Wikipedia:Bybrunnen

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

      Genväg WP:BB

Bybrunnen Svenskspråkiga Wikipedias övergripande diskussionssida

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Välkommen till Bybrunnen! Här förs diskussioner om Wikipedia som angår de flesta av användarna, till exempel om funktioner eller riktlinjer.

Starta ett nytt diskussionsavsnitt

Automatiskt postade meddelanden ("massmeddelanden") läggs på Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.

För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.

Bybrunnen arkiveras automatiskt av en robot efter 14 dygn. Samtliga arkiv hittar du här: Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv

Wiktionary

Wikinews

Wikibooks

Wikiversity

Meta

Incubator

Wikidata

Adminval 2024-07

Nytt kvartal 2024-07 - och därmed går mandatperioden ut för flera administratörer. För närvarande (1 juli 2024) pågår på sidan WP:AAB omröstning för administratörer för 4 omval, 0 nyval samt 1 återval. Besök gärna WP:AAB och gör din röst hörd!

ANHN ✎ 1 juli 2024 kl. 03.28 (CEST)

Återvalet är nu avslutat. Tostarpadius (diskussion) 1 juli 2024 kl. 05.28 (CEST)

6 omval, 0 nyval samt 0 återval, dessutom behörigheter som byråkrat resp IP-kontrollant. /ANHN ✎ 1 juli 2024 kl. 12.26 (CEST)

7 8 9 omval, 0 nyval samt 0 återval. För några kandidater ingår behörigheter som IP-kontrollant, gränssnittsadministratör resp. byråkrat i omprövningen. / ANHN ✎ 3 juli 2024 kl. 18.20 (CEST)

Fyra av omvalen är nu avslutade. Ett par kommer att avslutas under dagen och de övriga pågående de närmaste dagarna. Tostarpadius (diskussion) 8 juli 2024 kl. 07.06 (CEST)

4 omval, 0 nyval samt 1 återval / ANHN ✎ 10 juli 2024 kl. 22.09 (CEST)

2 omval, 0 nyval, 0 återval. / ANHN ✎ 16 juli 2024 kl. 00.29 (CEST)

1 omval, 0 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 22 juli 2024 kl. 17.45 (CEST)

1 omval, 1 2 nyval, 0 återval. / Estrellato (diskussion) 23 juli 2024 kl. 22.07 (CEST)

1 omval, 3 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 24 juli 2024 kl. 11.14 (CEST)

0 omval, 3 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 26 juli 2024 kl. 23.44 (CEST)

0 omval, 4 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 28 juli 2024 kl. 14.47 (CEST)

0 omval, 5 nyval (!), 0 återval. / Estrellato (diskussion) 28 juli 2024 kl. 15.50 (CEST)

1 omval, 5 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 30 juli 2024 kl. 13.47 (CEST)

1 omval, 2 nyval, 0 återval. / Lucie Manette ^(Diskussion) 31 juli 2024 kl. 10.44 (CEST)

1 omval, inga ny- eller återval, pågår. / Lucie Manette ^(Diskussion) 4 augusti 2024 kl. 15.31 (CEST)

Alla val är nu avslutade för den här gången. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2024 kl. 21.30 (CEST)

Sverigesvenska och finlandssvenska

Hej. Ett av mina underprojekt på svenska Wikipedia är att försöka representera finlandssvenska mer än tidigare, men stöter till och från på folk som motsätter sig detta. Har Wikipedia några stadgar kring finlandssvenska eller kan vi sätta upp något sådant?

Som grund finns det enligt Google cirka 290 000 finlandssvenskar i Finland, det vill säga ungefär lika många som Islands befolkning låg på kring 2003 (enligt Google), alltså inte en liten mängd människor. Jag har själv ingen särskild personlig koppling till finlandssvenskar, utan ser det från mitt egna språkintresse och hur jag torde ha känt i deras skor. Det finns en handfull svenska begrepp som ej används i finlandssvenskan och vice versa, exempelvis keso (ett varumärkesord), vilket heter grynost på finlandssvenska. Enligt denna artikel används inte keso på finlandssvenska alls:

”	”Keso och kesella i recept från Sverige brukar vålla finlandssvenskarna huvudbry. Keso är cottage cheese, som saluförs under beteckningen grynost i Finland. Keson är lite finkornigare och krämigare i konsistensen än den traditionella finska grynosten och påminner mest om Ingmans grynost. Kesella är kvarg.”	„
– sprakbruk.fi

Av detta tycker jag inledningen i artikel keso borde börja: ”Keso på sverigesvenska eller grynost på finlandssvenska..”, där sverigesvenska avser svenskan som pratas i Sverige (jämför även estlandssvenska), vilket ska förmedla för läsaren att begreppet ”keso” ej förekommer konventionellt på finlandssvenska och vice versa. Användare Kyllo motsätter sig detta med redigeringskommentaren: ”de flesta svenskar pratar svenska”, vilket kan tolkas på flera olika sätt. Jag har här valt att ta upp helheten på Bybrunnen för att få fram en ordentlig standard än att grymta på hörande diskussionssida.

