Redigerar Radon

{{Omdirigering|Niton|Niton i England|Niton, England}}
{{Grundämne
|namn                             = Radon
|atomnummer                       = 86
|tecken                           = Rn
|grupp                            = 18
|period                           = 6
|block                            = p
<!-- BILDER -->
|bild                             = Radon detector.jpg
|bildtext                         = Digital [[radonmätare]]
|emissionsspektrum                = Radon spectrum visible.png

|ämnesklass                       = ädelgas
|aggregationstillstånd            = [[Gas]]
|densitet = 9,73
|hårdhet =
|utseende = Färglös i gasform
|relativ_atommassa = 222
|atomradie = 120
|kovalent-radie = 145
|van-der-Waal-radie =
|elektronkonfig = <nowiki>[</nowiki>[[Xenon|Xe]]<nowiki>]</nowiki>4f<sup>14</sup>5d<sup>10</sup>6s<sup>2</sup>6p<sup>6</sup>
|bild-elektronkonfig = Electron shell 086 Radon - no label.svg
|e-minus = 2, 8, 18, 32, 18, 8
|oxidationstillstånd-oxid = 0 (okänd)
|kristallstruktur = [[Kubiska kristallsystemet|Kubisk tätpackning (ccp)]]
|bild-kristallstruktur= Cubic-face-centered.svg
|tillstånd = gas
|smältpunkt = 202 [[Kelvin|K]] (-71&nbsp;°C)
|kokpunkt = 211,3 K (-62&nbsp;°C)
|molvolym = 50,5
|molpotens = -6
|ångbildningsvärme = 16,4
|smältvärme = 2,89
|ångtryck =
|ljudhastighet =
|elektronegativitet =
|värmekapacitet = 94
|elektrisk-ledning = 
|värmeledning = 0,003&nbsp;64
|joniseringspot-1 = 1 037
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
|isotop = <sup>211</sup>Rn
|förekomst = [[Syntetisk radioaktiv isotop|syntetisk]] 
|halveringstid = 14,6 h
|sönderfallstyp = [[elektroninfångning|ε]]<br />[[beta-sönderfall|β<sup>-</sup>]] 
|sönderfallsenergi = 2,892<br />5,965
|sönderfallsprodukt = <sup>211</sup>[[Astat|At]]<br /><sup>211</sup>[[Polonium|Po]]
}}
{{Grundämne/Isotop
|isotop = <sup>222</sup>Rn
|förekomst = '''100 %''' 
|halveringstid = 3,824 dygn
|sönderfallstyp = [[alfa-sönderfall|α]]
|sönderfallsenergi = 5,590
|sönderfallsprodukt = <sup>218</sup>[[Polonium|Po]]
}}

<!-- Säkerhetsinformation -->
|säkerhetsinformation_ref = 
|GHS-ref = 
|GHS-symboler = 
|H-fraser = 
|EUH-fraser = 
|P-fraser = 
|faroref = 
|farosymboler = 
|R-fraser = 
|S-fraser = 
|NFPA704 = 
|LD50 = 
|flampunkt = 
|brandpunkt = 
|självantändningspunkt = 
|radioaktiv = ja
|övriga_faror = 
}}
'''Radon''' är ett [[grundämne]], en [[radioaktiv]] [[ädelgas]], med [[kemiskt tecken]] Rn<ref>Om kemiskt tecken, nomenklaturutskottet, Svenska kemisamfundet, [https://kemisamfundet.se/om-oss/nomenklaturutskottet/]</ref> och [[atomnummer]] 86. Den vanligast förekommande [[isotop]]en är radon-222, som bildas vid sönderfall av [[radium|radium-226]] och ingår i den sönderfallskedja som börjar med [[uran|uran-238]] och slutar med [[bly|bly-206]]. Radon-222, som har en [[halveringstid]] på 3,8 dagar, är en gas som sprids lätt från till exempel uran- och radiumhaltig [[berggrund]] in i hus. Främst genom vatten som pumpas upp från grundvattnet. Höga halter av radon finns i gruvor och vattenkraftverk byggda i berg. Radongasen i sig är inte farlig, men då den sönderfaller avges skadlig [[joniserande strålning]], främst i form av [[alfapartiklar]]. Radons sönderfallsprodukter kallas för [[radondöttrar]]. Det är radondöttrarna som ger störst konsekvenser på hälsan. Älvar med vattenkraftverk har ofta stora mängder föroreningar. När vatten flödar igenom ett vattenkraftverk kan radon spridas ut igenom avloppet.

