Rami: Skillnad mellan sidversioner

	Rami
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Tvåhjärtbladiga blomväxter; Magnoliopsida
Ordning	Rosordningen; Rosales
Familj	Nässelväxter; Urticaceae
Släkte	Boehmeria
Art	Rami; Boehmeria nivea
Vetenskapligt namn
	§ Boehmeria nivea
Auktor	(Linné) Gaud.
Synonymer
	Se namnlista

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 2 juli 2024 kl. 17.53

För andra betydelser, se Rami (olika betydelser).

Rami (Boehmeria nivea^[1]), även kinagräs, är en art i familjen nässelväxter. Den växer vild i Östasien och odlas som spånadsväxt. Rami var den viktigaste spånadsväxten i Kina fram till 1300-talet, och stjälken har de längsta kända och starkaste bastcellerna hos någon växt.

Biologi

Rami härstammar från Kina.^[2] Växten liknar den vanliga brännässla men saknar brännhår. Det är en flerårig växt med upp till 3 m höga och ihåliga stjälkar, och växer i form av en ört eller halvbuske. Bladen är mer eller mindre rundade och långskaftade, och de små grönaktiga blommorna, som är enkönade, sitter i stjälkarnas toppar i täta samlingar.^[2] Bastcellerna i stjälkarna är de längsta kända hos någon växt, men utvinningen av dessa fibrer är förknippad med vissa svårigheter.^[2]

Arten förökas vegetativt.^[2]

Växten beskrevs av Carl von Linné, Gaud. gav den sitt nu gällande vetenskapliga namn. Rami ingår i släktet Boehmeria och familjen nässelväxter.^[3]^[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.^[3]

Odling och historik

Odlad rami skördas 3–4^[2] gånger per år under cirka 30 år. Den behöver vanligtvis planteras om efter 5–6 år för att ge vitala plantor. Huvuddelen av produktionen sker i Ostasien, främst Kina och Japan och då beskriven som vit eller kinesisk rami (kinagräs). Odling finns även i Indien och i den malajiska arkipelagen (varianten grön rami eller rhea) samt i Centralasien och Brasilien. Kina, Brasilien och Filippinerna står nuförtiden för den största delen av produktionen.^[2] Rami säljs – i likhet med lin – i form av långfibrer, blånor och i cottoniserad paketering.

Fibrerna hos rami är vita, och i jämförelse med hos det liknande linet är de längre, grövre och något starkare; fibrerna räknas som de starkaste hos någon växt.^[2]

Fram till 1300-talet var rami den viktigaste spånadsväxten i Kina.^[2]

Fiber- och spånadsproduktion

Man utvinner fibrer ur rami dels som bast, dels som spånadsmaterial. Vid produktionen avlägsnas bladen först, och sedan utsätts stjälkarna för vatten, ånga eller lut; därefter samlas basen till råtågor. Vidare bearbetning är nödvändig innan fibrerna kan användas till slutprodukter.^[2]

Det råa bastet fås genom skrapning eller genom att man behandlar stjälkarna med varmt vatten och ånga eller asklut, varefter bark och bast lätt kan skiljas av. Råa fibrer utvinns genom en mekanisk behandling av stjälkarna efter en kortvarig rötning. Vidare förädling, så kallad cottonisering,^[2] av fibrerna sker för framställning av spinnmaterial.

Råa fibrer används främst till repslageriarbeten. De förädlade fibrerna, som har stor styrka och vacker glans, används till olika slag av textilmaterial, inklusive till nät, segel- och filterdukar^[2] samt till teknisk användning.^[2] Fibern används i blandningar^[2] med bomull som spinns till garn eller tråd och vävs till tyg, som mest används till möbler,^[2] kläder,^[2] bordsdukar och gardiner.