Min grund bygger på hur engelska Wikipedia löser amerikansk engelska och brittisk engelska (stundom även australiensisk eller kanadensisk engelska etc), där det mest relevanta begreppet mellan språken tar första plats (efter diverse variabler), men där de även täcker andra engelskavarianters begrepp i inledningen. Se till exempel inledningen i en:High-explosive squash head: ”A high-explosive squash head (HESH), in British terminology, or a high-explosive plastic/plasticized (HEP), in American terminology..”.

På svenska Wikipedia blir skillnaden att sverigesvenska begrepp alltid tar prioritet, med undantag för artiklar som särskilt härrör Finland, såsom Suomi (maskinpistol), där vi valt att använda det finlandssvenska begreppet ”maskinpistol” framför ”kpist” (”kulsprutepistol”) då det avser en finsk vapenkonstruktion.

Hur tänker andra, kan vi bygga en standard för hur finlandssvenska ska hanteras, särskilt kring svenska ord som förekommer i Sverige men ej i Finland (sverigesvenska ord)? Blockhaj (diskussion) 21 juli 2024 kl. 16.01 (CEST)

Jag tycker spontant att det enbart låter inkluderande och bra att ha med den finlandssvenska termen i fall där det behövs, som i keso eller kulsprutepistol, vilka båda nämns ovan. Jag kollade vidare semla, och där löses språkförbistringen med en topplänk till För vad som på finlandssvenska heter semla, se småfranska. Ordet fralla omdirigeras till franskbröd, vilket i sin tur hänvisar till artikeln småfranska, där "semla" nämns. (Lite suboptimalt, fralla bör väl omdirigeras direkt till småfranska.)

Däremot tycker jag att det kan vara redundant att använda termen sverigesvenska; det går väl lika bra att skriva Keso, på finlandssvenska grynost, är en... Eller exkluderar vi då finländarna genom att hävda att svenskan som talas i Sverige är svenskare? jssfrk (d|b) 21 juli 2024 kl. 17.13 (CEST)

Ett par intressanta artiklar för jämförelse, där det finns begrepp som har stark geografisk anknytning till vissa delar av Sverige: skolmat och trafikplats.

andejons (diskussion) 21 juli 2024 kl. 17.30 (CEST)

Jag tycker också att Blockhajs förslag generellt låter både vettigt och rimligt. Möjligen är jag dock också litet skeptisk mot begreppet "sverigesvenska" som i mina öron låter litet konstruerat (men man kanske säger så i Finland?). Vad sägs om "rikssvenska" i stället? Då skulle man dessutom även kunna ha med viktigare (nationellt) inomsvenska dialektala varianter som alternativ i ingressen. /FredrikT (diskussion) 21 juli 2024 kl. 17.46 (CEST)

Om vi skulle använda begreppet rikssvenska behöver vi strukturera om lite i artikeln rikssvenska, eftersom det nu formellt avser standardsvenska, svenska som inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språk. För en finlandssvensk är det dock rätt begrepp. Blockhaj (diskussion) 21 juli 2024 kl. 18.22 (CEST)

Att ej använda termen sverigesvenska är för mig som att antyda att begreppet keso hör till rikssvenskan, svenskan som inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet, vilket i fallet av keso borde ses som fel. Det används som sagt inte vardagligt i Finland och varan saluförs där som grynost, jämte Sverige där keso är ett varumärkesord som ännu ägs av Arla, varav varan i Sverige säljs under det engelska begreppet cottage cheese (i brist på bättre). Enkelt sagt, ja, vi exkluderar då finländarna genom att hävda att svenskan som talas i Sverige är formellare än den som pratas i Finland, vilket för mig är fel eftersom det inte är en regional variant till svenskan som pratas i Sverige, såsom skånska, värmländska etc, utan ett helt eget system i ett annat land. Blockhaj (diskussion) 21 juli 2024 kl. 18.14 (CEST)