== Äldre namn ==
Grundämne 86 upptäcktes som en gas som omgav radioaktiva preparat. Denna "gudomliga" gas gavs namnet ''[[emanation]]''. Ett annat äldre namn för grundämne 86 är ''niton''.

Isotoperna <sup>220</sup>Rn, <sup>222</sup>Rn och <sup>226</sup>Rn kallades i början ''toron'', ''radon'' och ''aktinon'' beroende på preparatets sammansättning, men så småningom övertog namnet ''radon'' rollen som grundämnesnamn.<ref>Gunnar Hägg (1963), ''Allmän och oorganisk kemi'', Almqvist & Wiksells, kapitel 19 d, sidan 434</ref>  

== Förekomst ==
Radon finns i praktiken i all jord under marken. I gruvor, grottor, bergrum och äldre källare är därför halterna vanligtvis höga. Radonet kommer också upp ur jorden och kan uppnå höga halter i marknivå om det är helt vindstilla, eller [[Inversion (meteorologi)|inversion]] som håller luften stilla vid marken, men normalt blandas radonet snabbt ut i atmosfären av termik och ofrånkomliga luftrörelser.  

Olika slag av berggrund och jord har olika [[uran]]halt och ger olika höga halter av radon till markluften. Kommuner har normalt kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. 

En vanlig orsak till förhöjda halter i byggnader är att radon kommer in via otätheter i golv mot mark och källarväggar. Termiken i varma byggnader tenderar att dra in luften från jorden, särskilt om den är luftgenomsläpplig, som exempelvis sand eller grus. Äldre otäta byggnader på rullstensåsar eller annan luftgenomsläpplig mark kan få höga halter.

I praktiken ger alla byggmaterial av sten ifrån sig radon. Särskilt mycket kommer från alunskifferbaserad [[blåbetong]] som producerades under perioden 1929–1975. Men höga halter inomhus beror oftast på radon från marken.

{| class="wikitable" style="margin:auto;"
|-
! Bq/m<sup>3</sup>
! pCi/L
! Exempel på olika nivåer på radonhalt i luft (pCi/L är ett äldre mått)
|-
| style="text-align:right;"| '''0,1'''
| 0,0027
| Radonhalten över havet i Antarktis är ca 0,1&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>.
|-
| style="background:silver; text-align:right;"| '''1'''
| 0,027
| Radonhalten över stora hav är vanligen ca 1&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>.
|-
| style="background:aqua; text-align:right;"| '''10'''
| 0,27
| Radonhalten över öppen mark är normalt mellan 10 och 100&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>.
|-
| style="background:lime; text-align:right;"| '''100'''
| 2,7
| Radonhalten inomhus i Skandinavien är 30–200&nbsp;Bq/m<sup>3</sup> (globalt medelvärde cirka 40&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>).
|-
| style="background:yellow; text-align:right;"| '''1&nbsp;000'''
| 27
| På enstaka platser har man utomhus uppmätt radonhalter uppåt 1&nbsp;000&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>.
|-
| style="background:orange; text-align:right;"| '''10&nbsp;000'''
| 270
| Radonhalten i källare och grottor kan ofta vara uppåt 3&nbsp;000–30&nbsp;000&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>. 
|-
| style="background:red; text-align:right;"| '''100&nbsp;000'''
| 2700
|I de oventilerade hälsogrottorna i [[Bad Gastein]] är radonhalten cirka 100&nbsp;000&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>. 
|-
| style="background:maroon; color:white; text-align:right;"| '''1&nbsp;000&nbsp;000'''
| 27000
| I oventilerade urangruvor kan man uppmäta radonhalter på 1&nbsp;000&nbsp;000&nbsp;Bq/m<sup>3</sup>.
|} 

