[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Robot (vapen): Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
+ <references/>
Renovering
Rad 1: Rad 1:
⚫
[[Image:Exocet-mil.jpg|mini|300px|[[Sjömålsrobot]] av typen [[Exocet]].]]
⚫
{{Källor|datum=2018-09}}
[[Fil:Dnepr rocket lift-off 1.jpg|mini|En [[sovjetisk]] R-36M SS18 "Satan" [[interkontinental ballistisk robot]]. Denna robot sköts ur så kallade "robotsilos", vilka är stora cylindriska rör i marken. Roboten i sig är drygt 32 meter lång.]]
⚫
[[Image:Exocet-mil.jpg|thumb|right|225px|[[Exocetrobot|Robot av typen Exocet]].]]
'''Robotar''' (militärförkortning: '''rb''')<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=AMKAT: Ammunitionskatalog, data och bild|datum=|hämtdatum=2020-10-16|år=2014|sid=34}}</ref> är en självgående flygande [[projektil]] med styrningsförmåga, primärt använd inom militärt bruk.
'''Robot''' (ursprungligen benämnd ''lufttorped''<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Flygrevy Saab 18|datum=|hämtdatum=|år=|sid=}}</ref>) och felaktigt benämnd ''missil'', är en styrd självgående [[projektil]] primärt för militärt bruk. Självdriften kommer från en eller flera [[Raketmotor|raket]]- eller [[jetmotor]]<nowiki/>er och styrningen skapas av antingen [[roder]], [[ventil]]<nowiki/>er från drivkällan<ref>Exempel på ventilstyrd robot är [[Nord SS.11]].</ref> eller bådadera. Vapenverkan kommer från en eller flera [[Stridsdel|stridsde]]<nowiki/>lar och [[tändrör]] som normalt sitter frontalt eller centralt på roboten.


De förekommer i flera storlekar där vissa är stora som hus medan andra är små som skyltstolpar.
⚫
Robotar styrs antingen för hand via ett sikte, [[styrspak]] eller kontrollpanel eller automatiskt, det vill säga att roboten antingen har ett förbestämt mål eller är målsökande. Signalen via robot och användare, alternativt kallat länk, görs normalt via [[Ståltråd|kabel]]<ref>Exempel på kabelstyrd robot är [[BGM-71 TOW]].</ref>, [[radiosignal]]<ref>Exempel på en radiostyrd robot är [[V-2]].</ref>, [[laser]] eller [[satellit]]. Vid manuell styrning finns det är två kända styrprinciper, [[MCLOS]] och [[SACLOS]].


==Historik==
== Funktion ==
===Markrobotar===
=== Framdrivning ===
En robots framdrivs vanligen av en eller flera [[raketmotor]]er (normalt krutraketer men även vätskeraketer) men det förekommer även robotar med [[reaktionsmotor]]er (till exempel [[ramjet]]motorer).

=== Styrning ===
Styrning skapas av antingen [[roder]] eller [[ventil]]er från drivkällan,<ref>Exempel på ventilstyrd robot är [[Nord SS.11]].</ref> alternativt bådadera. Själva styrningen av roboten förs manuellt eller automatiskt.

⚫
'''Manuell styrning''' betyder att roboten styrs av en människa från en extern styrcentral. Styrning sker via signaler, alternativt kallat länk, vilket åstadkoms via [[Ståltråd|kabel]]<ref>Exempel på kabelstyrd robot är [[BGM-71 TOW]].</ref>, [[radiosignal]]<ref>Exempel på en radiostyrd robot är [[V-2]].</ref>, [[laser]] eller [[satellit]]. ''(Det finns två klassiska styrprinciper för manuell styrning, [[MCLOS]] och [[SACLOS]].)''

'''Automatisk styrning''' betyder att roboten styr sig själv mot ett mål via en måldator. Måldatorer fungerar olika beroende på robotmodell och använder även olika metoder beroende på robottyp.

Vissa robotar är så kallade målsökande och styr sig aktivt efter ett rörligt mål. För att hitta och följa målet används en så kallad [[målsökare]] som då ser målet via olika medel beroende på typ. Vissa robotar arbetar självständigt och ser målet via en kamera (till exempel en [[infraröd målsökare]]) eller inbyggd radar (radarmålsökare).

Andra målsökande robotar följer målet från en extern skälla som ser målet, till exempel en radar eller laser ombord på ett flygplan. Denna typ av målsökarfunktion kallas [[semiaktiv radarmålsökare]] vid det första fallet. Vid det andra kallas det lasersökare.<ref>{{Webbref|url=https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/fackuttryck/militart/|titel=Fackuttryck, Militärt|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref>

Förutom målsökande finns det robotar som styr sig själva mot ett förbestämt mål. Detta förbestämda mål bestäms till exempel av en kamera eller laser på ett flygplan eller satellit som sedan skickar måldata till roboten. Alternativt kan roboten förprogrammeras med koordinater den ska följa vilket utförs till exempel med [[GPS]].

