Viken (historiskt område): Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 7 februari 2010 kl. 18.41

För andra betydelser, se Viken.

Viken (norska även Vigen, nynorska Vika, fornvästnordiska Vik) är ett äldre namn på i första hand norra Bohuslän, vilket dock under olika tider getts olika betydelse. Tidigast avsåg det hela kusten kring Oslofjorden och öster om Skagerrak, motsvarande dagens fylken Vestfold i nordväst; Akershus och Østfold samt dagens Bohuslän till Göta älv i sydöst, inklusive hela Hisingen. Invånarna i Viken benämndes vikvärjar (eller vikmän).

Administrativ historik

Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän lagmansdömet (norska lagmannsdømme) Viken. Vid kung Sverre Sigurdssons (ca 1150-1202) indelning av Norge i sysslor (norska även sysla) under slutet av 1100-talet, delades det som idag är Bohuslän i Ranrikesyssel och Älvsyssel. Vid kung Håkon V Magnussons (1270- 1319) indelning i fehirdsler (uppbördsområde, fögderi) under början av 1300-talet sammanfördes dessa båda sysslor i Båhus fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två fögderier (norska fogderi, nynorska futedømme): Nordviken (eller Norrviken) och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen Borgarsyssel (norska även Borgarsysla, med säte i Sarpsborg), eller Bohus. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i Karlsborg, dels i Olsborg.

Viken sträckte sig från Svinesund i norr till Havstensfjorden och Bäveån, vid Uddevalla i söder. Nordviken bestod av skeppsredorna (norska skipreide) Qville, Luderlag, Bullern (eller Jordherra) och Vettehärad; efter freden i Roskilde 1658 häraderna Kville, Tanum, Bullaren och Vette. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: Lane, Tunge, Sörbygden, Stångenäs och Sotenäs.

Namnet Viken har i plural förekommit inom Svenska kyrkans organisation: Vikorne norra kontrakt och Vikorne södra kontrakt i Göteborgs stift, i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. 1658-1693 hörde Vikorne som ett kontrakt till Karlstads stift. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt prosteriet (norska prosti) Ranrike inom Oslo bispedømme.

Historia

Under Karl Knutsson (Bonde):s (1408 eller 1409 - 1470) utbrytning av Sverige ur Kalmarunionen 1448-1457 besatte han från 1455 Bohuslän utom Bohus fästning. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid Ranrikes traditionella tingsplats strax söder om nuvarande Hamburgsund, under befäl av marsken Tord Karlsson Bonde. Redan 1456 mördades Tord Bonde av sin slottsfogde och Bohuslän återgick till unionen.

Vid riksföreståndaren Sten Sture den äldres (ca 1440-1503) och Svante Nilsson Stures (1460-1512) uppror 1501 mot unionskungen Hans (1455-1513) blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade frälsemannen Nils Ragvaldsson (död 1505), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat Åby säteri och Kastelle kloster. 1503 fick han Dalsland i förläning av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid Södra Bullaresjön. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av Otte Rud (död 1510), hövitsman på Bohus.

I samband med tronskiftet mellan Kristian II (danska Christiern II, 1481-1559) och Fredrik I (1471-1533) besattes Viken 1523 av en svensk styrka under ledning av Ture Jönsson Tre rosor (död 1532) och Nils Olofsson Vinge (1486-1529). Vid Malmö recess 1524 erkändes Viken som svenskt. Till 1526 styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II 1531 försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till Danmark-Norge.

Se även

Källor

Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
Nationalencyklopedin
Caplex, Cappelens nätlexikon
Carl Georg Starbäck & Per Olof Bäckström: "Berättelser ur den svenska historien", Stockholm 1885-86
Otto Sjögren: "Sveriges historia", Malmö 1938
Sten Carlsson, Jerker Rosén, Gunvor Grenholm m.fl: "Den svenska historien", Stockholm 1966-68 (senare upplaga finns)
Alf Henriksson: "Svensk historia", Stockholm 1966, ISBN 91-0-010551-1 (senaste upplagan 2004)
Alf Åberg: "Vår svenska historia", Lund 1978, ISBN 91-27-00783-9 (senare upplagor finns)
Carl Frederik Bricka (utg): Dansk biografisk Lexikon, København 1887-1905
Sveriges Nationalatlas
Erik Lönnroth (red): "Bohusläns historia", Uppsala 1963

