Viken (historiskt område): Skillnad mellan sidversioner
m *Vigen* har inte varit lov på norska sedan 1930-talet. Moderna norska (bokmål och riksmål) har bara *Viken*. |
|||
| (7 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
[[Fil:Kart over Viken.png|mini|Viken.]] |
[[Fil:Kart over Viken.png|mini|Viken.]] |
||
'''Viken''' ([[ |
'''Viken''' ([[danska]] och äldre [[Riksmål|bokmål]] även ''Vigen'', [[nynorska]] ''Vika''/''Viki'', [[fornvästnordiska]] ''Vík/Víkin'') är ett äldre namn på [[Bohuslän]], vilket dock under olika tider getts olika betydelse. Vissa anser det gäller i första hand för norra Bohuslän. Tidigast avsåg begreppet hela kusten kring [[Oslofjorden]] och området öster om [[Skagerrak]], motsvarande dagens [[fylke]]n [[Vestfold fylke|Vestfold]] i nordväst; [[Akershus fylke|Akershus]] och [[Østfold fylke|Østfold]] samt dagens Bohuslän till [[Göta älv]] i sydöst, inklusive hela [[Hisingen]]. |
||
Invånarna i Viken benämndes ''vikvärjar'' (eller vikmän), enligt [[Västgötaskolan]]s teori ''vikingar''. |
Invånarna i Viken benämndes ''vikvärjar'' (eller vikmän), enligt [[Västgötaskolan]]s teori ''vikingar''. |
||
== Administrativ historik == |
== Administrativ historik == |
||
Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t{{anm|norska ''lagmannsdømme''}} Viken. Området gick ända sedan Norges riksenande även under namnet [[Ranrike|Ranafylke]]. Vid kung [[Sverre Sigurdsson]]s indelning av Norge i [[syssel|sysslor]] (norska även ''sysla'') under slutet av 1100-talet, delades Ranafylke i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon Magnusson]]s indelning i uppbördsområden{{anm|eller [[fögderi]]er, den norska termen var i detta fallet ''[[fehirdsel|fehirdsler]]''}} under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus fästning|Båhus]] ''fehirdsel''. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er{{anm|norska ''fogderi'', nynorska ''futedømme''}}: ''Nordviken'' |
Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t{{anm|norska ''lagmannsdømme''}} Viken. Området gick ända sedan Norges riksenande även under namnet [[Ranrike|Ranafylke]]. Vid kung [[Sverre Sigurdsson]]s indelning av Norge i [[syssel|sysslor]] (norska även ''sysla'') under slutet av 1100-talet, delades Ranafylke i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon Magnusson]]s indelning i uppbördsområden{{anm|eller [[fögderi]]er, den norska termen var i detta fallet ''[[fehirdsel|fehirdsler]]''}} under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus fästning|Båhus]] ''fehirdsel''. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er{{anm|norska ''fogderi'', nynorska ''futedømme''}}: ''Nordviken'' eller ''Norrviken'' och ''Sunnerviken''. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen [[Borgarsyssel]] (norska även ''Borgarsysla'', med säte i [[Sarpsborg]]), eller [[Bohus fästning|Bohus]]. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i [[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]], dels i [[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]]. |
||
Viken sträckte sig då från [[Svinesund]] i norr till [[Havstensfjorden]] och [[Bäveån]], vid [[Uddevalla]] i söder. |
Viken sträckte sig då från [[Svinesund]] i norr till [[Havstensfjorden]] och [[Bäveån]], vid [[Uddevalla]] i söder. [[Norrviken, Bohuslän|Norrviken]] bestod av [[skeppsreda|skeppsredorna]]{{anm|norska ''skipreide''}} Qville, Luderlag, Bullern (eller ''Jordherra'') och Vettehärad; efter [[freden i Roskilde]] 1658 [[härad]]erna [[Kville härad|Kville]], [[Tanums härad|Tanum]], [[Bullarens härad|Bullaren]] och [[Vette härad|Vette]]. Sunnerviken bestod av skeppsredorna och, efter freden, häraderna [[Lane härad|Lane]], [[Tunge härad|Tunge]], [[Sörbygdens härad|Sörbygden]], [[Stångenäs härad|Stångenäs]] (som skeppsreda Stangenäs) och [[Sotenäs härad|Sotenäs]]. |
||
Namnet Viken har i plural förekommit inom [[Svenska kyrkan]]s organisation: [[Vikornes norra kontrakt]] och [[Vikornes södra kontrakt]] i [[Göteborgs stift]], i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till [[Karlstads stift]]. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt [[prosteri]]et{{anm|norska ''prosti''}} Ranrike inom ''[[Oslo stift|Oslo bispedømme]]''. |
Namnet Viken har i plural förekommit inom [[Svenska kyrkan]]s organisation: [[Vikornes norra kontrakt]] och [[Vikornes södra kontrakt]] i [[Göteborgs stift]], i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till [[Karlstads stift]]. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt [[prosteri]]et{{anm|norska ''prosti''}} Ranrike inom ''[[Oslo stift|Oslo bispedømme]]''. |
||
| Rad 16: | Rad 16: | ||
Under svenske kung [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]:s utbrytning av Sverige ur [[Kalmarunionen]] 1448–1457 besatte han från 1455 Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes ''[[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]]'', vid Ranrikes traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan 1456 mördades Tord Bonde av sin [[slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen. |