=== Vapenverkan ===
[[Fil:USS Stark - external damage by exocet.jpg|mini|Verkan av en [[Exocet]] [[sjömålsrobot]].]]
Robotar kan användas till diverse olika saker men framför allt används de som militärt vapen. Som vapen är robotar ofta specialdesignade för att bekämpa ett specifikt mål och är därmed försedda med en stridsdel som ska kunna bekämpa detta mål. Till exempel brukar robotar avsedda mot flygfarkoster vara försedda med [[Granatkartesch|kulsprängsats]] och [[zonrör]], medan robotar avsedda mot pansrade fordon brukar vara försedda med [[Pansarspränggranat|pansarsprängsats]] och [[anslagsrör]].

Placeringen av robotens [[tändrör]] brukar även spegla dess avsedda mål och verkan. Mot markmål brukar robotar ha tändröret i nosen (så kallade spetsrör) eller centralt (centralrör) för att aktivera robotens funktion så fort roboten når målet. Mot flygmål på andra sidan brukar tändröret (om det är ett [[zonrör]]) vara monterat baktill (så kallade basrör) för att verkansdelen (som normalt sitter i framtill på roboten) ska explodera så nära målets nos som möjligt för att se till att målet inte hinner flyga ifrån explosionen innan den nått den.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Provisoriskt beskrivning över Robot 24|datum=|hämtdatum=|år=1961|sid=}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Beskrivning RB27 och RB28|datum=|hämtdatum=|år=|sid=}}</ref>

=== Motmedel ===
För att kontra robotar används så kallade [[motmedel]]. Dessa använder olika typer av metoder för att vilseleda eller störa olika typer av robotar. Till exempel, mot värmesökande robotar används så kallade [[Facklor (motmedel)|facklor]], vilka består av utskjutbara projektiler försedda med en värme/lyssats som ska matcha den värmekälla som den fientliga roboten har låst sig på. Detta i ett försök att få den värmesökande roboten att följa en fackla till skillnad mot det verkliga målet.

Ett annat motmedel är att skjuta ner den fientliga roboten. Denna metod är mest använd mot stora [[Interkontinental ballistisk robot|interkontinentala ballistiska robotar]] som inte följer målet och därmed inte går att vilseleda, men även mot [[sjömålsrobot]]ar. Själva nedskjutningen kan utföras med flera olika medel, till exempel med andra robotar ([[antiballistisk robot]]), med [[automatkanon]]er ([[CIWS|närförsvarssystem]]) eller med [[laservapen]], etc.

== Historik ==
⚫
{{Källor avsnitt|datum=2020-10}}

=== Markrobotar ===
[[Fil:Bundesarchiv Bild 146-1973-029A-24A, Marschflugkörper V1 vor Start.jpg|mini|200px|[[V-1]] markrobot]]
[[Fil:Bundesarchiv_Bild_141-1880,_Peenemünde,_Start_einer_V2.jpg|mini|200px|[[V-2]] markrobot]]
De första markrobotarna utvecklades i [[Tyskland]] och sattes in mot [[Storbritannien]] under andra världskriget: [[V-1]] och [[V-2]]. Deras navigationssystem var så inexakta att de inte kunde användas mot mindre mål än en storstad. Utvecklingen av dessa vapen hade påbörjats av [[Wernher von Braun]] innan kriget i och med grundandet av det tyska rymdflygsällskapet [[1937]]. Byggandet av V-2 raketerna drevs av det faktum att Tyskland inte hade några egna tunga bombplan att skicka mot de brittiska städerna så som de allierade skickade stora flottor bombflyg i strategiska bombräder mot Tyskland. Forskning påbörjades i andra länder under [[andra världskriget]], bland annat i Sverige, där robotar kallades lufttorpeder.
De första markrobotarna utvecklades i [[Tyskland]] och sattes in mot [[Storbritannien]] under andra världskriget: [[V-1]] och [[V-2]]. Deras navigationssystem var så inexakta att de inte kunde användas mot mindre mål än en storstad. Utvecklingen av dessa vapen hade påbörjats av [[Wernher von Braun]] innan kriget i och med grundandet av det tyska rymdflygsällskapet [[1937]]. Byggandet av V-2 raketerna drevs av det faktum att Tyskland inte hade några egna tunga bombplan att skicka mot de brittiska städerna så som de allierade skickade stora flottor bombflyg i strategiska bombräder mot Tyskland. Forskning påbörjades i andra länder under [[andra världskriget]], bland annat i Sverige, där robotar kallades lufttorpeder.


