upphängd i brandstationen ''Livermore-Pleasanton Fire Department'' på East Avenue i Livermore, [[Kalifornien, USA]] som lyst i över 110 år.<ref name="npr">{{Tidningsref |titel = Century Light Bulb |utgivare =[[National Public Radio]] |datum = 10 juni 2001 |url =http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=1124201|hämtdatum = 15 januari 2007}}</ref><ref>{{citation | publisher = Guiness World Records | url =http://www.guinnessworldrecords.com/Search/Details/Longest-burning-light-bulb/63240.htm| title = Longest burning light bulb}}.</ref> I [[Östtyskland]] (DDR) började det [[planekonomi|planekonomiska]] systemet där tillverka produkter som medvetet skulle hålla länge. I DDR fanns inget [[konsumtionssamhälle]] och därför inte heller något incitament som medförde att produkter ska gå sönder för att tvinga fram ny konsumtion som det [[marknadsekonomi|marknadsekonomiska]] systemet behöver. I DDR tillverkades lampor som hade mycket längre livslängd än lampor i Västeuropa men DDR förvägrades sälja dessa i väst eftersom det skulle innebära stora ekonomiska kostnader för lamptillverkare när människor inte längre behövde köpa nya lampor lika ofta. |
||
Versionen från 16 november 2012 kl. 03.10
 |
Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel. (2012-05) Motivering: se invändningar på diskussionssidan. Verkligheten är mer nyanserad än vad som framgår av artikeltexten. Se eventuellt diskussionssidan för mer information. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är inom industridesign den medvetna process som syftar till att göra en vara obsolet för att hålla konsumtionen uppe. Det innebär att en varas livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd — även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.[1]
Det svenska TV-programmet Dokument utifrån på SVT visade i maj 2012 dokumentären Glödlampskonspirationen där planerat åldrandet beskrivs som en "illa dold hemlighet".[2] I dokumentären, som döpts efter konspirationen med samma namn, beskrivs hur bland annat glödlampstillverkare medvetet förkortat livslängden på lampor i syfte att få sålt fler lampor. Överenskommelsen slöts mellan de stora lamptillverkarna på 1920-talet och innebar att ingen glödlampa skulle hålla mer än 1 000 timmar. Vid tiden när överenskommelsen slöts hade en genomsnittlig lampa 2 500 timmars livslängd. Inom loppet av två år hade företagen lyckats minska livslängden för en lampa från 2 500 timmar till 1 500 timmar.
Medan de vanliga glödlamporna av idag går sönder med jämna mellanrum finns det en glödlampa, The Centennial Light, upphängd i brandstationen Livermore-Pleasanton Fire Department på East Avenue i Livermore, Kalifornien, USA som lyst i över 110 år.[3][4] I Östtyskland (DDR) började det planekonomiska systemet där tillverka produkter som medvetet skulle hålla länge. I DDR fanns inget konsumtionssamhälle och därför inte heller något incitament som medförde att produkter ska gå sönder för att tvinga fram ny konsumtion som det marknadsekonomiska systemet behöver. I DDR tillverkades lampor som hade mycket längre livslängd än lampor i Västeuropa men DDR förvägrades sälja dessa i väst eftersom det skulle innebära stora ekonomiska kostnader för lamptillverkare när människor inte längre behövde köpa nya lampor lika ofta.
Datorskrivare har enligt SVT-dokumentären ett planerat åldrande inprogrammerat i hårdvaran. Skrivaren ska gå sönder efter ett visst antal tusen utskrivna sidor eller ett visst antal år skrivaren varit i bruk. När mikrochipet i skrivaren uppnått ett visst antal räknade sidor skickar den signaler till datorn som meddelar ägaren att skrivaren inte är funktionsduglig längre och behöver repareras. I dokumentären nollställs chipets räknare och skrivaren börjar fungera igen.
Det planerade åldrandet är ett fenomen som uppstod i och med konsumtionssamhället.
Referenser
- ^ ”Computer Electronics: Blu-Ray”. ComputerInfoWeb.com. 2008. http://www.computerinfoweb.com/computer_electronics/Blu_Ray.php. Läst 20 september 2008.
- ^ SVT: SVT Dokument utifrån -Glödlampskonspirationen. Sett: 13 maj 2012.
- ^ ”Century Light Bulb”. National Public Radio. 10 juni 2001. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=1124201. Läst 15 januari 2007.
- ^ Longest burning light bulb, Guiness World Records, http://www.guinnessworldrecords.com/Search/Details/Longest-burning-light-bulb/63240.htm.
Externa länkar
