Riksdagshuset i Helsingfors: Skillnad mellan sidversioner

Riksdagshuset i Helsingfors, säte för Finlands riksdag

Riksdagshuset i Helsingfors är en byggnad där Finlands riksdag sammanträder. Byggnaden ligger vid Mannerheimvägen i centrala Helsingfors.

Historia

Huvudbyggnaden 1930

Riksdagshusets granitvägg

Finlands första enkammarriksdag valdes på våren 1907. Ständerhusets och Riddarhusets utrymmen var för små för den nya riksdagen med 200 medlemmar, så en arkitekturtävling utlystes år 1908 för att bygga ett nytt riksdagshus. Tävlingen vanns av Eliel Saarinen, som hade planerat en massiv nationalromantisk parlamentsbyggnad uppe på Observatorieberget. Byggandet enligt Saarinens planer påbörjades dock inte.

Riksdagen fungerade fram till 1930-talet i olika tillfälliga utrymmen. Åren 1907-1910 höll riksdagen möten i FBK:s hus på Centralgatan och åren 1910-1930 i Heimolahuset på Regeringsgatan (nuvarande Universitetsgatan) i hörnet av Berggatan. Dessa båda byggnader har sedermera rivits, viket hårt kritiserats efteråt, eftersom båda hade ett stort historiskt värde i och med att riksdagen sammanträtt i dem. Utskotten och administrationen fungerade i Ständerhuset och man övervägde länge att utvidga Ständerhuset för att hela riksdagen skulle få plats.

År 1923 ordnades en tävling om Riksdagshusets placering. Man valde Arkadiabacken vid Mannerheimvägen i stället för Observatorieberget. Följande år ordnades en ny arkitekturtävling om Riksdagshuset som denna gång vanns av arkitektbyrån Borg-Sirén-Åberg med sitt förslag Oratoribus (latin, för talarna). J.S. Sirén som varit huvudplaneraren fick i uppdrag att sköta den fortsatta planeringen. Byggnadsarbetet inleddes år 1926 och byggnaden kunde invigas den 7 mars 1931.

Utvidgningen 1978

Efter andra världskriget ökade och diversifierades riksdagens arbetsuppgifter, vilket ledde till att riksdagen började lida av utrymmesbrist. Man ville att varje riksdagsman skulle få ett eget rum, då fyra riksdagsmän tidigare delat på ett rum, och dessutom behövde administrationen och biblioteket större utrymmen. En planeringstävling för en utvidgning arrangerades år 1970 och vanns av arkitektbyrån Pitkänen-Laiho-Raunio. Den tredelade tillbyggnaden blev klar år 1978.

Utvidgningen planerades så att den smälte in i miljön utan att ändra på Riksdagshusets utseende. På båda sidorna om det ursprungliga Riksdahshuset byggdes A- och B-flygeln, var man placerade arbetsrum. I A-flygeln finns dessutom ambassadernas mottagningsrum och ett auditorium. I B-flygeln byggde man också en bastu. Bakom Riksdagshuset byggdes C-flygeln, där riksdagens bibliotek och administration ligger. Mellan C-flygeln och det gamla Riksdagshuset finns en halvrund skvär.

Riksdagshuset grundrenoverades åren 1980-1985. På 1980-talet övergick Stadsförbundets hus, som ligger bredvid C-flygeln, i Riksdagens ägo. Nästa grundliga reparation kommer att utföras från och med år 2008 och kommer att ta fem år i anspråk.

Tillbyggnaden 2004

Riksdagens tillbyggnad med Riksdagshuset i bakgrunden

Riksdagens tillbyggnad byggdes på en tomt bredvid Riksdagshuset och blev klar år 2004. En arkitekturtävling ordnades åren 1998-2000 som vanns av arkitekten Pekka Helin och hans medarbetare. I byggnaden finns arbetsutrymmen för cirka 100 riksdagsledamoter. I byggnaden av rödtegel, glas och granit finns en Medborgarinfo, riksdagens EU-sekretariat, riksdagens justitieombudsmans kansli, samt stora utskottets och utrikesutskottets utrymmen. Tillbyggnaden är förbunden med Riksdagshuset via en tunnel under Norra Järnvägsgatan.

Interiören

Det finns fem våningar ovanför markytan i Riksdagshuset.

Första våningen

I första våningen finns huvudaulan och i dess båda ändor ligger hissaulorna samt trappuppgångarna till de övre våningarna. Bakom aulan finns riksdagens restaurang, talmannens representationsutrymmen och bland annat informationstjänsten, dokumentbyrån och tidningssalen.

Andra våningen

Sessionssalens takfönster

Andra våningen är Riksdagshusets huvudvåning och innehåller de mera festliga utrymmena. I mitten ligger den runda sessionssalen som omgärdas av den övriga byggnaden på fyra sidor. Sessionsalens diameter är 25 meter, medan höjden är 24 meter. Salen som sträcker sig genom hela byggnaden får ljus via ett runt takfönster.

Inredningen i sessionssalen är gjord av nötbrunt jakarandaträ och är placerad mycket symmetriskt. Riksdagsledamoternas platser är placerade i halvbågar med talmannens och vicetalmännens plats i salens bakre del, framför riksdagsledamoterna. Framför talmännen sitter sekreterarna. På båda sidor om talmannen finns talarstolarna där riksdagsledamoterna håller sina officiella framföranden. På varsin sida av talmannens stol finns också två urnor som används för röstning med röstsedlar (de används främst när talmännen väljs, samt användes fram till år 1988 i presidentvalen). På varsin sida om talmännen finns två läktare. I den högra sitter regeringen. Ovanför läktarna finns tavlorna som visar resultaten i omröstningar.

Ovanför huvudaulan, i byggnadens östra del, finns rikssalen som fungerar som huvudingång till sessionssalen och som festsal. I den södra delen av byggnaden finns riksdagens kafé, medan den västra delen är i talmännens bruk. Där finns talmannens korridor som kantas av arbetsrummen för riksdagens talman och de båda vicetalmännen, samt deras mötesrum. Den norra delen av våningen är i regeringens bruk och innehåller regeringens mötesrum och mottagningsrum, samt statsministerns rum.

Tredje våningen

I den tredje vånigen finns utrymmen för mediernas representanter, vilka har en ingång till sessionssalens andra balkong, också känd som pressläktaren. Också en del av utskotten arbetar i tredje vånigen.

Fjärde vånigen

Fjärde våningen är den officiella utskottsvåningen, vars finaste utrymme är stora utskottets och det nuvarande finansutskottets rum.

Femte våningen

I den femte och den sjätte vånigen finns riksdagsgruppernas utrymmen, mötesrum och kontor.

Externa länkar

• Finlands riksdag

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från finskspråkiga Wikipedia.

Finland-portalen