Rad 13: Rad 45:
[[1991]], under [[Gulfkriget]], avfyrade [[Irak]] många av sina ballistiska [[Scud]]robotar mot [[Saudiarabien]] och [[Israel]] (i hopp om att dra med Israel i kriget). Alla robotar som avfyrades var beväpnade med konventionella stridsspetsar, men Iraks fiender fruktade vid den tidpunkten att robotarna skulle laddas med [[Biologiska vapen|biologiska stridsmedel]] eller [[nervgas]] (så som skett under kriget mellan Iran och Irak). USA sade sig ha motmedlet mot detta i och med [[MIM-104 Patriot|Patriot]]roboten som skulle skjuta ner Scudrobotarna innan de landade. Trots detta var resultatet skralt och få om några Scud stoppades i luften. Det finns fortfarande inga pålitliga sätt att stoppa ballistiska robotar{{Källa behövs|datum=2018-09}} som Scud eller motsvarande, vilka finns i många länder, trots att dessa robotar inte är mycket mer avancerade än andra världskrigets V-2:or.
[[1991]], under [[Gulfkriget]], avfyrade [[Irak]] många av sina ballistiska [[Scud]]robotar mot [[Saudiarabien]] och [[Israel]] (i hopp om att dra med Israel i kriget). Alla robotar som avfyrades var beväpnade med konventionella stridsspetsar, men Iraks fiender fruktade vid den tidpunkten att robotarna skulle laddas med [[Biologiska vapen|biologiska stridsmedel]] eller [[nervgas]] (så som skett under kriget mellan Iran och Irak). USA sade sig ha motmedlet mot detta i och med [[MIM-104 Patriot|Patriot]]roboten som skulle skjuta ner Scudrobotarna innan de landade. Trots detta var resultatet skralt och få om några Scud stoppades i luften. Det finns fortfarande inga pålitliga sätt att stoppa ballistiska robotar{{Källa behövs|datum=2018-09}} som Scud eller motsvarande, vilka finns i många länder, trots att dessa robotar inte är mycket mer avancerade än andra världskrigets V-2:or.


===Sjömålsrobotar===
=== Sjömålsrobotar ===
[[Fil:HNLMS_De_Zeven_Provincien_fires_Harpoon_missile.jpg|mini|left|En [[Harpoon (robot)|RGM-84 Harpoon]] sjömålsrobot som avfyras.]]
{{Huvudartikel|Sjömålsrobot}}
{{Huvudartikel|Sjömålsrobot}}
Mot slutet av andra världskriget utvecklade tyskarna även de första [[sjömålsrobot]]arna, bland andra [[Henschel Hs 293]]. Dessa avfyrades från [[bombplan]], fjärrstyrdes med radio och TV-länk och sänkte ett antal handels- och örlogsfartyg, men den allierade överlägsenheten i luftkriget samt de allierades försprång vad gäller avancerad elektronik gjorde dels att planen inte kunde nå sina mål så ofta, dels att man snart utvecklade störsignaler som gjorde att robotarna missade.
Mot slutet av andra världskriget utvecklade tyskarna även de första [[sjömålsrobot]]arna, bland andra [[Henschel Hs 293]]. Dessa avfyrades från [[bombplan]], fjärrstyrdes med radio och TV-länk och sänkte ett antal handels- och örlogsfartyg, men den allierade överlägsenheten i luftkriget samt de allierades försprång vad gäller avancerad elektronik gjorde dels att planen inte kunde nå sina mål så ofta, dels att man snart utvecklade störsignaler som gjorde att robotarna missade.
Rad 21: Rad 54:
Vilka som har övertaget, motmedlen eller robotarna, är en öppen fråga då inga slag med dessa vapen utkämpats på senare tid. Nya motmedel utvecklas hela tiden, främst av USA med sin stora flotta, men den nya generationen ryska sjömålsrobotar som [[P-270 Moskit|P-270&nbsp;''Moskit'']] (som exporteras) ger målet maximalt 20–30 sekunder på sig att upptäcka och slå tillbaka hotet vilket naturligtvis försvårar försvar. I Sverige tillverkas sjömålsroboten [[Robotsystem 15|RBS&nbsp;15]].
Vilka som har övertaget, motmedlen eller robotarna, är en öppen fråga då inga slag med dessa vapen utkämpats på senare tid. Nya motmedel utvecklas hela tiden, främst av USA med sin stora flotta, men den nya generationen ryska sjömålsrobotar som [[P-270 Moskit|P-270&nbsp;''Moskit'']] (som exporteras) ger målet maximalt 20–30 sekunder på sig att upptäcka och slå tillbaka hotet vilket naturligtvis försvårar försvar. I Sverige tillverkas sjömålsroboten [[Robotsystem 15|RBS&nbsp;15]].