Även jag tycker "rikssvenska" är ett bra val. Jag har flera gånger på finlandssvenska sidor sett "rikssvenska" användas som motsats till "finlandssvenska". Se t.ex. på finska språkinstitutets sajt "Institutet för de inhemska språken": sökning på "rikssvenska". Det finlandssvenskarna själva använder borde väl vara gott nog för oss? / ^Ternarius_Disk 21 juli 2024 kl. 18.37 (CEST)

Behöver vi verkligen definiera att Keso tillhör sverigesvenska, eller rikssvenska om man så vill? Tror det får fler läsare att studsa till än vad det hjälper Jag har inget emot att nämna det finlandssvenska grynost, men det kanske räcker att skriva Jssfrk föreslår. Ser inte att det är exkluderande, snarare inkluderande. / Lucie Manette ^(Diskussion) 21 juli 2024 kl. 21.35 (CEST)

Håller med. Ser det inte om en fråga om formalitet utan en fråga om utbredning, det är rimligt att anta att den variant som talas av 97 % av språkområdet underförstått är den som avses (förutom t.ex. att finlandssvenska ord används för fenomen i områden där det talas finlandssvenska) och att övriga varianter nämns efteråt (som t.ex. i potatis). Gunnar Larsson (diskussion) 21 juli 2024 kl. 21.51 (CEST)

Lucie Manette, Vad menar du med "Tror det får fler läsare att studsa till än vad det hjälper"? Blockhaj (diskussion) 21 juli 2024 kl. 22.04 (CEST)

@Blockhaj: Vad jag menade var det även andra varit inne på, nu senast Gunnar Larsson.

Jag ska försöka förtydliga, det jag menade var att jag tror att ”Keso på sverigesvenska eller grynost på finlandssvenska..”, alternativt ”Keso på rikssvenska eller grynost på finlandssvenska..”, (mina understrykningar) skulle få många läsare att haja till på ett sätt som skulle störa läsbarheten på ett olyckligt sätt. Jag ser ”på sverigesvenska”, alternativt ”på rikssvenska” som ett udda tillägg, vi skriver vad jag vet inte ut annars att vi utgår från riks- eller sverigesvenska, och jag ser inget skäl för att göra det i relation till finlandssvenskan heller.

Däremot har jag inget emot ”Keso, på finlandssvenska grynost..” eller motsvarande som förtydligande. / Lucie Manette ^(Diskussion) 21 juli 2024 kl. 22.26 (CEST)

Men "sverigesvenska" får också stort antal träffar (dock färre) på "Institutet för de inhemska språken", t ex denna artikel om keso och grynost. Men jag är inne på jssfrk:s linje: Keso, på finlandssvenska grynost, är en är den bästa formuleringen. Vi behöver inte ange rikssvenska/sverigesvenska i inledningen. Att det finlandssvenska ordet ska stå med anser jag som en självklarhet - detta är svenskspråkiga Wikipedia, inte svenska Wikipedia. Kitayama (diskussion) 21 juli 2024 kl. 22.32 (CEST)

Sverigesvenska är egentligen bara en analog till finlandssvenska och estlandssvenska för särskiljning. Blockhaj (diskussion) 21 juli 2024 kl. 23.56 (CEST)

@Kitayama: Jag har aldrig påstått att "sverigesvenska" inte skulle användas av finlandssvenskar; mitt inlägg var avsett som ett argument mot Blockhajs påstående att "rikssvensk" skulle "exkludera [...] finländarna genom att hävda att svenskan som talas i Sverige är formellare än den som pratas i Finland". Om vi nu skall ta hänsyn till de olika folkgrupperna borde väl "sverigesvenska" egentligen vara sämre, eftersom det knappast används i Sverige, medan "rikssvenska" är lika gångbart i båda länderna? / ^Ternarius_Disk 22 juli 2024 kl. 02.58 (CEST)

Jag stöder jssfrks förslag som jag menar får till balansen mellan tydlighet och flödet i texten rätt. Draken Bowser (diskussion) 23 juli 2024 kl. 19.40 (CEST)

Jag stöder initiativet. Jag anser också att det är viktigt att understryka att finlandssvenska ord och uttryck inte är provinsialismer utan likvärdiga med sverigesvenska/rikssvenska. Jag föredrar därför att de jämställs. Båda är officiella typer av svenska (formellt har den östliga varianten till och med starkare ställning än den västliga). Vilken term man väljer är närmast en smaksak. Tyvärr har det tidigare funnits en nedlåtande attityd gentemot finlandssvenskan i gemenskapen och även om man till sist väljer att utesluta nämnandet av sverigesvenska/rikssvenska i ingressen till "keso" är det som sker ett steg i rätt riktning. Tostarpadius (diskussion) 22 juli 2024 kl. 05.06 (CEST)