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 '''Viken''' ([[norska]] även ''Vigen'', [[nynorska]] ''Vika'', [[fornvästnordiska]] ''Vik'') är ett äldre namn på i första hand norra [[Bohuslän]], vilket dock under olika tider getts olika betydelse. Tidigast avsåg det hela kusten kring [[Oslofjorden]] och öster om [[Skagerrak]], motsvarande dagens [[fylke]]n [[Vestfold fylke|Vestfold]] i nordväst; [[Akershus fylke|Akershus]] och [[Østfold fylke|Østfold]] samt dagens Bohuslän till [[Göta älv]] i sydöst, inklusive hela [[Hisingen]]. Invånarna i Viken benämndes ''vikvärjar'' (eller vikmän).
-==Administrativ historik==
+== Administrativ historik ==
-Omkring år [[1200]] bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t (norska ''lagmannsdømme'') Viken. Vid kung [[Sverre Sigurdsson av Norge|Sverre Sigurdsson]]s  (ca [[1150]]-[[1202]]) indelning av [[Norge]] i [[syssel|sysslor]] (norska även ''sysla'') under slutet av  [[1100-talet]], delades det som idag är Bohuslän i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon V Magnusson]]s ([[1270]]- [[1319]]) indelning i [[fehirdsel|fehirdsler]] (''uppbördsområde'', ''[[fögderi]]'') under början av [[1300-talet]] sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus  fästning|Båhus]] fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er (norska ''fogderi'', nynorska ''futedømme''): Nordviken (eller ''Norrviken'') och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen [[Borgarsyssel]] (norska även ''Borgarsysla'', med säte i [[Sarpsborg]]), eller [[Bohus fästning|Bohus]]. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i [[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]], dels i [[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]].
+Omkring år [[1200]] bildade det som är dagens Bohuslän [[lagmansdöme]]t (norska ''lagmannsdømme'') Viken. Vid kung [[Sverre Sigurdsson av Norge|Sverre Sigurdssons]] (ca [[1150]]-[[1202]]) indelning av [[Norge]] i [[syssel|sysslor]] (norska även ''sysla'') under slutet av [[1100-talet]], delades det som idag är Bohuslän i [[Ranrike]]syssel och [[Älvsyssel]]. Vid kung [[Håkon V Magnusson]]s ([[1270]]- [[1319]]) indelning i [[fehirdsel|fehirdsler]] (''uppbördsområde'', ''[[fögderi]]'') under början av [[1300-talet]] sammanfördes dessa båda sysslor i [[Bohus fästning|Båhus]] fehirdsel. Från denna tid började Viken mer specifikt beteckna norra Bohuslän. Senare bildade Viken två [[fögderi]]er (norska ''fogderi'', nynorska ''futedømme''): Nordviken (eller ''Norrviken'') och Sunnerviken. Vad gäller historisk länsindelning har Viken vid olika tider lytt under antingen [[Borgarsyssel]] (norska även ''Borgarsysla'', med säte i [[Sarpsborg]]), eller [[Bohus fästning|Bohus]]. Under vissa perioder bildade Viken eget län med säte dels i [[Karlsborg, Bohuslän|Karlsborg]], dels i [[Olofsborg, Bohuslän|Olsborg]].
 Viken sträckte sig från [[Svinesund]] i norr till [[Havstensfjorden]] och [[Bäveån]], vid [[Uddevalla]] i söder. Nordviken bestod av [[skeppsreda|skeppsredorna]] (norska ''skipreide'') Qville, Luderlag, Bullern (eller ''Jordherra'') och Vettehärad; efter [[freden i Roskilde]] [[1658]] [[härad]]erna [[Kville härad|Kville]], [[Tanums härad|Tanum]], [[Bullarens härad|Bullaren]] och [[Vette härad|Vette]]. Sunnerviken bestod av skeppsredorna Lane, Tunge, Sörbygden, Stangenäs och Sotenäs; sedermera häraderna med i stort samma namn: [[Lane härad|Lane]], [[Tunge härad|Tunge]], [[Sörbygdens härad|Sörbygden]], [[Stångenäs härad|Stångenäs]] och [[Sotenäs härad|Sotenäs]].