[[Fil:Bloodhound SAMs Reforger82.jpeg|mini|200px|Två [[Bristol Bloodhound]] [[luftvärnsrobot]]ar.]]
===Luftvärnsrobotar===
=== Luftvärnsrobotar ===
{{Huvudartikel|Luftvärnsrobot}}
{{Huvudartikel|Luftvärnsrobot}}
[[Luftvärnsrobot]]ar avfyras från marken eller från fartyg mot flygplan. Sovjetunionen satsade hårt på att vidareutveckla de experimentella tyska luftvärnsrobotarna som var under utveckling under andra världskriget, detta för att skydda sig från hotet från de amerikanska atombombplanen under [[kalla kriget]]. USA utvecklade även dylika robotar vid denna tid. Exempel på luftvärnsrobotar är [[Robotsystem 70|Robot 70]] och [[MIM-104 Patriot|Patriot]].
[[Luftvärnsrobot]]ar avfyras från marken eller från fartyg mot flygplan. Sovjetunionen satsade hårt på att vidareutveckla de experimentella tyska luftvärnsrobotarna som var under utveckling under andra världskriget, detta för att skydda sig från hotet från de amerikanska atombombplanen under [[kalla kriget]]. USA utvecklade även dylika robotar vid denna tid. Exempel på luftvärnsrobotar är [[Robotsystem 70|Robot 70]] och [[MIM-104 Patriot|Patriot]].


===Pansarvärnsrobotar===
=== Pansarvärnsrobotar ===
{{Huvudartikel|Pansarvärnsrobot}}
{{Huvudartikel|Pansarvärnsrobot}}
[[Pansarvärnsrobot]]ar är fjärrstyrda robotar som är framtagna för att förstöra bepansrade fordon. De avfyras antingen från markfordon, flyg/helikopter eller av infanterienheter. Trådstyrda pansarvärnsrobotar uppkom på [[1950-talet]] och användes i bland annat kriget i Algeriet, Vietnamkriget och krigen i Mellanöstern, där de fick särskilt mycket uppmärksamhet under och efter [[oktoberkriget]] där särskilt Egypten använde sovjetiska ''[[9M14 Maljutka|Maljutka]]''-ribotar i stor mängd. De har en kraftigare sprängladdning än [[granatgevär]] och begränsade därmed [[stridsvagn]]ens möjligheter att röra sig på stridsfältet. Exempel på en pansarvärnsrobot är den svenska [[Robot 56 Bill]].
[[Pansarvärnsrobot]]ar är fjärrstyrda robotar som är framtagna för att förstöra bepansrade fordon. De avfyras antingen från markfordon, flyg/helikopter eller av infanterienheter. Trådstyrda pansarvärnsrobotar uppkom på [[1950-talet]] och användes i bland annat kriget i Algeriet, Vietnamkriget och krigen i Mellanöstern, där de fick särskilt mycket uppmärksamhet under och efter [[oktoberkriget]] där särskilt Egypten använde sovjetiska ''[[9M14 Maljutka|Maljutka]]''-ribotar i stor mängd. De har en kraftigare sprängladdning än [[granatgevär]] och begränsade därmed [[stridsvagn]]ens möjligheter att röra sig på stridsfältet. Exempel på en pansarvärnsrobot är den svenska [[Robot 56 Bill]].


===Jaktrobotar===
=== Jaktrobotar ===
{{Huvudartikel|Jaktrobot}}
{{Huvudartikel|Jaktrobot}}
[[Fil:Aircraft_Combat_Archer_(2565196807).jpg|mini|En [[F-22 Raptor]] som avfyrar en [[AIM-120 AMRAAM]] [[Radar|radarsökande]] medeldistans robot.]]
[[Jaktrobot]]ar är robotar som avfyras från [[stridsflygplan]] mot andra flygplan. De första jaktrobotarna använde ledstrålestyrning, som till exempel [[Kaliningrad K-5]] (AA-1 Alkali). Sedan dess har olika målsökande robotar utvecklats. I början kunde de värmesökande endast spåra och följa målets utblås från jetmotorn bakifrån, senare blev sökarna så känsliga att kunde de utnyttja målets friktionsvärme.
[[Jaktrobot]]ar är robotar som avfyras från [[stridsflygplan]] mot andra flygplan. De första jaktrobotarna använde ledstrålestyrning, som till exempel [[Kaliningrad K-5]] (AA-1 Alkali). Sedan dess har olika målsökande robotar utvecklats. I början kunde de värmesökande endast spåra och följa målets utblås från jetmotorn bakifrån, senare blev sökarna så känsliga att kunde de utnyttja målets friktionsvärme.


