[go: nahoru, domu]
Hoppa till innehållet

Hvitfeldtska gymnasiet

Från Wikipedia
Hvitfeldtska gymnasiet
Hvitfeldtska högre allmänna läroverket
(1941–1966)
Lorensbergs högre allmänna läroverk
(1939–1941)
Högre latinläroverket
(1882–1938)
Göteborgs högre allmänna läroverk
(1878–1882)
Göteborgs Högre Elementarläroverk[1]
(1850–1878)
Hvitfeldtska gymnasiet - norra byggnaden.JPG
Norra byggnaden från 1919
Göteborgs handelsinstitut gamla.JPG
Södra byggnaden (tidigare Göteborgs handelsinstitut)
SkoltypGymnasieskola
Läroverk före 1966
OrtGöteborg
LänVästra Götalands län
LandSverige
Grundad1850 (1647)
ÄgareGöteborgs kommun
Antal elever1950
RektorMikael O. Karlsson
Lasse Keybets
Krista Baker
Astrid Kling
Åse Andrén Gustafsson
Jan Andersson
Jenny Öhman

Hvitfeldtska gymnasiet är den största gymnasieskolan i Göteborg. Skolans historik sträcker sig mer än 350 år tillbaka och skolan inryms i tre byggnader, 350[2] meter väster om Götaplatsen i centrala Göteborg.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Skolan har sitt ursprung dels i en "barnaskola"/trivialskola bildad 1623 och dels i ett gymansium,, Göteborgs Kongl. Gymnasium bildad 1647. 1737 döps trivialskolan om till Cathedralskola. Den övergår 1820 till att kallas Göteborg högre Lärdomsskola, medan skolans apologistklass bildar en egen skola, Göteborgs Högre Apologistskola. 1849 slås denna dock åter ihop med Lärdomsskolan som året därpå 1850 slogs samman med gymnasiet till ett gemensamt (högre) elementarläroverk.[3]

Högre latinläroverkets skolbyggnad 1854–1919.

Skolans namnutveckling har varit: Göteborgs Högre Elementar-Läroverk[4] (1850), Göteborgs högre allmänna läroverk (1878), Högre latinläroverket (även Göteborgs Latinläroverk (1905)[5]) (1882, då reallinjen togs bort från läroverket och förlades till ett särskilt realläroverk),[6] Lorensbergs högre allmänna läroverk i Göteborg[7](1939) sedermera Hvitfeldska högre allmänna läroverket från 1941[8].

1966 kommunaliserade skolan och fick nuvarande namn. Studentexamen gavs från 1864 till 1968 och realexamen från 1936 till 1965.[9]

Skolbyggnader

[redigera | redigera wikitext]
Ritning över fasaden på Norra byggnaden, ritad av Ernst Torulf år 1915.

Drottning Kristina grundade genom en förordning Göteborgs gymnasium 1647, och ett enklare skolhus i trä uppfördes på domkyrkoplan, i korsningen Kungsgatan-Västra Hamngatan. När sedan Margaretha Hvitfeldt 1684 donerade sin stora förmögenhet till undervisning av gossar i Bohuslän, lades ytterligare grund till skolan. År 1823 revs det gamla skolhuset på domkyrkoplan och verksamheten flyttades tillfälligt till fyra rum i det Ostindiska huset.[10] År 1826 fick läroverket nya lokaler vid Västra Hamngatan 15 och 1862 kunde man flytta in i ett större och modernare hus vid Hvitfeldtsplatsen, Högre latinläroverket. Det hade till stor del bekostats med medel ur Margareta Hvitfeldts fond.[11]

Den nuvarande (norra) skolbyggnaden togs i bruk den 16 januari 1919 och invigdes den 30 april samma år, även om det står 1917 på fasaden. Byggnaden ritades av arkitekt Ernst Torulf.[8] I aulan - invigd den 29 april[12] 1919 - uppsattes en över 50 kvadratmeter stor målning av Carl Larsson, "Ute blåser sommarvind", målad 1903.

