Regionval i Sverige: Skillnad mellan sidversioner
Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.4beta4) |
|||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
* [http://www.val.se Valmyndigheten] |
* [http://www.val.se Valmyndigheten] |
||
{{Kommunala val i Sverige}} |
|||
[[Kategori:Sveriges landsting]] |
[[Kategori:Sveriges landsting]] |
||
Versionen från 24 juni 2018 kl. 13.23
Landstingsval är i Sverige de allmänna val av ledamöter och ersättare till landstingsfullmäktige i ett landsting, som hålls på regional nivå.[1] Landstingsfullmäktige får därigenom uppdraget att välja en landstingsstyrelse.[2] Dessa val hålls i samband med kommunalval och riksdagsval i september vart fjärde år.[3] Valet går till så att väljaren lägger sin röst på en person i en valurna.[1]
Utformandet och genomförandet av landstingsvalen regleras i lagen genom vallagen. Rösträttens och valbarhetens regler är nästan likadana som kommunalvalen. Man måste ha ersättare. Varje ersättare är personlig för ledamöterna och tar upp ledamotens post om denne skulle avgå under mandatperioden. Alla landsting måste vara valkretsindelade. Det är landstinget som bestämmer valkretsarnas indelning, men detta måste dock godkännas och fastställas av länsstyrelsen.[3]
Historia
Innan riksdagsvalet i Sverige 1970 påverkade landstingsvalen sammansättningen i riksdagen. Detta eftersom ledamöterna i landstingen utsåg deltagarna i första kammaren.[3] Förr hette landstingsfullmäktige enbart landsting, medan det som nu kallas landsting gick under namnet landstingskommun.[1]
Landstingsfullmäktige
Landstingsfullmäktige är det högsta beslutande organet i landstinget. Organet består av olika många ledamöter. Antalet varierar beroende på hur många invånare landstinget har. Mindre än 140 000 invånare i landstinget ger 31 landstingsfullmäktigeledamöter medan större landsting som Stockholms läns landsting har 149 ledamöter. Fullmäktige leds av ett presidium som har en ordförande samt olika stort antal vice ordföranden. Dessa utser tillsammans landstingsstyrelsens ledamöter samt ledamöter till andra fullmäktigeberedningar och nämnder. Hur organet arbetar är bestämt i kommunallagen.[1]
Skillnader mellan valen
Valdeltagandet är generellt sett, både före och efter införandet av en gemensam valdag, lika eller nästan lika högt som deltagandet vid riksdagsvalen. Landstingsvalen tenderar fokusera mindre på parti och mer på landstingsfrågor. Frågorna till landstinget är inte av lika stort intresse i olika massmedier. Väljarna har ofta mindre kunskap om de frågor som skiljer partierna åt i landstingsvalen än både kommunal- och riksdagsvalen. Landstingsvalens röstsplittring är mindre än den röstsplittring som är i kommunalvalen.[3]
Referenser
- ^ [a b c d] ”Information om landstingsvalet”. Landstingsval. Val 2010. http://www.val-2010.se/landstingsval-sverige/. Läst 15 september 2010.
- ^ Information Rosenbad (17 juli 2008). ”Kommun- och landstingsval”. Val och rösträtt. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829173828/http://www.sweden.gov.se/sb/d/10855/a/108825. Läst 15 september 2010.
- ^ [a b c d] Gustafsson, Agne. ”Landstingsval”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/landstingsval. Läst 15 september 2010.
Se även
Externa länkar
| ||||||||||||||||||||||||