Under svenske kung [[Karl Knutsson (Bonde)|Karl Knutsson]]:s utbrytning av Sverige ur [[Kalmarunionen]] 1448–1457 besatte han från 1455 Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes ''[[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]]'', vid Ranrikes traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan 1456 mördades Tord Bonde av sin [[slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen. |
||
Vid svenska riksföreståndaren [[Sten Sture den äldre]]s och [[Svante Nilsson (Sture)|Svante Nilsson Stures]] [[Avsättningskriget mot kung Hans|uppror 1501]] mot Kalmarunionens kung [[Hans (unionskonung)|Hans]] blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade [[frälse]]mannen [[Nils Ragvaldsson, Bohuslän|Nils Ragvaldsson]] (död 1505), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat [[Åby säteri, Sotenäs kommun|Åby säteri]] och [[Kastellegården|Kastelle kloster]]. År 1503 fick han [[Dalsland]] i [[förläning]] av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda ''[[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]]'' vid [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]]. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av [[Otte Rud]] (död 1510), [[hövitsman]] på Bohus. |
Vid svenska riksföreståndaren [[Sten Sture den äldre]]s och [[Svante Nilsson (Sture)|Svante Nilsson Stures]] [[Avsättningskriget mot kung Hans|uppror 1501]] mot Kalmarunionens kung [[Hans (unionskonung)|Hans]] blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade [[frälse]]mannen [[Nils Ragvaldsson, Bohuslän|Nils Ragvaldsson]] (död 1505), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat [[Åby säteri, Sotenäs kommun|Åby säteri]] och [[Kastellegården|Kastelle kloster]]. År 1503 fick han [[Dalsland]] i [[förläning]] av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda ''[[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]]'' vid [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]]. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av [[Otte Rud (död 1510)|Otte Rud]] (död 1510), [[hövitsman]] på Bohus. |
||
I samband med tronskiftet mellan den kortvarigt sista unionskungen [[Kristian II]] och hans knappt tio år äldre farbror, danske kung [[Fredrik I av Danmark|Fredrik I]], besattes Viken [[1523]] av en svensk styrka under ledning av [[Ture Jönsson (Tre Rosor)|Ture Jönsson Tre rosor]] och [[Nils Olofsson (Vinge)|Nils Olofsson Vinge]]. Vid [[Malmö recess (1524)|Malmö recess 1524]] erkändes Viken som svenskt. Till 1526 styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II 1531 försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till [[Danmark-Norge]]. |
I samband med tronskiftet mellan den kortvarigt sista unionskungen [[Kristian II]] och hans knappt tio år äldre farbror, danske kung [[Fredrik I av Danmark|Fredrik I]], besattes Viken [[1523]] av en svensk styrka under ledning av [[Ture Jönsson (Tre Rosor)|Ture Jönsson Tre rosor]] och [[Nils Olofsson (Vinge)|Nils Olofsson Vinge]]. Vid [[Malmö recess (1524)|Malmö recess 1524]] erkändes Viken som svenskt. Till 1526 styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II 1531 försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till [[Danmark-Norge]]. |
||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
== Källor == |
== Källor == |
||
* [ |
* [https://runeberg.org/nf/ Nordisk Familjebok], 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876–1926 |
||
* Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947–55 |
* Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947–55 |
||
* [http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin] |
* [http://www.ne.se/ Nationalencyklopedin] |
||
* [http://www.caplex.no/ Caplex], [[Cappelen]]s nätlexikon |
* [http://www.caplex.no/ Caplex], [[Cappelen]]s nätlexikon |
||
* [[Carl Georg Starbäck]] & [[Per Olof Bäckström]]: "[ |
* [[Carl Georg Starbäck]] & [[Per Olof Bäckström]]: "[https://runeberg.org/sverhist/ Berättelser ur den svenska historien]", Stockholm 1885–86 |
||
* [[Otto Sjögren]]: "Sveriges historia", Malmö 1938 |
* [[Otto Sjögren]]: "Sveriges historia", Malmö 1938 |
||
* [[Sten Carlsson]], [[Jerker Rosén]], [[Gunvor Grenholm]] med flera: "Den svenska historien", Stockholm 1966–68 (senare upplaga finns) |
* [[Sten Carlsson]], [[Jerker Rosén]], [[Gunvor Grenholm]] med flera: "Den svenska historien", Stockholm 1966–68 (senare upplaga finns) |
||
* [[Alf Henrikson]]: "Svensk historia", Stockholm 1966, {{ISBN|91-0-010551-1}} (senaste upplagan 2004) |
* [[Alf Henrikson]]: "Svensk historia", Stockholm 1966, {{ISBN|91-0-010551-1}} (senaste upplagan 2004) |
||
* [[Alf Åberg]]: "Vår svenska historia", Lund 1978, {{ISBN|91-27-00783-9}} (senare upplagor finns) |
* [[Alf Åberg]]: "Vår svenska historia", Lund 1978, {{ISBN|91-27-00783-9}} (senare upplagor finns) |
||
* [[Carl Frederik Bricka]] (utg): [ |
* [[Carl Frederik Bricka]] (utg): [https://runeberg.org/dbl/ Dansk biografisk Lexikon], København 1887–1905 |
||
* [http://www.sna.se/webbatlas/index.html Sveriges Nationalatlas] |
* [http://www.sna.se/webbatlas/index.html Sveriges Nationalatlas] |
||
* [[Erik Lönnroth]] (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963 |
* [[Erik Lönnroth]] (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963 |
||
Nuvarande version från 3 juli 2024 kl. 14.41
- För andra betydelser, se Viken.
