Diskussion:Antikommunism

korta ner och gör det mer konkret.

Nu har jag ögnat igenom denna artikel. Ingressen är på tok galet för lång. Definitionerna är för otydliga och är det en fråga om en ideologisk antikommunistisk hållning eller är den en fråga om konkret motstånd mot vad stalinismen representerade? Är det ett ideologiskt motstånd borde det förtydligast varför just den "marxistiska kommunismen" klätt skott för fler kritiker. Kan det vara så att den är såpass "verklighetsförankrad" att den faktiskt på allvar identifierade problem i samhället och `på så sätt utmanade dess grundläggande strukturer, eller är det någon naiv föreställning om hotet mot mänskliga rättigheterna som ligger bakom 1900-talets antikommunism? Denna artikel ger inget tydligt svar utan känns som den svävar mellan dessa två i någon form av egenlevd "naiv" antikommunism utan vetenskaplig grund eller tydlig ideologisk orsak. Det gör stora delar av denna artikel som material obrukbart i encyklopediskt hänseende, enligt min mening. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 24 april 2010 kl. 16.03 (CEST)

Kanske är lösningen att ta bort allt innehåll och skriva ihop en liten stubbe om ämnet och ha det tillsvidare? Jag tror det blir enklare att börja om på nytt än att arbeta vidare med den nuvarande texten och så får vi förvisso mindre information men information som är neutral och encyklopedi som slipper ha åtgärdsmallar i sig. Obelix 26 april 2010 kl. 22.22 (CEST)

Det kan jag sympatisera med fullt ut. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 27 april 2010 kl. 00.57 (CEST)

Kanske först skriva om inledningen till en hållbar definition som bara blir någon rad, för att utifrån denna se om något av den fortsatta texten kan behållas (jag sympatiserar också med Obelix idé att stryka det mesta).Yger 27 april 2010 kl. 07.27 (CEST)

Jag ser att NE har en artikel som jag tycker är utmärkt. Den har tre stycken, en första inledande som skriver att Ak är ett samlingsnamn. Ak uppträder i olika former etc. Andra stycket ger en kort historik från oktoberrevolutiuonen framåt och tredje stycket tar upp Ak under kalla kriget.Yger 27 april 2010 kl. 08.04 (CEST)

Jag håller med om behovet av nerkortning/konkretisering. Inledningen ger ett egendomligt intryck: Först konstaterar man "Antikommunism betecknar motstånd till kommunism." Därefter övergår man till att definiera vad kommunism är, något som redan görs i artikeln om kommunism, och konstaterar att den marxisistiska kommunismen är den vanligaste. Sedan fastslår man att termen antikommunism därför oftast används i betydelsen "motstånd till marxistisk kommunism". Hade det inte varit enklare att skriva en rad med lydelsen: "Antikommunism betecknar motstånd till kommunism, särskilt den moderna, marxistiska formen"? Det är ju knappast den här artikelns sak att informera i detalj om vad kommunism är. Det finns dessutom väldigt mycket plottrighet i artikeln: Behöver man verkligen räkna upp så mycket om vad varje person? Konflikten mellan Michail Bakunin och Karl Marx står redan i artikeln om den förstnämnde; dessutom är det en konflikt inom Första internationalen, att kalla det antikommunism är väl väldigt långsökt? Gäller inte samma i hög grad om Spanska inbördeskriget? Peter Kropotkins kritik av leninismen är väl i så fall mer motiverad, men även där kan man fråga sig varför man till stora delar måste dubblera vad som redan står i artikeln om honom. Frågan är, finns det enighet nog att krympa artikeln nu? Tidigare försök har alltid stupat på att en eller flera varit emot. / Law_D 27 april 2010 kl. 10.58 (CEST)

Jag vet inte vilken som är den framkomliga vägen, men jag föreslår att någon gör en mer strukturerad och förkortad variant av artikeln och sedan lägger upp den här för bedömning (som jag gjort i diskussionen om ny inledning till artikeln om kapitalism). Det tror jag är en bra väg att gå. Då finns något konkret att arbeta utifrån eller att hålla en omröstning om. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 27 april 2010 kl. 15.36 (CEST)

Förslag på ny inledning mm

I enlighet med DRMs förslag så gör jag ett försök formulera en ny inledning:

Antikommunism är ett begrepp som används för flera olika rörelser som har det gemensamt att de är emot kommunismen, främst då i dess form av marxism.