Synonymer

Urtica tenacissima (Gaud.) Roxb.
Urtica nivea Linné
Ramium niveum (Linné) Kuntze
Procris nivea (Linné) Wedd.
Boehmeria thailandica T. Yahara
Boehmeria tenacissima Gaud.
Boehmeria nivea var. viridula (Yamamoto) S.S. Ying
Boehmeria nivea f. viridula (Yamamoto) Hatusima
Boehmeria nivea var. tenacissima (Gaud.) Miq.
Boehmeria nivea var. reticulata Bl.
Boehmeria nivea var. nipononivea (Koidz.) W.T. Wang
Boehmeria nivea f. nipononivea (Koidz.) Hatusima
Boehmeria nivea var. concolor Makino
Boehmeria nivea f. concolor (Makino) S. Hatusima
Boehmeria nipononivea var. concolor (Makino) Ohwi
Boehmeria nipononivea Koidz.
Boehmeria mollicoma Miq.
Boehmeria frutescens var. viridula (Yamam.) Suzuki
Boehmeria frutescens var. concolor (Makino) Nakai
Boehmeria compacta Bl.

Bildgalleri

Odling
Blomställning
Råa bastfibrer av rami

Referenser

Noter

^ Gaud., 1830 In: Voy. Uranie 12: 499
^ [a b c d e f g h i j k l m n o] ”rami”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rami. Läst 13 oktober 2020.
^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16804965. Läst 26 maj 2014.
^ ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 13 oktober 2020.

Övriga källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Boehmeria nivea.
Bilder & media

Wikispecies har information om Boehmeria nivea.

[C132-1] Gaud., 1830 In: Voy. Uranie 12: 499

[:0-2] [a b c d e f g h i j k l m n o] ”rami”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rami. Läst 13 oktober 2020.

[COL-3] [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (28 augusti 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16804965. Läst 26 maj 2014.

