[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Samhall: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Palinski (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Palinski (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 2: Rad 2:


Samhalls syfte har ändrats genom tiden, men har alltid kretsat kring att ge arbete åt människor med arbetshandikapp. I dag (2007) formuleras det:
Samhalls syfte har ändrats genom tiden, men har alltid kretsat kring att ge arbete åt människor med arbetshandikapp. I dag (2007) formuleras det:
"Samhalls uppdrag är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklamde arbeten åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall sla ha verksamhet där behoven finns".
"Samhalls uppdrag är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklamde arbeten åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall ska ha verksamhet där behoven finns".


Samhall sysselsätter cirka 22 000 anvisade (personal som är anställda med lönebidrag) och ett tusental direktanställda, vilket gör den till den i särklass störste arbetsgivaren för anställda med någon form av lönebidrag i Sverige.
Samhall sysselsätter cirka 22 000 anvisade (personal som är anställda med lönebidrag) och ett tusental direktanställda, vilket gör den till den i särklass störste arbetsgivaren för anställda med någon form av lönebidrag i Sverige.
Rad 28: Rad 28:
Samhall har fått mycket kritik i media för att de inte lyckas få ut människor på den öppna arbetsmarknaden, och att många som jobbar där inte är arbetshandikappade i egentlig mening. Samtidigt har bolaget utsatts för hårda besparingar sedan slutet av 1990-talet. I en forskningsrapport ("Samhall - Att bli normal i en onormal organisation", SNS Förlag) analyserar docent Mikael Holmqvist vid Stockholms universitet hur arbetslösa personer som rekryteras till Samhall lär sig att bli arbetshandikappade som ett resultat av organisatorisk socialisering. En viktig anledning till att relativt få personer lämnar Samhall är att de lär sig att bli arbetshandikappade och ser med tiden allt färre chanser utanför Samhall. Rapporten bygger på tre års forskning om Samhall och arbetsförmedlingen där Holmqvist som en fristående forskare bland annat arbetade i företaget. Studien har fått stor uppmärksamhet i forskarsamhället och har recenserats i bl a Scandinavian Journal of Management och Socialvetenskaplig tidskrift. Den har även legat till grund för en rad artiklar i dagstidningar och fackpress nyligen. En sammanfattning av delar av rapporten publicerades av Holmqvist på DN Debatt den 10 augusti 2006.
Samhall har fått mycket kritik i media för att de inte lyckas få ut människor på den öppna arbetsmarknaden, och att många som jobbar där inte är arbetshandikappade i egentlig mening. Samtidigt har bolaget utsatts för hårda besparingar sedan slutet av 1990-talet. I en forskningsrapport ("Samhall - Att bli normal i en onormal organisation", SNS Förlag) analyserar docent Mikael Holmqvist vid Stockholms universitet hur arbetslösa personer som rekryteras till Samhall lär sig att bli arbetshandikappade som ett resultat av organisatorisk socialisering. En viktig anledning till att relativt få personer lämnar Samhall är att de lär sig att bli arbetshandikappade och ser med tiden allt färre chanser utanför Samhall. Rapporten bygger på tre års forskning om Samhall och arbetsförmedlingen där Holmqvist som en fristående forskare bland annat arbetade i företaget. Studien har fått stor uppmärksamhet i forskarsamhället och har recenserats i bl a Scandinavian Journal of Management och Socialvetenskaplig tidskrift. Den har även legat till grund för en rad artiklar i dagstidningar och fackpress nyligen. En sammanfattning av delar av rapporten publicerades av Holmqvist på DN Debatt den 10 augusti 2006.


De senaste åren har de styrt över verksamheten från [[produktion]] av [[varor]] (som industriprodukter) till produktion av [[tjänster]] (som [[städning]]).Samhall är dock verksam inom olika branscher och med många olika uppdrag - montering och förpackning, lager och logistik, markvård, äldreservice, städning med flera.
De senaste åren har de styrt över verksamheten från [[produktion]] av [[varor]] (som industriprodukter) till produktion av [[tjänster]] (som [[städning]]). Samhall är dock verksam inom olika branscher och med många olika uppdrag - montering och förpackning, lager och logistik, markvård, äldreservice, städning med flera.


Samhalls mål är att tillhandahålla meningsfullt och utvecklande arbete åt de arbetshandikappade. Med meningsfullt menas att det utförda arbetet skall vara en efterfrågad tjänst som säljs till en kund, alltså ej endast terapiarbeten. Samhall AB har som mål att minst 5% årligen av de arbetshandikappade anställda skall bli övergångar, det vill säga erhålla ett arbete på den så kallade öppna arbetsmarknaden, då oftast med hjälp av lönebidrag tillhandahållet av [[Arbetsförmedlingen]].
Samhalls mål är att tillhandahålla meningsfullt och utvecklande arbete åt de arbetshandikappade. Med meningsfullt menas att det utförda arbetet skall vara en efterfrågad tjänst som säljs till en kund, alltså ej endast terapiarbeten. Samhall AB har som mål att minst 5 procent årligen av de arbetshandikappade anställda skall bli övergångar, det vill säga erhålla ett arbete på den så kallade öppna arbetsmarknaden, då oftast med hjälp av lönebidrag tillhandahållet av [[Arbetsförmedlingen]].