Oktoberrevolutionen och etableringen av Sovjetunionen framkallade många olika antikommunistiska rörelser som fick direkta konsekvenser i olika länders inrikes och utrikespolitik och hade en stor roll i världspolitiken fram till andra världskriget. Det kalla kriget efter andra världskriget var också präglat av antikommunism som i denna period mer fick prägeln i storpolitiska motsättningar Väst mot Öst. Efter Sovjetunionens upplösning har de mer skarpa antikommunistiska rörelserna fått mindre genomslag medan de mer som mer präglas av grundideologiskt motstånd i viss utsträckning kvarstått.

Sedan avsnitt om (ev ett om kommunismen och det grundläggande ideologiska motståndet), en om antikommunistiska rörelser mellan världskrigen, en om antikommunistiska rörelser under kalla kriget, (och ev ett om antikommunism efter sovjetunionens upplösning)

Yger 27 april 2010 kl. 17.49 (CEST)

Det var ett bra utkast. *tummen upp*

Antikommunism är ett begrepp som används för flera olika rörelser som har det gemensamt att de är emot kommunismen, främst då i dess form av marxism.

Oktoberrevolutionen och etableringen av Sovjetunionen framkallade många olika antikommunistiska rörelser som fick direkta konsekvenser i olika länders inrikes och utrikespolitik och hade en stor roll i världspolitiken fram till andra världskriget. Det kalla kriget (som tog sin början efter andra världskriget) var också präglat av antikommunism som i denna period mer fick prägeln i storpolitiska motsättningar: "Väst mot Öst". Efter Sovjetunionens upplösning har de mer skarpa antikommunistiska rörelserna fått mindre genomslag medan de rörelser som mer präglas av ett grundläggande ideologiskt motstånd i viss utsträckning kvarstått.

Jag gjorde några små förändringar. Vet inte om jag missförstod dig, så jag lägger in här.

Jag tror det är bra rubriker du tar upp. Jag tror vi även borde ta upp att antikommunismen har varit rätt selektiv och varierat i omfattning och struktur. Under andra världskriget var denna ambivalens rätt tydlig, men även efter ryska revolutionen så hyllades den nya republiken i bland annat New York Times. Så antikommunismen har ju varit allt annat än konsekvent.

PS. Jag heter DNM. ;) DS. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 27 april 2010 kl. 18.57 (CEST)

Jag är mycket öppen för en annorlunda text och även utformning än det jag valt. Ser det mer som ett diskussionsunderlag hur en förändrad artikeln kan ha för typ av struktur. Jag är heller inte överdrivet kunnig i ämnet, så att någon annan gör den riktiga förändringen kan nog vara bra.Yger 27 april 2010 kl. 19.18 (CEST)

Jag lägger så länge upp det du skrivit här. Hur skall vi göra med allt det som står nu? Skall vi flytta det någon annanstans så vi kan börja arbetet på en "renare" och mer tydlig och organiserad artikel? dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 30 april 2010 kl. 02.08 (CEST)

Mycket bra! Jag tycker vi kan låta denna version med ny ingress ligga några dagar (någon vecka) för att invänta eventuell synpunkter för att därefter ta itu med resten (efter en allmän diskussion om de delarna här först).Yger 30 april 2010 kl. 07.41 (CEST)

Jag har nu gjort ett andra steg i försöken att få en bättre artikel, genom att flytta om avsnitten. med tanken att som ett nästa steg bearbeta vidare respektive huvudavsnitt, vilket jag dock väntar med ytterligare en tid.Yger 24 maj 2010 kl. 08.23 (CEST)

Mina redigeringar

Vad tycker ni om mina redigeringar här? Tyckte att det var alldeles för simpelt att kasta ihop fascismen och nazismen i en kategori då de skiljer sig något enormt från varandra (fascism=ingen rasism, ingen antisemitism t.ex) och synen på kommunismen i ideologierna också.--83.248.90.115 30 april 2010 kl. 02.10 (CEST)

Jag är inte på det klara med fascismen på detta område, men om jag inte missminner mig var detta bara ett faktum i början men att det ändrades "med tiden". Sedan var inte Italiens judiska syn frikopplad resten av Europas antisemitism. Men du har helt rätt. Man skall inte koppla samman och göra förenklingar. Vi skall dock försöka krympa ner denna artikeln rätt hårt. Den är för spretig och oenhetlig i det som presenteras. Den har helt enkelt haft för många kockar. Nu behövs en allomfattande översyn. dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 30 april 2010 kl. 02.19 (CEST)

Jag ställer mig som opartisk till detta och som opartisk besökare på den här artikeln är min första åsikt att den kanske är lite för lång och lite för rörig, viss fakta var helt fel och det var det jag försökte ändra också.--83.248.90.115 30 april 2010 kl. 02.21 (CEST)

En fråga!

