[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Stockholm-Bromma flygplats: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Lelle1987 (Diskussion | Bidrag)
11 975 redigeringar
+koordinater
Rad 1: Rad 1:
{{Coord|59|21|19|N|17|56|44|E|type:landmark|display=title}}
{{Flygplats|
{{Flygplats|
|bild=[[Image:Bromma flygplats2.jpg|250px|Stockholm-Bromma Flygplats]]
|bild=[[Image:Bromma flygplats2.jpg|250px|Stockholm-Bromma Flygplats]]

Versionen från 6 december 2007 kl. 01.14

Stockholm-Bromma flygplats
Stockholm-Bromma Flygplats
Allmän information
OrtStockholm
FlygplatstypInternationell flygplats
IATA-kodBMA
ICAO-kodESSB
DriftbolagLFV
Öppningsår1936
Höjd över havet14 meter
Totalt antal sysselsatta110
Övrigtbiluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, bankomat
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum9 km/15 min
FlygbussFlygbussarna
ParkeringTerminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolagMalmö Aviation, Skyways, British Airways Express (Sun-Air), Golden Air, Vildanden A/S
Banor
RiktningDimensioner i meterBeläggning
LängdBredd
12/30166845Asfalt
Statistik
Passagerare (2006)1 634 310
Varav inrikes (2006)1 505 877
Varav utrikes (2006)126 429
Landningar (2006)28 305

Stockholm-Bromma flygplats, BMA, ESSB, tidigare Bromma Flygfält, var Stockholms första landflygplats byggd direkt för ändamålet. Avståndet till centrala Stockholm är nio kilometer. Bromma flygplats kompletterades i början på 60-talet av Arlanda för interkontinental trafik, men har numera fått en renässans för utlandstrafik. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. Brommas stora aktörer är Sverigeflyg med linjer till Kalmar, Ronneby, Sundsvall, Visby, Växjö och Ängelholm, samt Malmö Aviation med linjer till Malmö, Göteborg och Umeå samt till Bryssel under code-share. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Golden Air och Skyways. Som alla citynära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som numera är omgiven av bostadsområden. Mellan 1996 och 2006 ökade passagerarantalet med 100%, från 830 000 till 1 630 000.

Historia

Vid början av 1930-talet hade behovet av en flygplats i Stockholm stadigt växt. Pontonflygplanen, som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde, kunde till exempel inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Byggandet inleddes den 23 oktober 1933, delvis som nödarbete åt arbetslösa och slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor. Bromma flygplats var först i Europa med asfalterade banor redan från början. Lördagen den 23 maj 1936 höll Gustav V invigningstalet i regn, rusk och dimma, [1] och kl.15.00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start kl.15.10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände Prins Bertil i ett av planen. När flygplatsen byggdes låg den i Stockholms utkanter, men i takt med att staden växte har allt fler människor flyttat till Bromma.

Under andra världskriget flög engelska och svenska kurirplan med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, och det då största bolaget var ABA, AB Aerotransport (sedermera svenska delen i SAS). Andra bolag som haft verksamhet på Bromma var exempelvis Linjeflyg.

Ett problem var att banorna var för korta för fulltankade långdistansflyg, och det fanns därför inga direktlinjer från Sverige till USA och andra fjärran destinationer. Alla sådana resor gick via Köpenhamn. Därför behövde man bygga en ny utrikesflygplats, och därför byggdes Arlanda som började användas för USA-flyg 1960 och allt utrikesflyg 1962.[källa behövs]

Efter att först allt utrikesflyg med bland andra SAS och senare även inrikesflyget med Linjeflyg 1983 flyttat sin trafik till Arlanda, blev Bromma en flygplats för allmänflyg, skol- och affärsflyg. År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden, och när Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg kom resenärerna tillbaka till Bromma. Av de forna fyra banorna återstår nu endast den längsta, bana 12/30 (tidigare kallad 13/31), med 1668 meter längd.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Grafair under ledning av Bengt Grafström har vid flygplatsinfarten arrenderat ett område och uppfört en separat affärsflygterminal.

Flygplatsen används idag för en omfattande reguljär passagerartrafik och liksom tidigare för affärsflyg. Andelen skol- och allmänflyg har krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan de flygvapenägda så kallade regeringsflygplanen oftast använder flygplatsen som sin stockholmsbas.

Framtid

Ankomsthallen på Bromma, sedd från plattan
Avgångshallen på Bromma

Flygplatsens vara eller inte vara har under senare decennier varit omdebatterad. Den 21 september 2007 tecknades dock ett nytt förslag till avtal mellan Stockholm stad och LFV som medger trafik på Bromma till och med 1 januari 2038. Samtidigt medges att antalet flygplansrörelser utökas från 65 000 till 80 000 per år.[2] Det då gällande avtalet skulle ha löpt ut 1 januari 2011, och hade tecknats som ett 10-årigt avtal. Det nya förslaget på avtal måste dock godkännas av både Stockholms kommunfullmäktige och regeringen för att bli giltigt.