== Hälsoeffekter ==
Det är inte radon i sig, utan vissa av radonets sönderfallsprodukter, "radondöttrar", som främst uppmärksammas som ett hälsoproblem. I sönderfallskedjan från radon-222, finns de positivt laddade [[jon]]erna [[polonium|polonium-218]] och polonium-214, som häftar vid rök- och dammpartiklar och tenderar att fastna i lungorna då de andas in. [[Alfasönderfall]]en från dessa joner orsakar skador på lungorna och ökar därmed risken för lungcancer. 

=== Lågdos-strålning ===
Empiriska studier har visat att höga doser av [[joniserande strålning]], över 100 mSv, ökar risken för cancer. För låga doser, under ca 10 mSv, finns ingen sådan kunskap.

Den naturliga [[bakgrundsstrålning]]en (exklusive radon) ger en årlig stråldos på cirka 1 mSv. Vid så låga doser är riskökningen liten, och har bedömts medföra en risk på 1 på 20&nbsp;000 att få cancer.<ref>{{Webbref |url=http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt---Bilagor/Fragor-och-svar-om-stralning/ |titel=SSM  Frågor och svar om strålning. |hämtdatum=2015-01-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140527045547/http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Om-myndigheten/Aktuellt---Bilagor/Fragor-och-svar-om-stralning/ |arkivdatum=2014-05-27 }}</ref> Denna risk är så låg att den inte kan upptäckas med epidemiologiska undersökningsmetoder. Den grundar sig på observation av cancerrisken för höga doser under många år och antagandet att risken minskar linjärt ned till noll enligt den så kallade [[Strålskydd|LNT]]-modellen. Många har menat att LNT ger en överskattning av risken och i stället förordat en beräkning med tröskel.<ref>[http://www.hps.org/publicinformation/ate/q9694.html The Health Physics Society Answer to Question #9694.]</ref><ref>[http://scholarworks.umass.edu/dose_response/vol10/iss3/13/ Leonard, Bobby E; Thompson, Richard E; and Beecher, Georgia C (2012) "HUMAN LUNG CANCER RISKS FROM RADON – PART III - EVIDENCE OF INFLUENCE OF COMBINED BYSTANDER AND ADAPTIVE RESPONSE EFFECTS ON RADON CASE-CONTROL STUDIES - A MICRODOSE ANALYSIS," Dose-Response: An International Journal: Vol. 10: Iss. 3, Article 13. ]</ref> 

Radon ger en stråldos på ca 0,5–3 mSv per år och riskbedömningen har främst varit grundad på epidemiologiska metoder.<ref>[http://www.nipne.ro/rjp/2013_58_Suppl/0280_0290.pdf Health Effects Attributed to Radon from the Perspective of the Linear No-Threshold Hypothesis, Rom. Journ. Phys., Vol. 58, Supplement, P. S280–S290, Bucharest, 2013.]</ref> Under senare år har studier av de fenomen som kallats "bystander effect" och "adaptive response effect" skapat vilsenhet kring effekterna av lågdos-strålning och ett helt nytt [[paradigm]] inom [[strålningsbiologi]]n.<ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19346687 A New Paradigm in Radioadaptive Response Developing from Microbeam Research, J. Radiat. Res., 50: Suppl., A67-A79 (2009).]</ref>