Såhär står det i artikeln:

Mellankrigsårens nazistiska och fascistiska organisationer sökte skapa legitimitet genom att betona kampen mot kommunismen

Det har dock bara funnits en enda fascistisk stat/parti, Italien under Mussolini och PNF, som den klassiska fascismens regim. De andra i Europa, t.ex pilkorsarna, järngardet, nasjonal samling, m.m., var mycket mer åt det nazistiska hållet än det fascistiska. Kan jag ta bort ordet fascistiska organisationer, eller skriva fascistiskt vinklade organisationer kanske? Vad tycker ni? En fascist hade ju tagit illa upp att bli ihopblandad med nazister t.ex.

Det fanns många organisationer då som faktiskt var fascistiska och även om de kanske hade tendenser åt det nazistiska hållet så är det inte allt för märkligt då det fanns ett samarbete. Men att fascistiska organisationer fanns vid sidan om rena nazistiska organisationer. Vi har även haft fascistiska militärkupper senare efter det hela och hit kan den nyliberala exprimentverkstaden Chile under Pinochet räknas.

Förresten, glöm inte att signera efter dina inlägg. :) dnm ^{(Min diskussion | Mina Bidrag)} 30 april 2010 kl. 02.39 (CEST)

Nej, Chile och Pinochets regim var absolut inte fascistiska, verkligen inte, Pinochet var nyliberal. Inte heller var Francisco Francos Spanien fascistiskt alls. Dessa räknas som konservativa diktaturer istället. Det är en stor skillnad. De spanska fascisterna var Primo de Rivera och falangisterna (blåskjortorna) och dessa trycktes istället under Franco undan och fick ingen makt, fascisterna blev i Spanien djupt besvikna på Francos regim. Det har i dagsläget enbart funnits en enda fascistisk regim, Mussolinis, och en som liknade fascismen en del: Antonescus i Rumänien.--83.248.90.115 30 april 2010 kl. 03.38 (CEST)

Fluff

Artikeln är skriven med väldigt mycket inlevelse. Är det det fluffmallen syftar på? hejkompis 26 maj 2010 kl. 17.19 (CEST)

Och mycket text som inte direkt har med fenomenet antikommunism att göra. Jag planerar att om någon vecka påbörja en upprensning av artikeln.Yger 26 maj 2010 kl. 17.22 (CEST)

Det är väl bara ett stycke som är en berättelse, det av vår välkända ludensiske poet. I övrigt är den hyfsad men varsam städning är inte fel. --Βονγομαν 27 maj 2010 kl. 08.42 (CEST)

"Telefonarbetarna kämpade emot, satte upp barrikader och omringade de kommunistiska barackerna. Fem dagar av gatustrider följde. Fiendskapen mellan anarkister och kommunister nådde nya höjder, där den också skulle stanna." Låter mer som en spännande berättelse än en artikel i ett uppslagsverk. hejkompis 27 maj 2010 kl. 18.04 (CEST)

Lundensisk prosa. Han är exkommunikerad så fram med saxen. --Βονγομαν 30 maj 2010 kl. 11.16 (CEST)

Jag har nu slutfört genomgången av artikeln. förutom ny inledning och tydligare struktur så var det främst rader om anarkism som försvann. Jag har också tagit bort mallarna.Yger 1 juni 2010 kl. 10.08 (CEST)

Läs min bok " Mitt möte med KGB"

... den handlar om min hjälp till den Estniska oppositionen mellan 1979-1983, boken har tom hyllats av Estlands President Toomas Hendrik Ilves!!

Hej! Jag har många års erfarenhet av kommunistisk diktatur. Jag har haft med KGB och göra under sovejttiden i Estland, var arresterad av dom sommaren 1980. Min förhoppning nu är en massa föredrag ur min bok samt att sprida upplysning om kommunismens oerhörda brott i Estland. Det viktiga är att vi inte glömmer historien utan lär oss av den så att totalitära regimer inte uppstår igen. Jag var tom skuggad av KGB i Sverige, Säpo var då inblandade. Läs min bok Contra förlag, www.contra.nu Min kollega och jag kommer troligtvist och skriva en bok ihop som handlar om den kommunistiska rörelsen i Sverige. Den blir på ca 250 sidor och med massor av nytagna foton. Den berör nutid.

