[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Rusthåll: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Bryter upp felaktig redirect.
FHO korrigering
 
(36 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
:''Denna artikel handlar om begreppet rustning i [[indelningsverket]]. För kroppspansaret se [[Rustning]].''
'''Rusthåll''' var inom [[Indelningsverket]] benämning på en gård som indelats till [[kavalleri]]et. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skatteskyldighet till beriden militärtjänst. Ägaren av en sådan gård kallades [[rusthållare]]. Indelningsverkets rusthåll var ofta före detta [[säteri]]er.

Ett '''rusthåll''' var i [[indelningsverket]] en gård, vars skattskyldighet ersatts med en skyldighet att hålla en beriden soldat för [[kavalleri]]et. Ägaren av en sådan gård kallades ''rusthållare''. Medan kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler, pikar etc) fick rusthållaren stå för häst, ryttare och övrig utrustning. Indelningsverkets rusthåll hade ofta tidigare varit [[säteri]]er.

== Beteckning ==
Beteckningen härrör från tiden för [[indelningsverket]].

Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett [[hemman]], ett rusthåll, vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla [[ryttare]] med [[häst]] och utrustning. Som kompensation befriades denne från de så kallade [[grundskatt]]erna.
Även båtsmännen i [[Blekinge]] och [[Södra Möre härad]] var indelade i rusthåll. En gård höll en [[Båtsman (indelningsverket)|båtsman]] och ägaren kallades för rusthållare. Båtsmännen i övriga riket var indelade i [[rote|rotar]].

Rustning var den skyldighet att utrusta en man och en häst för det svenska [[kavalleriet]], som en innehavare av ett rusthållshemman åtog sig omkring 1682–1901. I gengäld erhöll rusthållaren skattelindring, frihet från [[rotering]] med mera, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt för innehavare av större hemman att åtaga sig rustning. Rusthållsinrättningen var en viktig orsak till den svenska bondeklassens sociala differentiering under 1700-talet och bidrog till uppkomsten av en [[hemmansägare]]klass av kommersiellt inriktade bönder.

Indelningsverkets rustning var inte det samma som adelns [[rusttjänst]].

==Bakgrund==
Medeltidens [[vasall]]er på den europeiska kontinenten bistod fursten/kungen med utrustade [[riddare]], i utbyte mot en landsdel, vars storlek motsvarade antalet krigsmän. I Norden valdes en litet annorlunda lösning för att alltid ha en stridsfärdig enhet till hands. [[Magnus Ladulås]] utfärdade 1280 en bestämmelse som gick ut på att den storman som tillhandahöll stridsdugliga krigare i full mundering skulle befrias (frälsas) från skatt.

==Källor==
===Litteratur===
* Backlund, Janne, ''Rusthållarna i Fellingsbro 1684-1748'' (Stockholm 1993)
* Åberg, Alf, ''Indelningen av rytteriet i Skåne åren 1658-1700'' (Lund 1947)
*''[[Nationalencyklopedin]]'', multimedia 2000 plus
*{{runeberg.org|nfcc|0682.html Rustning}}
*''Focus'', Almqvist & Wiksell, Stockholm 1972, {{ISBN|91-20-02646-3}}
*{{FHO|ord=Rusthåll|id=4095/rusthall|hämtdatum=2022-09-26}}
*{{FHO|ord=Rusthållare|id=9913/rusthållare|hämtdatum=2022-09-26}}

=== Internet ===
*Anbytarforum: [http://aforum.genealogi.se/discus/messages/205/2177.html?1261173675 Rusthållare]
*Båhus arkivguide: [http://bahus.arkivguiden.net/ba04/ba04002.shtml Båhusläns regemente: Rusthåll, rotar och boställen]
*Gislövs smidesmuseum: [https://web.archive.org/web/20160305005012/http://www.smidesmuseet.com/rusthallare.html Rusthållare]

==Externa länkar==
* [http://diginpast.se/bmregister/index/special/index.html Blekinge och Södra Möre båtsmän] på Ostkanten

{{Svenska kavalleriförband}}
[[Kategori:Sveriges militärhistoria]]
[[Kategori:Samhällsklasser]]

Nuvarande version från 24 oktober 2022 kl. 14.13

Denna artikel handlar om begreppet rustning i indelningsverket. För kroppspansaret se Rustning.

Ett rusthåll var i indelningsverket en gård, vars skattskyldighet ersatts med en skyldighet att hålla en beriden soldat för kavalleriet. Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare. Medan kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler, pikar etc) fick rusthållaren stå för häst, ryttare och övrig utrustning. Indelningsverkets rusthåll hade ofta tidigare varit säterier.

Beteckningen härrör från tiden för indelningsverket.

Rusthållare kallades den, som var innehavare av ett hemman, ett rusthåll, vilket åtagit sig att sätta upp och underhålla ryttare med häst och utrustning. Som kompensation befriades denne från de så kallade grundskatterna. Även båtsmännen i Blekinge och Södra Möre härad var indelade i rusthåll. En gård höll en båtsman och ägaren kallades för rusthållare. Båtsmännen i övriga riket var indelade i rotar.

Rustning var den skyldighet att utrusta en man och en häst för det svenska kavalleriet, som en innehavare av ett rusthållshemman åtog sig omkring 1682–1901. I gengäld erhöll rusthållaren skattelindring, frihet från rotering med mera, vilket gjorde det ekonomiskt förmånligt för innehavare av större hemman att åtaga sig rustning. Rusthållsinrättningen var en viktig orsak till den svenska bondeklassens sociala differentiering under 1700-talet och bidrog till uppkomsten av en hemmansägareklass av kommersiellt inriktade bönder.

Indelningsverkets rustning var inte det samma som adelns rusttjänst.

Medeltidens vasaller på den europeiska kontinenten bistod fursten/kungen med utrustade riddare, i utbyte mot en landsdel, vars storlek motsvarade antalet krigsmän. I Norden valdes en litet annorlunda lösning för att alltid ha en stridsfärdig enhet till hands. Magnus Ladulås utfärdade 1280 en bestämmelse som gick ut på att den storman som tillhandahöll stridsdugliga krigare i full mundering skulle befrias (frälsas) från skatt.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]