EU-toppmötet i Göteborg 2001

[redigera | redigera wikitext]

Hvitfeldtska gymnasiet blev omskrivet i och med de polisinsatser som gjordes i samband med EU-toppmötet i Göteborg 14 juni 2001 och Göteborgskravallerna, då gymnasiet användes som seminarielokal för många av de sociala motståndsarrangemangen och sovplats för tillresta demonstranter. I en uppmärksammad och i efterhand hårt kritiserad polisinsats spärrades 650 personer in på gymnasiets skolgård.[13]. I efterhand har även Justitiedepartementet kritiserat insatserna.[14]

Senare historia

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 februari 2007 brann det i Norra byggnaden, i vad som högst troligt var en anlagd brand. Ingen elev kom till skada, även om det förekom viss materiell förstörelse.

Hvitfeldtskas musikprogram tog 2017 över Göteborgs Lucia. Tredjeårseleverna har sjungit på bland annat Götaplatsen, Rådhuset och Landshövdingeresidenset i Göteborg.

Eftermiddagen den 29 september 2022 skedde en polisinsats på Hvitfeldtska gymnasiet efter att en stor smäll hörts av såväl elever som personal. Skolan utrymdes och beväpnade poliser kontrollerade byggnaden. Det visade sig senare vara en sprängning i samband med Västlänken som missuppfattats som en skottlossning.[15]

Affärslinjen på Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg som från år 1988 även var involverade i en försöksverksamhet inom detaljbranschen har även influerats av den tidigare NK-skolans verksamhet. Av de eleverna gick cirka 40 % vidare till detaljhandelsföretag i Göteborg.[16]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Skolan bedriver sekundärutbildning för ungdomar. På senare tid har skolan kommit att bli mycket populär i Göteborg med över tusen sökande varje år. Vid Hvitfeldtska gymnasiet erbjuds idag följande utbildningar.[17]

Hvitfeldtska Elevkår

[redigera | redigera wikitext]

Hvitfeldtska Elevkår är Hvitfeldtska gymnasiets elevkår och har varit aktiva som organisation sedan år 2008. Hvitfeldtska elevkår är medlemmar i paraplyorganisationen Sveriges Elevkårer. Hvitfeldtska elevkår är en organisation som drivs självständigt av skolans elever, och dess syfte är att "...skapa en mer givande och underhållande skoltid för sina medlemmar genom att tillvarata sina medlemmars akademiska, fackliga, ideella och sociala intressen."[18] Hvitfeldtska elevkår vann år 2021 priset Årets elevkår, ett pris som delas ut av Sveriges Elevkårer.[19]

Rektorslängd

[redigera | redigera wikitext]

Alumniverksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare

[redigera | redigera wikitext]

Kamratföreningen Gamla Hvitfeldtare instiftades 1947 vid 300-årsjubileet av skolans grundande. Kamratföreningen fick först namnet Gamla Latinare, som anspelade på det gamla namnet Göteborgs Latinläroverk, eller bara Latin - en benämning på skolan som höll i sig in på 1960-talet. Idag har cirka 75 000 elever gått ut Hvitfeldtska gymnasiet och dess föregångare.

Gamla Hvitfeldtares Årsbok

[redigera | redigera wikitext]

I samband med skolans 300-årsjubileum beslöts att utge en årsbok som mellan 1947 och 1978 hette Gamla Latinares Årsbok och därefter namnändrades till Gamla Hvitfeldtares Årsbok. I mer än 60 år har årsboken regelbundet dykt upp och har förnöjt både 'gamla' som yngre Hvitfeldtare. Bland skribenterna kan nämnas författare och skribenter som Claes Hylinger, Sune Örnberg, Sture Hegerfors, Ronny Ambjörnsson, Björn Clarin, Bertin Steen, Jan Westin, Christer Hedin, Björn Vingård med flera. Bland de namnkunniga årsboksredaktörerna kan nämnas Ebbe Hagard, som var en kulturpersonlighet i Göteborg under 4 decennier och tillika kamratföreningens ordförande under 20 år. Nuvarande årsboksredaktör är Bo Eneroth, student 1964 vid Hvitfeldtska, som ger ut årsboken ihop med bland andra Sven Tesch-Hallström i redaktionen, av årgång 1964.[21]