Jag tror alldeles säkert att du varit utsatt för mycket hemskheter, men tyvärr så måste jag tillstå att Contra förlag inte är vare sig objektivt eller seriöst. Jag skulle rekommendera dig att hitta ett annat förlag för din bok, som är betydligt mindre tendentiöst. Det skulle nog förmodligen öka spridningen och att du som författare tas mer seriöst. Contra är uttalat antikommunistiskt/antisocialistiskt och så nära högerextremism du kan komma utan att för den delen vara nazistisk. dnm ^{(d | b)} 7 februari 2011 kl. 18.16 (CET)

Har du källor på detta? Du förefaller själv uttrycka dig tendentiöst här.Mainfoot (disk) 13 februari 2013 kl. 02.46 (CET)

Nu var det några år sedan jag sist läste någon av Contras tidningar, men...intrycket de då gav bådar sannerligen inte gott för deras bokutgivning. Le Lapin Vert (disk) 13 februari 2013 kl. 02.51 (CET)

Jag vet inget om Contra, men det tycks vara din personliga åsikt. Du höll inte med dem politiskt, helt enkelt?Mainfoot (disk) 13 februari 2013 kl. 03.42 (CET)

Jag är tämligen negativt inställd till kommunism, men Contra? Artikeln McCarthyism kan ge en hint... Le Lapin Vert (disk) 13 februari 2013 kl. 03.55 (CET)

Konstiga redigeringar av mig

Jag ber om ursäkt för mina konstiga redigeringar i denna artikeln idag. Datorn har krånglat och varit trög och därför tagit mina tryck "lite efter" så att jag har råkat rulla tillbaks när det inte skulle ske och så. MVH Adville (disk) 21 februari 2014 kl. 14.49 (CET)

Marxism

I början av texten står det att antikommunister främst varit kritisk mot kommunismens marxistiska form. Men alla kommuniststater bygger ju på Marxism-Leninism, då är det väl Marxism-Leninismen som ska stå med? Eller finns det källor till att det bara är marxismen antikommunister är emot? --92.35.112.14 26 oktober 2020 kl. 16.28 (CET)

Indonesien

Hej @83.233.18.172 Du har skrivit ett tillägg om Indonesien i artikeln och hänvisar till gamla nummer av Göteborgsposten. Jag hittar inte dessa nummer och ber dig skriva in referenserna ordentligt, med rubrik och (om det går) länkar till artiklarna. Tills vidare tar jag bort källhänvisningen i artikeln men lägger den här (Göteborgs-Posten, 5 februari och 20 oktober 2002). Chandra Varena (diskussion) 24 oktober 2023 kl. 08.13 (CEST)

Det är dessa två, jag hittar tyvärr inga URL:er:

^ Jan Halldin (5 februari 2002). ”Indonesiens mörka år grävs fram Efter årtionden av tystnad - nu börjar människor tala om folkmordet "Polisen såg bara på"”. Göteborgs-Posten. Läst 23 oktober 2023 (via Mediearkivet). 

^ Jan Halldin (20 oktober 2002). ”Terror inget nytt för Indonesiens folk”. Göteborgs-Posten. Läst 23 oktober 2023 (via Mediearkivet). 

, LittleGun (diskussion) 24 oktober 2023 kl. 09.36 (CEST)

Tack @LittleGun. Bekräftar dessa artiklar att det var 2-2,5 miljoner människor som dödades, så som det stod i den text jag tog bort? Chandra Varena (diskussion) 24 oktober 2023 kl. 09.54 (CEST)

@LittleGun Jag ser nu att du har skrivit om absnittet - tack! Chandra Varena (diskussion) 24 oktober 2023 kl. 10.00 (CEST)

Chandra Varena: Jag ska ändra lite till, det står så här i källan från 5 oktober:

"Indonesiska institutet för studier av 1965/1966 års massakrer, YPKP, bildat l999, har forskat mer än någon annan kring massgravarna och säger i dag att mellan två och tre miljoner människor dödades.

LittleGun (diskussion) 24 oktober 2023 kl. 10.02 (CEST)