[source-4] ”World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World”. Arkiverad från originalet den 18 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/. Läst 13 oktober 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+{{Olika betydelser}}
-'''Rami''' kan avse:
+{{Taxobox
-*[[Rami (material)]], typ av textilfiber.
+| name = Rami
-*[[Rami (namn)]], ett antal personer med namnet Rami
+| status =
+| image = Boehmeria nivea 1.jpg
+| image_caption =
+| domain_sv =
+| domain =
+| regnum_sv = [[Växter]]
+| regnum = Plantae
+| divisio_sv = [[Kärlväxter]]
+| divisio = Tracheophyta
+| classis_sv = [[Tvåhjärtbladiga blomväxter]]
+| classis = Magnoliopsida
+| ordo_sv = [[Rosordningen]]
+| ordo = Rosales
+| familia_sv = [[Nässelväxter]]
+| familia = Urticaceae
+| genus_sv =
+| genus = [[Boehmeria (växter)|Boehmeria]]
+| species_sv = '''Rami'''
+| species = Boehmeria nivea
+| taxon = Boehmeria nivea
+| taxon_authority = ([[Carl von Linné|Linné]]) Gaud.
+| range_map =
+| range_map_caption = Utbredningsområde
+| image2 =
+| image2_caption =
+| synonyms = Se [[Rami#Synonymer|namnlista]]
+}}
+'''Rami''' (''Boehmeria nivea''<ref name = "C132"/>), även ''kinagräs'', är en art i familjen [[nässelväxter]]. Den växer vild i [[Östasien]] och odlas som [[spånadsväxt]]. Rami var den viktigaste spånadsväxten i [[Kina]] fram till 1300-talet, och stjälken har de längsta kända och starkaste [[bastcell|bastcellerna]] hos någon växt.
-==Personer med namnet Rami==
-* [[Rami Alanko]], finländsk ishockeyspelare
-* [[Rami Jaffee]], medlem i amerikanska rockbandet [[The Wallflowers]]
-* [[Rami Saari]], israelisk poet
-* [[Rami Shaaban]], svensk fotbollsspelare.
-* [[Rami Rantanen]], finländsk fotbollsspelare.
-* [[Rami Yacoub]], svensk musikproducent.
+== Biologi ==
-{{förgrening}}
+Rami härstammar från Kina.<ref name=":0" /> Växten liknar den vanliga [[brännässla]] men saknar brännhår. Det är en [[Perenner|flerårig]] växt med upp till 3 m höga och ihåliga stjälkar, och växer i form av en [[ört]] eller [[Buske|halvbuske]]. Bladen är mer eller mindre rundade och långskaftade, och de små grönaktiga blommorna, som är enkönade, sitter i stjälkarnas toppar i täta samlingar.<ref name=":0" /> Bastcellerna i stjälkarna är de längsta kända hos någon växt, men utvinningen av dessa fibrer är förknippad med vissa svårigheter.<ref name=":0" />
+Arten förökas [[Vegetativ förökning|vegetativt]].<ref name=":0" />
+Växten beskrevs av [[Carl von Linné]], Gaud. gav den sitt nu gällande vetenskapliga namn. Rami ingår i [[släkte]]t ''[[Boehmeria (växter)|Boehmeria]]'' och [[familj (biologi)|familjen]] nässelväxter.<ref name="COL" /><ref name="source" /> Inga underarter finns listade i [[Catalogue of Life]].<ref name="COL" />
+== Odling och historik ==
+Odlad rami skördas 3–4<ref name=":0" /> gånger per år under cirka 30 år. Den behöver vanligtvis planteras om efter 5–6 år för att ge vitala plantor. Huvuddelen av produktionen sker i [[Ostasien]], främst [[Kina]] och Japan och då beskriven som ''vit'' eller ''kinesisk rami'' (''kinagräs''). Odling finns även i Indien och i den malajiska arkipelagen (varianten ''grön rami'' eller ''rhea'') samt i [[Centralasien]] och [[Brasilien]]. Kina, Brasilien och Filippinerna står nuförtiden för den största delen av produktionen.<ref name=":0" /> Rami säljs – i likhet med [[Lin (växt)|lin]] – i form av långfibrer, blånor och i ''cottoniserad'' paketering.
+Fibrerna hos rami är vita, och i jämförelse med hos det liknande linet är de längre, grövre och något starkare; fibrerna räknas som de starkaste hos någon växt.<ref name=":0" />
+Fram till 1300-talet var rami den viktigaste spånadsväxten i Kina.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rami|titel=rami|hämtdatum=13 oktober 2020|datum=|utgivare=ne.se}}</ref>
+== Fiber- och spånadsproduktion ==