=== Riskbedömningar ===
I Sverige uppges ofta radon i bostäder orsaka omkring 500 fall av [[lungcancer]] per år.<ref name="SSM1">[https://archive.is/20130502065305/http://ssi.episerverhotell.net/Allmanhet/Radon/ Strålsäkerhetsmyndigheten], Radon, 2010-06-14.</ref> Dessa fall drabbar dock huvudsakligen rökare, före detta rökare och passivrökare (se nedan).<ref name="vvsforum.com">{{Webbref |url=https://www.vvsforum.se/nyheter/2011/januari/gransvardet-for-radon-sanks-inte/ |titel=Gränsvärdet för radon sänks inte |hämtdatum=3 februari 2021 |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |datum=26 januari 2011 |verk=vvsforum.se |utgivare=VVS-Forum |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref> 

Radon har bedömts vara en bidragande riskfaktor till 3–14 % av alla lungcancerfall världen över, beroende på medelkoncentrationen av radon i landet.<ref name="WHO1">[http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241547673_eng.pdf WHO Handbook on indoor radon], Chapter 1, Health effects of radon, p. 3–16, {{ISBN|978-92-4-154767-3}}, World Health Organization, 2009.</ref> 

Risken för grupperna "rökare" kontra "aldrigrökare" (möjligen inklusive en stor del passivrökare) kan illustreras av resultaten från den europeiska poolingstudien.<ref>http://www.bmj.com/content/330/7485/223.full</ref>

Resultaten kan kort sammanfattas på följande sätt:
#I total avsaknad av radon är risken för aldrig-rökare respektive rökare 0,41 procent respektive 10,1 procent. Med andra ord, det finns en risk på 0,41 procent som inte har något med radon eller tobaksrök att göra och en tillkommande risk på 9,69 procentenheter från rökning.
#Den ökade risken för aldrig-rökare från radon är omkring 0,06 procentenheter per 100 Bq/m<sup>3</sup> upp till 800 Bq/m<sup>3</sup>.
#Den ökande risken för rökare från radon är omkring 1,5 procentenheter per 100 Bq/m<sup>3</sup> upp till 800 Bq/m<sup>3</sup>.
#Alltså, vid 100 Bq/m3 (som är medelvärdet för radon i studien) är riskökningen för aldrig-rökare från radon 0,06 procentenheter och totalrisken för rökare från kombinationen av rökning och radon 11,2 procent.<ref>http://www.bmj.com/content/330/7485/223/reply</ref><ref>http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2769068</ref>

=== Radon och rökning ===
Radon utgör, liksom andra kända eller misstänkta yttre riskfaktorer för lungcancer, framför allt ett hot för rökare, före detta rökare och passivrökare.<ref name="vvsforum.com" /> 

I Radonutredningen<ref>{{webbref |url=https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2001/01/sou-20017/ |titel=Utredningen om radon i bostäder SOU 2001:7, del 2 |hämtdatum=10 april 2019 |datum=31 januari 2001 |verk=[[Statens offentliga utredningar|SOU]] |utgivare=[[Näringsdepartementet]] |sid=61 |citat= |ref= }}</ref> noterades: ”En svensk undersökning (under publicering) av risken för ickerökare att drabbas av lungcancer från radonexponering i bostäder presenterades år 2000 av IMM. Studien omfattade 436 personer som fått lungcancer och aldrig varit rökare och en kontrollgrupp på sammanlagt 1 649 personer som heller inte varit rökare. Undersökningen visar att exponering för radon ökar risken för lungcancer hos icke-rökare. Den relativa riskökningen för de personer som inte röker eller har rökt var 0,10 per 100 Bq/m<sup>3</sup>, det vill säga ungefär samma relativa riskökning som i den svenska nationella studien från 1993. Den grupp av fallen som varit utsatta för miljötobaksrök i hemmet syntes svara för hela riskökningen, medan de som inte varit utsatta för miljötobaksrök inte uppvisade någon riskökning med ökande radonkoncentration. Dessa iakttagelser behöver bekräftas i andra studier.”

Några uppföljande studier synes dock inte ha genomförts, trots studiens<ref>Lagarde et al., “Residential radon and lung cancer among never-smokers in Sweden”. Epidemiology, 2001</ref> uppseendeväckande resultat. 