Kända alumner i urval

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges Statskalender. 1877. https://runeberg.org/statskal/1877/0336.html 
  2. ^ eniro.se, kartor; Mät sträcka
  3. ^ ”Hvitfeldtska gymnasiet”. Göteborgs stadsmuseum. https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/158261;jsessionid=++tWhBW4GF-aDwdfrNYzMFlT. Läst 26 september 2024. 
  4. ^ Göteborgs kalender för 1857, redaktör S A Hedlund & Anton Berg, Göteborg 1857 s. 100
  5. ^ Sveriges Statskalender. 1905. https://runeberg.org/statskal/1905/0394.html 
  6. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 845
  7. ^ Sveriges Statskalender. 1940. https://runeberg.org/statskal/1940/0758.html 
  8. ^ [a b] Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 90
  9. ^ ”Hvitfeldtska högre allmänna Läroverkets arkiv”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/?ValdSortering=Relevans&Sokord=Hvitfeldtska+lärovekrket+arkiv&FacettFilter=arkis_ark_typ_facet%24Arkiv%3Ar. Läst 5 mars 2016. 
  10. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 43
  11. ^ Gamla Hvitfeldtares årsbok 1967, red. Torsten Wassén, utgiven av Gamla Hvitfeldtare-Hvitfeldtska Gymnasiets Kamratförening, Göteborg 1967, s. 27ff
  12. ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1921. sid. 26. Libris 423201 
  13. ^ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article25006.ab
  14. ^ Ds Fö 2004:30 Strukturella brister inom polisen. Utgivning: Justitiedepartementet, s. 60-61
  15. ^ Rydberg, Alva (29 september 2022). ”Skola utrymdes efter hög smäll – var Västlänken”. gp.se. https://www.gp.se/1.82138342. Läst 23 oktober 2022. 
  16. ^ ”NK-skolan och annan personalutbildning”. Handelns historia. http://www.handelnshistoria.se/handelsforetag/nk/nk-skolan-och-annan-personalutbildning/. Läst 21 februari 2023. 
  17. ^ ”Program Hvitfeldtska Gymnasiet”. http://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/utbildningar/. Läst 1 juni 2017. 
  18. ^ ”Hvitfeldtska elevkårs stadgar”. https://www.hvitkar.org/stadgar. Läst 1 juni 2017. 
  19. ^ ”Guldgemet Sveriges Elevkårer”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170628053744/http://www.sverigeselevkarer.se/medlem/arrangemang/kongress16/guldgemet/. Läst 1 juni 2017. 
  20. ^ Göteborgs Latinläroverks historia : minnesblad åren 1865–1900, A. E. Friedlander & Peter Gunnarson, Göteborg 1917 s. 437
  21. ^ Gamla Hvitfeldtare
  22. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Westin, Jan (2023). ”Hvitfeldtskastudenter som blev läkare – Minnen av en handfull göteborgsprofiler”. Från Hvitfeldtska: Minnen från den egna skoltiden och något om andra elever på skolan -- uppsatser i Gamla Hvitfeldtares årsbok 2007-2022.. Göteborg: Billes tryckeri. sid. 59, 115–126. Libris 4ng38wl2284dtr9f. ISBN 9789163957994 
  23. ^ [a b] ”Här är några intervjuer med gamla elever”. Hvitfeldtska gymnasiet. http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c5/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMD3yAXA0_nYCNzc0djA2cfQ6B8JJK8u5ulmYGnt0eIZYhfsIG_hxExup3dHT1MzH0MDCxM3A0MPE2c_P08nAMNDTyNCej288jPTdUvyA2NKHdUVAQAxI38SA!!/dl3/d3/L0lDU0lKSWdrbUEhIS9JRFJBQUlpQ2dBek15cXchLzRCRWo4bzBGbEdpdC1iWHBBRUEhLzdfMjVLUUIySjMwOFUxODBJQzJDUzRDRTEySzMvS19qQ0IxODc3MDAwNg!!/?WCM_PORTLET=PC_7_25KQB2J308U180IC2CS4CE12K3000000_WCM&WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wps/wcm/connect/goteborg.se/hvitfeldtska/Om+skolan/hvg_om-skolan_vi-har-ocksa-gatt-har/. Läst 31 oktober 2010. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 146-147. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 80. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hvitfeldtska_gymnasiet&oldid=56136529”