Kritikerna framför miljö- och klimatskäl till att lägga ned flygplatsen. Man menar att flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades [3]. Kritikerna hävdar också att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen. Naturskyddsföreningen presenterade i oktober 2007 ett förslag på att lägga ned flygplatsen och istället bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande. [4]. Flygplatsens förespråkare menar att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor. Flygplatsens betydelse för Stockholms näringsliv brukar också framhållas.

Utbyggnader

Framtida utbyggnader och renoveringar präglas av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt går det inte att bortse från att trycket på flygplatsen är stort.

Under sommaren och hösten 2005 pågick det flera ombyggnationer flygplatsen:

  • Ankomsthallen modifierades för att kunna separera resenärer inom och utom Schengenområdet.
  • Ett skärmtak byggdes utomhus över gången till flygplanens uppställningsplatser som är en tillgång vid dåligt väder.
  • Skyltningen förbättrades med elektroniska skyltar.
  • Parkeringen för resenärer och besökare skall effektiviseras genom att Bromma får en gemensam parkering för lång- och korttidsparkering som kallas den övre parkeringen och installation av timparkering vid terminalen.
  • Restaurangen i terminalen har renoverats enligt ett italienskt koncept.
  • Innanför säkerhetskontrollen har byggts en ny bar som också är Italieninspirerad.
  • Flygplatsens toaletter har renoverats i en modern funkisstil med mosaik och stål.

Miljö

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen som har öppet endast på dagtid [5]. LFV har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten och har föreslagit att privat flyg och privata flygskolor flyttar från Bromma för att minska antalet starter och landingar. LFV vill också införa ett miljöledningssystem enligt ISO ISO 14000. Många grannar och boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar. Naturskyddsföreningen har kritiserat att Luftfartsverkets låga hyra för den centrala marken är en miljöskadlig subvention som minskar inrikestågets konkurrenskraft.

Kommunikationer

Det finns flera sätt att ta sig till flygplatsen. Den som vill åka kollektivt kan med kombinationen buss och tåg (tunnelbana från till exempel Brommaplan) ta sig till centrala Stockholms kommun på cirka en halvtimme.

  • Buss
  • Hyrbilsföretag:
  • Parkering:
    • Terminalparkering - 15+45 platser - Max 1 timme - 45 kr/timme
    • Korttidsparkering - 160 platser - 40 kr/timme, 220 kr/dygn
    • Långtidsparkering - 600 platser - Timme 1: 35 kr, Dygn 1-3: 190 kr/dygn, efterföljande dygn: 75 kr/dygn
    • Abonnemangskort finns för perioder längre än en månad.
  • Taxi: Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa FLYGTAXI. Flygbussarna erbjuder även flygbusstaxi (taxi + flygbuss). Närheten till Stockholms innerstad brukar innebära att tillgången på taxibilar är god.

Faciliteter

Flygplatsens öppettider för flygtrafik:

  • Måndag - Fredag 07:00 - 22:00, Lördag 09:00 - 17:00, Söndag 10:00 - 20:00.


Terminalens öppettider:

  • Måndag - Fredag 05:30 - 22:00, Lördag 08:00 - 17:00, Söndag 09:00 - 20:00.

(Affärsinrättningar kan ha andra öppettider.)

Affärsinrättningar/service:

Flygbolag

Bilder

Utsikt från nordväst över inflygningen till bana 12 på Bromma Flygplats.
Terminalbyggnaden på Bromma flygplats, sedd från vägen utanför, juni 2003

Kuriosa

Eftersom Arlanda flygplats har terminal 2-5, men ingen terminal 1, kan den kreative placera Brommas terminal som den saknade terminal 1. Den verkliga anledningen var att man vid tidpunkten för Arlandas terminalnumrering planerade en ny terminal sydost om terminal 2. Denna skulle få nummer 1, men planerna skrinlades. En ytterligare motivering var att när man införde utrikestrafik på terminal "inrikes 2" på 90-talet, ville man numrera dem i platsordning. terminal 2 och 3 behöll sina nummer och "inrikes 1" och "utrikes" fick bli 4 och 5. Man ville undvika ändra för många terminalnummer och långsiktigt planerades en terminal bortom terminal 2. Den långsiktiga planen för Arlanda innebär istället två större terminalkomplex, Terminal N och Terminal S, se Arlandas terminaler.

Fotnoter

  1. ^ källa: Michael Sanz 1996, sid 27 ff.
  2. ^ Dagens Nyheter 21 september 2007: Bromma kvar till 2038
  3. ^ Engelskspråkiga Wikipedia: 1977 Skyline Sweden Vickers Viscount 838 airplane crash
  4. ^ [1]
  5. ^ Ambulansflyget och även flygvapnet får trafikera flygplatsen dygnet runt

Se även

Litteratur

  • Michael Sanz; Bromma Flygplats —- flyg, folk och händelser 1936 - 1996: Allt om hobbys förlag, 1996; ISBM 91-85496-87-1

Externa länkar

Källor

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholm-Bromma_flygplats&oldid=5507092”