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Namnet Viken har i plural förekommit inom [[Svenska kyrkan]]s organisation: [[Vikorne norra kontrakt]] och [[Vikorne södra kontrakt]] i [[Göteborgs stift]], i huvudsak motsvarande Nordviken respektive Sunnerviken. 1658-[[1693]] hörde Vikorne som ett kontrakt till [[Karlstads stift]]. Under den norska tiden utgjorde detta kontrakt [[prosteri]]et (norska ''prosti'') Ranrike inom [[Oslo stift|Oslo bispedømme]].
-==Historia==
+== Historia ==
-Under [[Karl Knutsson (Bonde)]]:s ([[1408]] eller [[1409]] - [[1470]]) utbrytning  av [[Sverige]] ur [[Kalmarunionen]] [[1448]]-[[1457]] besatte han från [[1455]] Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid [[Ranrike]]s traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan [[1456]] mördades Tord Bonde av sin [[fogde|slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen.
+Under [[Karl Knutsson (Bonde)]]:s ([[1408]] eller [[1409]] - [[1470]]) utbrytning av [[Sverige]] ur [[Kalmarunionen]] [[1448]]-[[1457]] besatte han från [[1455]] Bohuslän utom [[Bohus fästning]]. I samband med detta uppfördes Karlsborg, vid [[Ranrike]]s traditionella [[tingsplats]] strax söder om nuvarande [[Hamburgsund]], under befäl av marsken [[Tord Karlsson Bonde]]. Redan [[1456]] mördades Tord Bonde av sin [[fogde|slottsfogde]] och Bohuslän återgick till unionen.
 Vid [[riksföreståndare]]n [[Sten Sture den äldre]]s (ca [[1440]]-[[1503]]) och [[Svante Nilsson (Sture)|Svante Nilsson Stures]] ([[1460]]-[[1512]]) uppror [[1501]] mot unionskungen [[Hans (unionskonung)|Hans]] ([[1455]]-[[1513]]) blev Bohuslän på nytt arena. Den svensksinnade [[frälse]]mannen [[Nils Ragvaldsson, Bohuslän|Nils Ragvaldsson]] (död [[1505]]), kontrollerade större delen av landskapet och innehade bland annat [[Åby säteri]] och [[Kastellegården|Kastelle kloster]]. [[1503]] fick han [[Dalsland]] i [[förläning]] av Svante Nilsson. Säte blev det nyuppförda Olsborg vid [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]]. Året därpå intogs dock Olsborg under ledning av [[Otte Rud]] (död [[1510]]), [[hövitsman]] på Bohus.
@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 I samband med tronskiftet mellan [[Kristian II]] (danska ''Christiern II'', [[1481]]-[[1559]]) och [[Fredrik I]] ([[1471]]-[[1533]]) besattes Viken [[1523]] av en svensk styrka under ledning av [[Ture Jönsson (Tre Rosor)|Ture Jönsson Tre rosor]] (död [[1532]]) och [[Nils Olofsson (Vinge)|Nils Olofsson Vinge]] ([[1486]]-[[1529]]). Vid [[Malmö recess (1524)|Malmö recess]] [[1524]] erkändes Viken som svenskt. Till [[1526]] styrdes länet från Olsborg, därefter från Karlsborg. När Kristian II [[1531]] försökte återta den danska tronen, föll Karlsborg för hans angrepp. Då han besegrades och fängslades året därpå, återgick Viken till [[Danmark-Norge]].
-==Se även==
+== Se även ==
 * [[Bohuslän]]
 * [[Göteborgs och Bohus län]]
@@ Rad 28: / Rad 28: @@
 * [[Bohusläns historia]]
-==Källor==
+== Källor ==
 * [http://runeberg.org/nf/ Nordisk Familjebok], 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
 * Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
@@ Rad 48: / Rad 48: @@
 [[de:Viken (Norwegen)]]
 [[en:Viken, Norway]]
+[[fr:Viken (Norvège)]]
 [[is:Víkin (Noregi)]]
 [[nn:Vika]]