+Man utvinner fibrer ur rami dels som [[Bast (material)|bast]], dels som spånadsmaterial. Vid produktionen avlägsnas bladen först, och sedan utsätts stjälkarna för vatten, ånga eller [[lut]]; därefter samlas basen till ''råtågor''. Vidare bearbetning är nödvändig innan fibrerna kan användas till slutprodukter.<ref name=":0" />
+Det råa bastet fås genom skrapning eller genom att man behandlar stjälkarna med varmt [[vatten]] och ånga eller asklut, varefter bark och bast lätt kan skiljas av. Råa fibrer utvinns genom en mekanisk behandling av stjälkarna efter en kortvarig rötning. Vidare förädling, så kallad ''cottonisering'',<ref name=":0" /> av fibrerna sker för framställning av spinnmaterial.
+Råa fibrer används främst till repslageriarbeten. De förädlade fibrerna, som har stor styrka och vacker glans, används till olika slag av textilmaterial, inklusive till [[nät]], [[Kanvas|segel]]- och [[Filter|filterdukar]]<ref name=":0" /> samt till teknisk användning.<ref name=":0" /> Fibern används i blandningar<ref name=":0" /> med [[bomull]] som [[spinning (textil)|spinns]] till [[Garn (tråd)|garn]] eller [[tråd]] och [[väv]]s till [[tyg]], som mest används till [[Möbel|möbler]],<ref name=":0" /> [[kläder]],<ref name=":0" /> [[bordsduk]]ar och [[gardin]]er.
+== Synonymer ==
+*''Urtica tenacissima'' <small>(Gaud.) [[William Roxburgh|Roxb.]]</small>
+*''Urtica nivea'' <small>[[Carl von Linné|Linné]]</small>
+*''Ramium niveum'' <small>([[Carl von Linné|Linné]]) [[Carl Ernst Otto Kuntze|Kuntze]]</small>
+*''Procris nivea'' <small>([[Carl von Linné|Linné]]) [[Hugh Algernon Weddell|Wedd.]]</small>
+*''Boehmeria thailandica'' <small>T. Yahara</small>
+*''Boehmeria tenacissima'' <small>Gaud.</small>
+*''Boehmeria nivea'' var.'' viridula'' <small>(Yamamoto) [[Shao Shun Ying|S.S. Ying]]</small>
+*''Boehmeria nivea'' f.'' viridula'' <small>(Yamamoto) Hatusima</small>
+*''Boehmeria nivea'' var.'' tenacissima'' <small>(Gaud.) [[Friedrich Anton Wilhelm Miquel|Miq.]]</small>
+*''Boehmeria nivea'' var.'' reticulata'' <small>[[Carl Ludwig Blume|Bl.]]</small>
+*''Boehmeria nivea'' var.'' nipononivea'' <small>([[Gen-Iti Koidzumi|Koidz.]]) [[Wen Tsai Wang|W.T. Wang]]</small>
+*''Boehmeria nivea'' f.'' nipononivea'' <small>([[Gen-Iti Koidzumi|Koidz.]]) Hatusima</small>
+*''Boehmeria nivea'' var.'' concolor'' <small>[[Tomitaro Makino|Makino]]</small>
+*''Boehmeria nivea'' f.'' concolor'' <small>([[Tomitaro Makino|Makino]]) S. Hatusima</small>
+*''Boehmeria nipononivea'' var.'' concolor'' <small>([[Tomitaro Makino|Makino]]) [[Jisaburo Ohwi|Ohwi]]</small>
+*''Boehmeria nipononivea'' <small>[[Gen-Iti Koidzumi|Koidz.]]</small>
+*''Boehmeria mollicoma'' <small>[[Friedrich Anton Wilhelm Miquel|Miq.]]</small>
+*''Boehmeria frutescens'' var.'' viridula'' <small>([[Yoshimatsu Yamamoto|Yamam.]]) [[Sigeyosi Suzuki|Suzuki]]</small>
+*''Boehmeria frutescens'' var.'' concolor'' <small>([[Tomitaro Makino|Makino]]) [[Takenoshin Nakai|Nakai]]</small>
+*''Boehmeria compacta'' <small>[[Carl Ludwig Blume|Bl.]]</small>
+== Bildgalleri ==
+<gallery>
+File:カラムシ畑.JPG|Odling
+File:Boehmeria nivea kz7.jpg|Blomställning
+File:Boehmeria nivea - Jardim Botânico de São Paulo - IMG 0252.jpg|Råa bastfibrer av rami
+</gallery>
+== Referenser ==
+=== Noter ===
+<references>
+<ref name = "COL">{{webbref |url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16804965|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref>
+<ref name = "C132">Gaud., 1830 ''In: Voy. Uranie 12: 499''</ref>
+<ref name = "source">{{Webbref |url=http://worldplants.webarchiv.kit.edu/ |titel=World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World |hämtdatum=2020-10-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190318221109/http://worldplants.webarchiv.kit.edu/ |arkivdatum=2019-03-18 }}</ref>
+</references>
+=== Övriga källor ===
+* Meyers varulexikon, Forum, 1952
+== Externa länkar ==
+* {{commonscat|Boehmeria nivea|''Boehmeria nivea''}}
+{{wikispecies|Boehmeria nivea|''Boehmeria nivea''}}
+{{Textilfiber}}
+{{Auktoritetsdata}}
+{{taxonbar}}
+[[Kategori:Nässelväxter]]
+[[Kategori:Boehmeria|nivea]]
+[[Kategori:Naturfiber]]