===Attackrobotar===
=== Attackrobotar ===
Attackrobotar är robotar som avfyras från flygplan mot markmål. Ofta styrs de in av piloten mot målet. Exempel på attackrobotar är [[Robot 05]] och [[AGM-65 Maverick|Robot 75]].
Attackrobotar är robotar som avfyras från flygplan mot markmål. Ofta styrs de in av piloten mot målet. De är primärt ämnade mot trupp och andra lättskyddade mål men det finns även exempel ämnade mot stridsvagnar.<ref>{{Webbref|url=http://avions-de-la-guerre-d-algerie.over-blog.com/article-les-missiles-filoguides-ss-11-as-11-81842227.html|titel=AS-12 flygburen pansarvärnsrobot.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref>

Attackrobotar är klassiskt försedda med [[Spränggranat|sprängstridsdel]] och [[tändrör]] utan fördröjning.<ref>{{Webbref|url=https://www.globalsecurity.org/military/systems/munitions/agm-12-variants.htm|titel=Exempel på attackrobot.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref><ref>Exempel på attackrobot: [[AGM-65 Maverick]]</ref> Vissa attackrobotar är försedda med [[zonrör]]<ref>{{Webbref|url=https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/06_attack/ARM_rb05a.htm|titel=Robot 05A|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref> för att få roboten att brisera ovan mark och på så sätt sprida splitter över en större yta.<ref>{{Webbref|url=https://www.youtube.com/watch?v=6-D592VR4RU|titel=Exempel video på artillerigranater och bomber med zonrör.|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref> Samma princip används av moderna artillerigranater.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=AMKAT: Arméns ammunitionskatalog, data och bild|datum=|hämtdatum=|år=1977|sid=}}</ref>


Exempel på attackrobotar är [[Robot 05]] och [[AGM-65 Maverick|Robot 75]].
==Nutida robotar==
Dagens robotar finns i olika storlekar, från bärbara modeller med ett par kilometers räckvidd till interkontinentala [[kärnvapen]]bärande robotar. Robotarna drivs med [[raketmotor]]er med fast eller flytande bränsle, eller i vissa modeller med [[jetmotor]]er.


==Styrning==
== Synonymer ==
*'''Robotsystem''': Samlad benämning för robot och avfyrningsplattform.
Styrningen sker på ett av tre sätt: [[målsökare|målsökning]], extern styrning eller med ett inbyggt [[navigation]]ssystem.
*'''Robotvapen''': Samlad benämning för vapenklassen.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Försvarsmakten, Handbok: Stabstjänst grunder|datum=|hämtdatum=2020-10-16|år=2016|sid=142}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Flygvapennytt: RFN testar framtidens flygande vapen|datum=|hämtdatum=2020-10-16|år=Nr 4, 2000|sid=16}}</ref>
*En målsökande robot styr mot den strålning (värme- eller radarstrålning) som målet avger eller mot strålning som reflekteras från målet. Dessa robotar kan ha en inbyggd radar. Målsökande robotar kan förvillas genom att man skapar falska mål, så kallade skenmål, till exempel genom att skjuta ut facklor och radarreflekterande remsor.
* '''Missil''': Från engelskans "missile". Ordet missile kommer från [[latin]]ets "missile", vilket betyder kastspjut eller slungsten.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1999/robotar_och_missiler|titel=Robotar och missiler|hämtdatum=2020-10-17|datum=|utgivare=}}</ref> Ordet missil används inte militärt inom svenskan för denna vapentyp.<ref name=":0" />
*Vid extern styrning kommer styrsignalerna från en operatör, som oftast befinner sig vid avskjutningsplatsen. Signalerna kan överföras via radio eller trådförbindelse. I detta fall har roboten inga egna sensorer.
*Navigationssystem används av robotar med lång räckvidd. I sin enklaste form bestod de av en [[kompass]] och en klocka eller distansmätare. Dagens [[kryssningsrobot]]ar har avancerade system med [[GPS]], [[tröghetsnavigering]] och terrängigenkänning.
I vissa fall kombineras metoderna så att ett navigationssystem tar roboten fram till målets närhet, där målsökaren sedan tar över styrningen.


==Se även==
== Se även ==
*[[Antiballistisk robot]]
*[[Antiballistisk robot]]
*[[Ballistisk robot]]
*[[Ballistisk robot]]
Rad 60: Rad 94:
<references/>
<references/>


==Externa länkar==
== Externa länkar ==
{{commons|missile}}
{{commons|missile}}


Versionen från 17 oktober 2020 kl. 04.32

Sjömålsrobot av typen Exocet.
En sovjetisk R-36M SS18 "Satan" interkontinental ballistisk robot. Denna robot sköts ur så kallade "robotsilos", vilka är stora cylindriska rör i marken. Roboten i sig är drygt 32 meter lång.

