Valdemar Atterdags invasion av Gotland: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 14 december 2011 kl. 23.58

*Valdemar Atterdag brandskattar Visby*, nationalromantisk målning av Carl Gustaf Hellqvist.

Brandskattningen av Visby tilldrog sig 1361 då Valdemar Atterdag ockuperat Gotland. Idag är det svårt att avgöra vad som är uppdiktat och vad som är sanning av det som hände då det finns ganska få källor. Att Valdemar Atterdag var på Gotland och krigade mot bönderna är klart, men när det gäller själva brandskattningen är det svårare att säga vad som är sant och vad som är uppdiktat. En rad myter och sägner har levt vidare in i våra dagar och dessa är geografiskt koncentrerade till Visby, västra samt södra Gotland.

Valdemar Atterdag landsteg med sina trupper någonstans söder om Visby på Gotlands västkust den 22 juli 1361. Landstigningen kom inte oväntat utan kung Magnus Eriksson hade redan på våren meddelat gutarna att ett anfall kunde väntas. Den traditionella osämjan mellan bondebefolkningen och borgarna i Visby gjorde att ett samlat försvar inte kunde komma till stånd.

Vid landstigningen möttes de danska trupperna av en stor bondhär som de dock inte hade några problem att besegra.De danska trupperna möte första motståndet vid Fjäle myr,där slaget vid Mästerby stod men inte detta bondeuppbåd lyckades besegra dem.Ett sista desperat försök att slå tillbaka danskarna gjordes och utanför ringmuren i Visby stod det sista slaget. De gutniska bönderna var dock ingen match för Valdemar Atterdags krigshär och enligt källorna stupade 1 800 gutar i slaget. Dessa begravdes i sex massgravar - fortfarande i sina rustningar och utgrävningar av massgravarna har resulterat i mycket välbevarade rustningar och annat krigsmateriel från den tiden. På Gotlands fornsal finns en utställning om händelserna.

En tid efter slaget restes ett minneskors vid Korsbetningen intill Solberga nunnekloster öster om ringmuren. På korset står det på latin "Herrens år 1361 den 27 juli föll framför Visby portar gutarna i danskarnas händer. Här är de begravna. Bed för dem."

En tid efter slaget restes ett minneskors vid Grens gård. De såkallade "Grenskorset" till minne av de som dog i slaget vid Mästerby.

I valet mellan belägring eller förhandlingar valde Valdemar att inleda förhandlingar med Visbys borgare. Uppgörelsen gick ut på att Valdemar erkände alla rättigheter och friheter som Visby hade i utbyte mot en till storleken okänd skatt.

Enligt sägnen sägs Valdemar Atterdag ha ställt fram tre ölkar på Visby torg och krävt att visbyborna inom tre "solmärken" skulle ha fyllt karen med guld, silver och andra dyrbarheter. Sägnen berättar vidare att skeppen med skatten förliste mellan Lilla och Stora Karlsö på vägen till Danmark.

Inga nya kyrkobyggen genomfördes på Gotland efter 1361 och de byggnationer som hade påbörjats avstannade. Valdemar Atterdags krig var således en av faktorerna som avslutade öns storhetstid.

Se även

Valdemar Atterdag brandskattar Visby - Målning

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 Valdemar Atterdag landsteg med sina trupper någonstans söder om [[Visby]] på Gotlands västkust den [[22 juli]] [[1361]]. Landstigningen kom inte oväntat utan kung [[Magnus Eriksson]] hade redan på våren meddelat [[gutar]]na att ett anfall kunde väntas. Den traditionella osämjan mellan bondebefolkningen och borgarna i Visby gjorde att ett samlat försvar inte kunde komma till stånd.
-Vid landstigningen möttes de danska trupperna av en stor bondhär som de dock inte hade några problem att besegra. De danska trupperna blev senare uppehållna även vid Fjäle myr, men inte heller detta bondeuppbåd lyckades besegra dem. Ett sista desperat försök att slå tillbaka danskarna gjordes och utanför [[Visby ringmur|ringmuren i Visby]] stod det sista slaget. De gutniska bönderna var dock ingen match för Valdemar Atterdags krigshär och enligt källorna stupade 1 800 gutar i slaget. Dessa begravdes i sex massgravar - fortfarande i sina rustningar och utgrävningar av massgravarna har resulterat i mycket välbevarade rustningar och annat krigsmateriel från den tiden. På [[Gotlands fornsal]] finns en utställning om händelserna.
+Vid landstigningen möttes de danska trupperna av en stor bondhär som de dock inte hade några problem att besegra.De danska trupperna möte första motståndet vid Fjäle myr,där slaget vid Mästerby stod men inte detta bondeuppbåd lyckades besegra dem.Ett sista desperat försök att slå tillbaka danskarna gjordes och utanför [[Visby ringmur|ringmuren i Visby]] stod det sista slaget. De gutniska bönderna var dock ingen match för Valdemar Atterdags krigshär och enligt källorna stupade 1 800 gutar i slaget. Dessa begravdes i sex massgravar - fortfarande i sina rustningar och utgrävningar av massgravarna har resulterat i mycket välbevarade rustningar och annat krigsmateriel från den tiden. På [[Gotlands fornsal]] finns en utställning om händelserna.
 En tid efter slaget restes ett minneskors vid [[Korsbetningen]] intill [[Solberga kloster|Solberga nunnekloster]] öster om ringmuren. På korset står det på latin "''Herrens år 1361 den 27 juli föll framför Visby portar gutarna i danskarnas händer. Här är de begravna. Bed för dem.''"
+En tid efter slaget restes ett minneskors vid Grens gård. De såkallade "Grenskorset" till minne av de som dog i slaget vid Mästerby.
 I valet mellan belägring eller förhandlingar valde Valdemar att inleda förhandlingar med Visbys borgare. Uppgörelsen gick ut på att Valdemar erkände alla rättigheter och friheter som Visby hade i utbyte mot en till storleken okänd skatt.