Viken (danska och äldre bokmål även Vigen, nynorska Vika/Viki, fornvästnordiska Vík/Víkin) är ett äldre namn på Bohuslän, vilket dock under olika tider getts olika betydelse. Vissa anser det gäller i första hand för norra Bohuslän. Tidigast avsåg begreppet hela kusten kring Oslofjorden och området öster om Skagerrak, motsvarande dagens fylken Vestfold i nordväst; Akershus och Østfold samt dagens Bohuslän till Göta älv i sydöst, inklusive hela Hisingen.
Invånarna i Viken benämndes vikvärjar (eller vikmän), enligt Västgötaskolans teori vikingar.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän lagmansdömet[a] Viken. Området gick ända sedan Norges riksenande även under namnet Ranafylke. Vid kung Sverre Sigurdssons indelning av Norge i sysslor (norska även sysla) under slutet av 1100-talet, delades Ranafylke i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon Magnussons indelning i uppbördsområden[b] under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två fögderier[c]: Nordviken eller Norrviken och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen Borgarsyssel (norska även Borgarsysla, med säte i Sarpsborg), eller Bohus. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i Karlsborg, dels i Olsborg.
Viken sträckte sig då från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån, vid Uddevalla i söder. Norrviken bestod av skeppsredorna[d] Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra) och Vettehärad; efter freden i Roskilde 1658 häraderna Kville, Tanum, Bullaren och Vette. Sunnerviken bestod av skeppsredorna och, efter freden, häraderna Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs (som skeppsreda Stangenäs) och Sotenäs.
Namnet Viken har i plural förekommit inom Svenska kyrkans organisation: Vikornes norra kontrakt och Vikornes södra kontrakt i Göteborgs stift, i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. Perioden 1658–1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till Karlstads stift. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt prosteriet[e] Ranrike inom Oslo bispedømme.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Under svenske kung Karl Knutsson:s utbrytning av Sverige ur Kalmarunionen 1448–1457 besatte han från 1455 Bohuslän utom Bohus fästning. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid Ranrikes traditionella tingsplats strax söder om nuvarande Hamburgsund, under befäl av marsken Tord Karlsson Bonde. Redan 1456 mördades Tord Bonde av sin slottsfogde och Bohuslän återgick till unionen.
Vid svenska riksföreståndaren Sten Sture den äldres och Svante Nilsson Stures uppror 1501 mot Kalmarunionens kung Hans blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade frälsemannen Nils Ragvaldsson (död 1505), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat Åby säteri och Kastelle kloster. År 1503 fick han Dalsland i förläning av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid Södra Bullaresjön. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av Otte Rud (död 1510), hövitsman på Bohus.
I samband med tronskiftet mellan den kortvarigt sista unionskungen Kristian II och hans knappt tio år äldre farbror, danske kung Fredrik I, besattes Viken 1523 av en svensk styrka under ledning av Ture Jönsson Tre rosor och Nils Olofsson Vinge. Vid Malmö recess 1524 erkändes Viken som svenskt. Till 1526 styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II 1531 försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till Danmark-Norge.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876–1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947–55
- Nationalencyklopedin
- Caplex, Cappelens nätlexikon
- Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885–86
- Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
- Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm med flera: "Den svenska historien", Stockholm 1966–68 (senare upplaga finns)
- Alf Henrikson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
- Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
- Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, København 1887–1905
- Sveriges Nationalatlas
- Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963