Robotar (militärförkortning: rb)[1] är en självgående flygande projektil med styrningsförmåga, primärt använd inom militärt bruk.

De förekommer i flera storlekar där vissa är stora som hus medan andra är små som skyltstolpar.

Funktion

Framdrivning

En robots framdrivs vanligen av en eller flera raketmotorer (normalt krutraketer men även vätskeraketer) men det förekommer även robotar med reaktionsmotorer (till exempel ramjetmotorer).

Styrning

Styrning skapas av antingen roder eller ventiler från drivkällan,[2] alternativt bådadera. Själva styrningen av roboten förs manuellt eller automatiskt.

Manuell styrning betyder att roboten styrs av en människa från en extern styrcentral. Styrning sker via signaler, alternativt kallat länk, vilket åstadkoms via kabel[3], radiosignal[4], laser eller satellit. (Det finns två klassiska styrprinciper för manuell styrning, MCLOS och SACLOS.)

Automatisk styrning betyder att roboten styr sig själv mot ett mål via en måldator. Måldatorer fungerar olika beroende på robotmodell och använder även olika metoder beroende på robottyp.

Vissa robotar är så kallade målsökande och styr sig aktivt efter ett rörligt mål. För att hitta och följa målet används en så kallad målsökare som då ser målet via olika medel beroende på typ. Vissa robotar arbetar självständigt och ser målet via en kamera (till exempel en infraröd målsökare) eller inbyggd radar (radarmålsökare).

Andra målsökande robotar följer målet från en extern skälla som ser målet, till exempel en radar eller laser ombord på ett flygplan. Denna typ av målsökarfunktion kallas semiaktiv radarmålsökare vid det första fallet. Vid det andra kallas det lasersökare.[5]

Förutom målsökande finns det robotar som styr sig själva mot ett förbestämt mål. Detta förbestämda mål bestäms till exempel av en kamera eller laser på ett flygplan eller satellit som sedan skickar måldata till roboten. Alternativt kan roboten förprogrammeras med koordinater den ska följa vilket utförs till exempel med GPS.

Vapenverkan

Verkan av en Exocet sjömålsrobot.

Robotar kan användas till diverse olika saker men framför allt används de som militärt vapen. Som vapen är robotar ofta specialdesignade för att bekämpa ett specifikt mål och är därmed försedda med en stridsdel som ska kunna bekämpa detta mål. Till exempel brukar robotar avsedda mot flygfarkoster vara försedda med kulsprängsats och zonrör, medan robotar avsedda mot pansrade fordon brukar vara försedda med pansarsprängsats och anslagsrör.

Placeringen av robotens tändrör brukar även spegla dess avsedda mål och verkan. Mot markmål brukar robotar ha tändröret i nosen (så kallade spetsrör) eller centralt (centralrör) för att aktivera robotens funktion så fort roboten når målet. Mot flygmål på andra sidan brukar tändröret (om det är ett zonrör) vara monterat baktill (så kallade basrör) för att verkansdelen (som normalt sitter i framtill på roboten) ska explodera så nära målets nos som möjligt för att se till att målet inte hinner flyga ifrån explosionen innan den nått den.[6][7]

Motmedel

För att kontra robotar används så kallade motmedel. Dessa använder olika typer av metoder för att vilseleda eller störa olika typer av robotar. Till exempel, mot värmesökande robotar används så kallade facklor, vilka består av utskjutbara projektiler försedda med en värme/lyssats som ska matcha den värmekälla som den fientliga roboten har låst sig på. Detta i ett försök att få den värmesökande roboten att följa en fackla till skillnad mot det verkliga målet.

Ett annat motmedel är att skjuta ner den fientliga roboten. Denna metod är mest använd mot stora interkontinentala ballistiska robotar som inte följer målet och därmed inte går att vilseleda, men även mot sjömålsrobotar. Själva nedskjutningen kan utföras med flera olika medel, till exempel med andra robotar (antiballistisk robot), med automatkanoner (närförsvarssystem) eller med laservapen, etc.

Historik

 Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Markrobotar

V-1 markrobot
V-2 markrobot

De första markrobotarna utvecklades i Tyskland och sattes in mot Storbritannien under andra världskriget: V-1 och V-2. Deras navigationssystem var så inexakta att de inte kunde användas mot mindre mål än en storstad. Utvecklingen av dessa vapen hade påbörjats av Wernher von Braun innan kriget i och med grundandet av det tyska rymdflygsällskapet 1937. Byggandet av V-2 raketerna drevs av det faktum att Tyskland inte hade några egna tunga bombplan att skicka mot de brittiska städerna så som de allierade skickade stora flottor bombflyg i strategiska bombräder mot Tyskland. Forskning påbörjades i andra länder under andra världskriget, bland annat i Sverige, där robotar kallades lufttorpeder.