Den 14 februari 2007 lanserades en ny grafisk profil, som bland annat innebär en ny logotyp. Samtidigt sågs varumärkesstrategin över. <ref>http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=99063</ref>
Den 14 februari 2007 lanserades en ny grafisk profil, som bland annat innebär en ny logotyp. Samtidigt sågs varumärkesstrategin över. <ref>http://www.dagensmedia.se/mallar/dagensmedia_mall.asp?version=99063</ref>

Versionen från 21 november 2007 kl. 14.35

Samhall är benämningen på en svensk arbetsmarknadsåtgärd, som idag består av aktiebolaget Samhall AB.

Samhalls syfte har ändrats genom tiden, men har alltid kretsat kring att ge arbete åt människor med arbetshandikapp. I dag (2007) formuleras det: "Samhalls uppdrag är att producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklamde arbeten åt personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Samhall ska ha verksamhet där behoven finns".

Samhall sysselsätter cirka 22 000 anvisade (personal som är anställda med lönebidrag) och ett tusental direktanställda, vilket gör den till den i särklass störste arbetsgivaren för anställda med någon form av lönebidrag i Sverige.

Rekrytering från prioriterade grupper, det vill säga intellektuellt funktionshindrade, psykiskt sjuka och flerhandikappade, uppgick till 44 procent 2006.

Antalet övergångar till anställning utanför Samhall uppgick till 1044 personer motsvarande 5,2 procent.

Nettoomsättningen för år 2006 uppgick till 7 218 mkr. Rörelseresultatet uppgick till 71 mkr och resultatet efter finansnetto uppgick till 96 mkr.

Samhall har verksamhet på cirka 250 orter över hela landet.

Uppdrag hos kunder är snabbast växande. Drygt hälften av Samhalls medarbetare utför uppdrag hos kund.

VD för Samhall AB är Birgitta Böhlin.

Bolaget Samhall AB redovisar sin verksamhet till Näringsdepartementet. Länsarbetsnämnden har det formella ansvaret för att anvisa arbetshandikappade till platser inom Samhall.


År 2002 tillsatte regeringen en enmansutredning, ledd av Jan Rydh, för att utreda Samhalls roll och framtida utveckling i samhället. Utredningen blev färdig 2003, och fick titeln Inte bara Samhall.


Aktuellt

Samhall har fått mycket kritik i media för att de inte lyckas få ut människor på den öppna arbetsmarknaden, och att många som jobbar där inte är arbetshandikappade i egentlig mening. Samtidigt har bolaget utsatts för hårda besparingar sedan slutet av 1990-talet. I en forskningsrapport ("Samhall - Att bli normal i en onormal organisation", SNS Förlag) analyserar docent Mikael Holmqvist vid Stockholms universitet hur arbetslösa personer som rekryteras till Samhall lär sig att bli arbetshandikappade som ett resultat av organisatorisk socialisering. En viktig anledning till att relativt få personer lämnar Samhall är att de lär sig att bli arbetshandikappade och ser med tiden allt färre chanser utanför Samhall. Rapporten bygger på tre års forskning om Samhall och arbetsförmedlingen där Holmqvist som en fristående forskare bland annat arbetade i företaget. Studien har fått stor uppmärksamhet i forskarsamhället och har recenserats i bl a Scandinavian Journal of Management och Socialvetenskaplig tidskrift. Den har även legat till grund för en rad artiklar i dagstidningar och fackpress nyligen. En sammanfattning av delar av rapporten publicerades av Holmqvist på DN Debatt den 10 augusti 2006.

De senaste åren har de styrt över verksamheten från produktion av varor (som industriprodukter) till produktion av tjänster (som städning). Samhall är dock verksam inom olika branscher och med många olika uppdrag - montering och förpackning, lager och logistik, markvård, äldreservice, städning med flera.

Samhalls mål är att tillhandahålla meningsfullt och utvecklande arbete åt de arbetshandikappade. Med meningsfullt menas att det utförda arbetet skall vara en efterfrågad tjänst som säljs till en kund, alltså ej endast terapiarbeten. Samhall AB har som mål att minst 5 procent årligen av de arbetshandikappade anställda skall bli övergångar, det vill säga erhålla ett arbete på den så kallade öppna arbetsmarknaden, då oftast med hjälp av lönebidrag tillhandahållet av Arbetsförmedlingen.

Den 14 februari 2007 lanserades en ny grafisk profil, som bland annat innebär en ny logotyp. Samtidigt sågs varumärkesstrategin över. [1]


Terminologi

  • anvisad personal - personal som anvisats till Samhall av Länsarbetsnämnden, och som Samhall får täckningsbidrag (en form av lönebidrag) för.
  • direktanställd personal - personal som anställts direkt av Samhall AB, på den öppna arbetsmarknadens villkor.

Historia

På 1960-talet växte olika former av skyddat arbete fram, i form av verkstäder, kontorsarbeten, hemarbeten, osv. Dessa drevs av olika aktörer som kommuner och länsarbetsnämnder.

Under 1970-talet uppmärksammade man brister i systemen. De var dåligt samordnade. Möjligheten att få ett skyddat arbete varierade stort mellan olika delar av landet. Det var svårt att få verksamheterna affärsmässiga. Stiftelsen Samhällsföretagen bildades 1980 för att samla ihop de olika antal regionala verksamheterna.

Stiftelsen omvandlades 1992 till en koncern, med moderbolaget Samhall AB och flera regionala dotterbolag.

2002 omvandlades koncernen till ett enda bolag, Samhall AB.

Referenser

Källor

Holmqvist, M. (2005). Samhall. Att bli normal i en onormal organisation. Stockholm: SNS Förlag