[go: nahoru, domu]

Hoppa till innehållet

Geoffroys tamarin

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Saguinus geoffroyi)
Geoffroys tamarin
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningPrimater
Primates
FamiljKloapor
Callitrichidae
SläkteTamariner
Saguinus
ArtGeoffroys tamarin
S. geoffroyi
Vetenskapligt namn
§ Saguinus geoffroyi
Auktor(Pucheran, 1845)
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Geoffroys tamarin (Saguinus geoffroyi[2][3][4]) är en däggdjursart som först beskrevs av Jacques Pucheran 1845. Saguinus geoffroyi ingår i släktet tamariner och familjen kloapor.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1] Inga underarter finns listade.[5]

Arten blir 20 till 29 cm lång (huvud och bål), har en 31 till 42 cm lång svans och väger 350 till 450 g. På ryggen har pälsen en svartbrun färg och på huvudet förekommer en trekantig vit fläck. Geoffroys tamarin har en mörk rödbrun fläck vid naken och dessutom är svansen rödbrun med undantag av en svart spets.[7] På bröstet, buken och extremiteterna är pälsen krämvit. Den står i kontrast till det mörka ansiktet.[8] Liksom alla andra kloapor har arten klor vid nästan alla fingrar och tår, bara stortån har en nagel. Tummen är inte motsättlig. Hos Geoffroys tamarin förekommer nedre hörntänder som är längre än de nedre framtänderna. Detta kännetecken skiljer tamariner från silkesapor (Callithrix).[9]

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Denna kloapa förekommer från centrala Panama till nordvästra Colombia. Arten vistas där i olika slags skogar och i regioner som är täckta av buskar.[1]

Geoffroys tamarin har ungefär samma beteende som andra tamariner. Den äter frukter, nektar, blommor och naturgummi som kompletteras med några smådjur som insekter, grodor och ödlor. Individerna bildar flockar som oftast har 5 till 7 medlemmar. Flockens revir är 9 till 32 hektar stort. Vanligen föder bara flockens dominanta hona ungar. Det finns ingen särskild parningstid men de flesta ungar föds mellan april och juni. Dräktigheten antas vara lika länge som hos bomullshuvudtamarin, alltså cirka 140 dagar.[1]

Individerna är aktiva på dagen och de går vanligen på fyra fötter över grenar. De kan även hoppa. Med hjälp av klorna klättrar de upp- eller nedför lodräta trädstammar.[9]

  1. ^ [a b c d] Link, A., Méndez-Carvajal, P.G., Palacios, E. & Mittermeier, R.A. 2008 Saguinus geoffroyi . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 2024-010-15.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (2005) , website Saguinus geoffroyi, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  5. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (23 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  6. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  7. ^ D. Frey (23 oktober 2000). ”Geoffroy's tamarin” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Saguinus_geoffroyi/. Läst 5 november 2015. 
  8. ^ Fiona Reid (2009) Geoffroy's tamarin, A Field Guide to the Mammals of Central America, sid.178, Oxford University Press, ISBN 978-0-19-534322-9
  9. ^ [a b] Sean Flannery (23 oktober 2007). ”Geoffroy's tamarin” (på engelska). Primate Fact Sheets. Arkiverad från originalet den 9 april 2008. https://web.archive.org/web/20080409102648/http://www.theprimata.com/saguinus_geoffroyi.html. Läst 5 november 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]