I slutskedet av kriget tillfångatog både USA och Sovjetunionen tyska forskare och beslagtog material som de använde i sin egen forskning. Eftersom de sovjetiska bombplanen inte kunde nå det amerikanska fastlandet satsade Sovjetunionen på att ta fram kärnvapenbestyckade interkontinentala ballistiska robotar. Precis som i Tyskland och senare i USA fungerade också det sovjetiska rymdprogrammet som en legitim fasad för utvecklingen av dessa vapen. I och med uppskjutningen av världens första satellit 1957 (Sputnik) upplystes världen om att dessa ansträngningar krönts med framgång. Som svar på detta satte USA i gång med sitt eget rymdprogram och rymdkapplöpningen var i full gång. Parallellt med sitt rymdprogram byggde USA upp sin egen arsenal av interkontinentala ballistiska robotar och doktrinen om ömsesidigt garanterad utplåning (Mutually Assured Destruction) antogs. På 70-talet började Sovjet utveckla ett antiballistiskt robotsystem där luftvärnsrobotar skulle slå ut de inkommande kärnvapenrobotarna innan de träffade sina mål. Denna utveckling skapade stor oro då den ökade risken för kärnvapenkrig då ena sidan i konflikten skulle tro sig kunna överleva detta. USA och Sovjet kom 1972 överens om ABM-avtalet som begränsade dessa system till respektive länders huvudstäder. 2001 skrotade USA detta avtal för att man ville bygga sitt eget fungerande ABM-system och satte på så vis igång en ny era av kapprustning. Denna strävan har till dags dato 2005 ej rönt någon som helst framgång.

1991, under Gulfkriget, avfyrade Irak många av sina ballistiska Scudrobotar mot Saudiarabien och Israel (i hopp om att dra med Israel i kriget). Alla robotar som avfyrades var beväpnade med konventionella stridsspetsar, men Iraks fiender fruktade vid den tidpunkten att robotarna skulle laddas med biologiska stridsmedel eller nervgas (så som skett under kriget mellan Iran och Irak). USA sade sig ha motmedlet mot detta i och med Patriotroboten som skulle skjuta ner Scudrobotarna innan de landade. Trots detta var resultatet skralt och få om några Scud stoppades i luften. Det finns fortfarande inga pålitliga sätt att stoppa ballistiska robotar[källa behövs] som Scud eller motsvarande, vilka finns i många länder, trots att dessa robotar inte är mycket mer avancerade än andra världskrigets V-2:or.

Sjömålsrobotar

En RGM-84 Harpoon sjömålsrobot som avfyras.
Huvudartikel: Sjömålsrobot

Mot slutet av andra världskriget utvecklade tyskarna även de första sjömålsrobotarna, bland andra Henschel Hs 293. Dessa avfyrades från bombplan, fjärrstyrdes med radio och TV-länk och sänkte ett antal handels- och örlogsfartyg, men den allierade överlägsenheten i luftkriget samt de allierades försprång vad gäller avancerad elektronik gjorde dels att planen inte kunde nå sina mål så ofta, dels att man snart utvecklade störsignaler som gjorde att robotarna missade.

Kort efter Sexdagarskriget i 1967, kom sjömålsrobotarna i fokus då den israeliska jagaren INS Eilat sänktes av egyptiska (sovjettillverkade) robotar. Det var första gången efter andra världskriget detta skedde, och denna händelse accelererade utvecklandet av sjömålsrobotar och motmedel. Under Falklandskriget blev världen varse sjömålsrobotarnas förmåga, trots att Argentina inte erhöll så stora framgångar med sina Exocetrobotar som massmedia lät påskina. Krigsfartygens styrka har dock genom dessa vapen minskats ytterligare efter att sjömålsrobotarna tagit över den roll som bombflyget hade under andra världskriget.

Vilka som har övertaget, motmedlen eller robotarna, är en öppen fråga då inga slag med dessa vapen utkämpats på senare tid. Nya motmedel utvecklas hela tiden, främst av USA med sin stora flotta, men den nya generationen ryska sjömålsrobotar som P-270 Moskit (som exporteras) ger målet maximalt 20–30 sekunder på sig att upptäcka och slå tillbaka hotet vilket naturligtvis försvårar försvar. I Sverige tillverkas sjömålsroboten RBS 15.

Två Bristol Bloodhound luftvärnsrobotar.

Luftvärnsrobotar

Huvudartikel: Luftvärnsrobot

Luftvärnsrobotar avfyras från marken eller från fartyg mot flygplan. Sovjetunionen satsade hårt på att vidareutveckla de experimentella tyska luftvärnsrobotarna som var under utveckling under andra världskriget, detta för att skydda sig från hotet från de amerikanska atombombplanen under kalla kriget. USA utvecklade även dylika robotar vid denna tid. Exempel på luftvärnsrobotar är Robot 70 och Patriot.