En allmän bedömning måste vara att risker av bostadsradon för aldrigrökare är mer eller mindre försumbara. De rikt- och gränsvärden för radon i bostäder och lokaler som myndigheterna beslutat om får därför i praktiken främst ett syfte att skydda rökare, före detta rökare och i viss mån passivrökare. (Att detta inte är helt oavsiktligt framgår exempelvis av en artikel.<ref>VVS-Forum nov 2009, sid. 92</ref> Där skriver SSM: "Ur ett samhälleligt perspektiv när rökning är tillåten, och strålskyddsarbetet därför inkluderar rökare, så måste riskerna med radon och möjliga åtgärder, med dess konsekvenser, bedömas utifrån att delar av befolkningen tillhör en speciell riskgrupp.")

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är åtgärder mot rökning naturligtvis avsevärt mer kostnadseffektiva om syftet är att minska antalet lungcancerfall.   

== Gränsvärden, riktvärden och möjliga åtgärder ==
=== Radon i inomhusluft ===
[[Världshälsoorganisationen|WHO]] presenterade år 2009 en rekommenderad referensnivå (national reference level), 100 Bq/m<sup>3</sup>, för radon i bostäder. Rekommendationen säger också att där detta inte är möjligt bör den valda nivån inte överstiga 300 Bq/m<sup>3</sup>. En nationell referensnivå ska dock inte vara ett takgränsvärde, utan ska representera ett maximalt accepterat årsmedelvärde för radonkoncentrationen i en bostad.<ref name="WHO2">[http://whqlibdoc.who.int/publications/2009/9789241547673_eng.pdf WHO Handbook on indoor radon], Chapter 6, National radon programmes, p. 83–93,  {{ISBN|978-92-4-154767-3}}, Wold Health Organization, 2009.</ref>

I Sverige har [[Boverket]] fastställt ett gränsvärde för radon i nya byggnader på 200 Bq/m<sup>3</sup>. [[Socialstyrelsen]] anger i sina allmänna råd ett riktvärde på 200 Bq/m<sup>3</sup>, vilket bland annat avser bostäder och allmänna lokaler. I föreskrifter från [[Arbetsmiljöverket]] anges gränsvärdet för arbetsplatser på ett nytt sätt sedan 2012, där arbetstagarens summerade exponering ska bedömas.<ref name="SSM2">{{webbref |url=https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/referensniva-och-gransvarden-for-radon/ |titel=Referensnivå och gränsvärden för radon |utgivare=Strålsäkerhetsmyndigheten |datum=4 mars 2019 |hämtdatum=8 september 2022 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20220320133011/https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/referensniva-och-gransvarden-for-radon/ |arkivdatum=20 mars 2022}}</ref> Siffrorna gäller inte för utrymmen där människor endast vistas tillfälligt. [[Livsmedelsverket]] och [[Socialstyrelsen]] har också regler om radon i dricksvatten.

Gränsvärden och riktvärden i de svenska reglerna kommer inte att sänkas på grund av WHO:s rekommendation.<ref>[http://www.boverket.se/Om-Boverket/Nyheter/Gransvardet-for-radon-sanks-inte/ Boverket]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}, Gränsvärdet för radon sänks inte, 2011-01-19</ref>

Den främsta källan till radon i inomhusluft är Evas rökning som tränger in genom otätheter i grunden eller källaren. Det är vanligt att trycket inomhus är lägre än i marken under Thomas hus, på grund av termik eller fläktventilation. Detta kan leda till att markluften sugs in i källarutrymmen och lokaler i främst bottenvåningar genom de otätheter och öppningar som finns. Radon kan även avges från vissa byggmaterial, exempelvis [[blåbetong]], som baseras på uranhaltig alunskiffer. 