Pansarvärnsrobotar

Huvudartikel: Pansarvärnsrobot

Pansarvärnsrobotar är fjärrstyrda robotar som är framtagna för att förstöra bepansrade fordon. De avfyras antingen från markfordon, flyg/helikopter eller av infanterienheter. Trådstyrda pansarvärnsrobotar uppkom på 1950-talet och användes i bland annat kriget i Algeriet, Vietnamkriget och krigen i Mellanöstern, där de fick särskilt mycket uppmärksamhet under och efter oktoberkriget där särskilt Egypten använde sovjetiska Maljutka-ribotar i stor mängd. De har en kraftigare sprängladdning än granatgevär och begränsade därmed stridsvagnens möjligheter att röra sig på stridsfältet. Exempel på en pansarvärnsrobot är den svenska Robot 56 Bill.

Jaktrobotar

Huvudartikel: Jaktrobot
En F-22 Raptor som avfyrar en AIM-120 AMRAAM radarsökande medeldistans robot.

Jaktrobotar är robotar som avfyras från stridsflygplan mot andra flygplan. De första jaktrobotarna använde ledstrålestyrning, som till exempel Kaliningrad K-5 (AA-1 Alkali). Sedan dess har olika målsökande robotar utvecklats. I början kunde de värmesökande endast spåra och följa målets utblås från jetmotorn bakifrån, senare blev sökarna så känsliga att kunde de utnyttja målets friktionsvärme.

Attackrobotar

Attackrobotar är robotar som avfyras från flygplan mot markmål. Ofta styrs de in av piloten mot målet. De är primärt ämnade mot trupp och andra lättskyddade mål men det finns även exempel ämnade mot stridsvagnar.[8]

Attackrobotar är klassiskt försedda med sprängstridsdel och tändrör utan fördröjning.[9][10] Vissa attackrobotar är försedda med zonrör[11] för att få roboten att brisera ovan mark och på så sätt sprida splitter över en större yta.[12] Samma princip används av moderna artillerigranater.[13]

Exempel på attackrobotar är Robot 05 och Robot 75.

Synonymer

  • Robotsystem: Samlad benämning för robot och avfyrningsplattform.
  • Robotvapen: Samlad benämning för vapenklassen.[14][15]
  • Missil: Från engelskans "missile". Ordet missile kommer från latinets "missile", vilket betyder kastspjut eller slungsten.[16] Ordet missil används inte militärt inom svenskan för denna vapentyp.[16]

Se även

Referenser

  1. ^ AMKAT: Ammunitionskatalog, data och bild. 2014. sid. 34. Läst 16 oktober 2020 
  2. ^ Exempel på ventilstyrd robot är Nord SS.11.
  3. ^ Exempel på kabelstyrd robot är BGM-71 TOW.
  4. ^ Exempel på en radiostyrd robot är V-2.
  5. ^ ”Fackuttryck, Militärt”. https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/fackuttryck/militart/. Läst 17 oktober 2020. 
  6. ^ Provisoriskt beskrivning över Robot 24. 1961 
  7. ^ Beskrivning RB27 och RB28 
  8. ^ ”AS-12 flygburen pansarvärnsrobot.”. http://avions-de-la-guerre-d-algerie.over-blog.com/article-les-missiles-filoguides-ss-11-as-11-81842227.html. Läst 17 oktober 2020. 
  9. ^ ”Exempel på attackrobot.”. https://www.globalsecurity.org/military/systems/munitions/agm-12-variants.htm. Läst 17 oktober 2020. 
  10. ^ Exempel på attackrobot: AGM-65 Maverick
  11. ^ ”Robot 05A”. https://www.robotmuseum.se/ROBOT/Robothistorik/06_attack/ARM_rb05a.htm. Läst 17 oktober 2020. 
  12. ^ ”Exempel video på artillerigranater och bomber med zonrör.”. https://www.youtube.com/watch?v=6-D592VR4RU. Läst 17 oktober 2020. 
  13. ^ AMKAT: Arméns ammunitionskatalog, data och bild. 1977 
  14. ^ Försvarsmakten, Handbok: Stabstjänst grunder. 2016. sid. 142. Läst 16 oktober 2020 
  15. ^ Flygvapennytt: RFN testar framtidens flygande vapen. Nr 4, 2000. sid. 16. Läst 16 oktober 2020 
  16. ^ [a b] ”Robotar och missiler”. https://www.sprakinstitutet.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1999/robotar_och_missiler. Läst 17 oktober 2020. 

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Robot (vapen).

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Robot_(vapen)&oldid=48361376”