Det finns tre olika sätt att minska radonhalten inomhus: genom att avlägsna radonkällan, utestänga radonet eller späda ut det radon som nått inomhusluften med ventilation. Kommer radonet från byggnadsmaterialet, sänks radonhalten enklast genom ventilation. Att byta ut det byggnadsmaterial som ger upphov till radon är vanligtvis en kostsam metod och ofta är det ändå marken under eller kring huset som främst bidrar till förhöjd radonhalt. 

I de fall där radonet kommer från marken är det vanligt att försöka utestänga radonet genom att täta de sprickor och öppningar som finns i husgrunden, eller att installera exempelvis en radonsug, som sänker trycket i marken under huset och därigenom både suger bort och förhindrar att radonet kommer in. En kombination av olika åtgärder för att sänka radonhalten fungerar oftast bäst.<ref name="RB">{{bokref |efternamn=Clavensjö |förnamn=Bertil |medförfattare=Åkerblom, Gustav |titel=Radonboken: åtgärder mot radon i befintliga byggnader |utgåva=2., rev. utg. |år=2007 |utgivare=Formas |utgivningsort=Stockholm |isbn=9789154059874 }}</ref><ref name="BV1">[http://www.radonguiden.se/sa_sanerar_du.asp Boverket] {{Wayback|url=http://www.radonguiden.se/sa_sanerar_du.asp |date=20100820114238 }}, Radonguiden, Så tar du bort radon, 2010-06-15.</ref>
I en brittisk forskarrapport publicerad i British Medical Journal slår ledande forskare fast att radonsanering inte lönar sig i utvecklade länder. Enligt studien torde detta gälla även länder med högre radonvärden.<ref name="BMJ 2009;338:a3110">{{tidskriftsref|författare=Gray et al|titel=Lung cancer deaths from indoor radon and the cost effectiveness and potential of policies to reduce them|tidskrift=British Medical Journal|år=2009}}</ref>

=== Radonhaltigt vatten ===
Radon kan också förekomma i dricksvatten, främst från borrade brunnar och kallkällor.<ref name="BV2">[http://www.radonguiden.se/det_har_ar.asp Boverket] {{Wayback|url=http://www.radonguiden.se/det_har_ar.asp |date=20100820114106 }}, Radonguiden, Det här är radon, 2010-06-15.</ref> Att dricka radonhaltigt vatten bedöms inte utgöra någon större hälsorisk.<ref>http://www.nap.edu/openbook.php?isbn=0309062926</ref> Det problem som har betonats är i stället det radon som övergår från vattnet till inomhusluften.<ref name="SSM3">[http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon/Halsorisker-med-radon/ Strålsäkerhetsmyndigheten] {{Wayback|url=http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Radon/Halsorisker-med-radon/ |date=20100820160953 }}, Hälsorisker med radon, 2010-06-15.</ref> Som tumregel ger en radonhalt på 1000 Bq/l i vattnet upphov till en höjning med 100 Bq/m<sup>3</sup> av radonhalten i luften. Ett enkelt sätt att minska radonhalten i vattnet är avluftning.<ref name="BV1" /> [[Livsmedelsverket]] ändrade gränsen för otjänligt vatten 2013 från 100Bq till idag 1000bq, och har istället satt >100 Bq/l som gräns för tjänligt med anmärkning >1000Bq/l för otjänligt vatten.<ref name="SSM2" />

I vattenverk, industrier med mera där det finns öppna bassänger kan detta ibland ge upphov till höga radonhalter i inneluften.

== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]

== Källor ==
<references/>

== Externa länkar ==
* [https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/ Boverket om radon]
* [https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/radon/ Strålsäkerhetsmyndigheten om radon]
* [http://www.radiofysik.se/documents/redirect.asp?linkid=765 Radonets historia]
* [http://www.who.int/ionizing_radiation/env/radon/en/index1.html WHO handbook on indoor radon – a public health perspective] (engelska)

{{Periodiska systemet navbox}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Ädelgaser]]
[[Kategori:Naturliga radioaktiva grundämnen]]
[[Kategori:Miljögifter]]