Finlandssvenska har vad jag vet alltid varit relevant, precis som belagda regionala skillnader i Sverige. Självklart skriver man ut att det är "finlandssvenska" eller vad det nu är. Svenska/rikssvenska är dock POMMF på svenskspråkiga Wikipedia och har företräde. Sverigesvenska är inte globalt, vilket framgår av målartikeln rikssvenska. Inte heller ska man skapa länkar till omdirigeringar i onödan. Att lägga till ordet rikssvenska i inledningen är att ha utomsvenskt eller regionalt perspektiv i artikeln, vilket vi inte vanligtvis inte ska ha. Precis som att det inte står sverigesvenska eller rikssvenska om man slår upp ordet i en svensk ordbok. Språk behandlas också annorlunda än länder på Wikipedia, eftersom det är språkversioner och inte landsversioner. Kyllo (diskussion) 22 juli 2024 kl. 20.07 (CEST)

Om man av någon anledning tycker att det blir otydligt med ett litet instick i inledningen med särskrivningen eller den regionala avvikelsen, kan man lägga till en hel mening, vilket är vanligt i många artiklar där det finns regionala skillnader. Står det i klartext att keso kallas grynost på finlandssvenska så förstår man att det är finlandssvenska och inte rikssvenska. Samtidigt förstår man att grynost inte är rikssvenska. Kyllo (diskussion) 22 juli 2024 kl. 20.20 (CEST)

Blockhaj har tidigare föreslagit detta "sverigesvenska" på Wiktionary (Bybrunnen, november 2023) och det har blivit avvisat. Sverige och Finland är inte två likvärdiga områden där språket svenska talas. Finlandssvenska är en liten dialekt, jämförbar med värmländska (300.000 talare), och vi har ingen särskild kategori för rikssvenska ord som inte är värmländska. --LA2 (diskussion) 22 juli 2024 kl. 21.45 (CEST)

Det är en viss skillnad, LA2. Värmländska är en dialekt. Svenska är ett officiellt språk i ett självständigt land (Finland), med inte bara en liknande men inte identisk språkdräkt och vokabulär som svenskan i Sverige, utan även egna institutioner för att slå vakt om språket, och förtjänar därför en seperat behandling. Att en skall behöva påminna någon, speciellt du, med din bakgrund för att bygga upp svenskspråkiga Wikipedia, att vi är Wikipedia på svenska språket, inte svenska Wikipedia. / ^Ternarius_Disk 22 juli 2024 kl. 23.27 (CEST)

Principen i den här diskussionen är dock likadan oavsett oavsett om det är dialekter eller språkvarianter, då rikssvenska vanligtvis är POMMF, medan dialekter eller språkvarianter som finlandssvenska inte är det. Språkvarianter och avvikande dialekter behandlas likadant i artiklar. Sedan kan man självklart bo i Finland och använda rikssvenska eller bo i Sverige och använda finlandssvenska. Så språket är inte nödvändigtvis knutet till en plats. Inte heller nationaliteter, då man kan vistas utanför sitt hemland, ha dubbla medborgarskap osv. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 00.15 (CEST)

Här handlar det om artikelinledning. Kategorisering är en annan diskussion, där det kan finnas andra faktorer som spelar in. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 00.22 (CEST)

Svenskan har två standarder och därför ska inte finlandssvenskan likställas med dialekter. Per W (diskussion) 23 juli 2024 kl. 03.23 (CEST)

Nja, som uppslagsverk bör vi vara beskrivande snarare än normerande (och då är det rimligt att det är underförstått att det är den variant som talas av 97 % som avses om inget annat nämns). Om vi tittar på engelskan som Blockhaj tog upp överst så utgår de från hur språket de facto används snarare än dess juridiska status.

När jag läser en artikel vill jag veta viktiga om det finns varianter på viktiga begrepp. Då är det inte viktigt om det finns organ som rekommenderar en viss variant (det finns det t.ex. vanligen inte för de olika engelska varianter i de stora engelsktalande länderna) utan det viktiga är om underlaget är av tillräcklig kvalité och skillnaderna tillräckligt stora för att vara relevanta (andra ord snarare än mindre uttalsvarianter). Det är rimligen så att det finns mer skrivet material av god kvalité kring finlandssvenska särdrag än t.ex. skånska och gotländska, men det finns ganska mycket material även för betydande dialekter. Gunnar Larsson (diskussion) 23 juli 2024 kl. 04.47 (CEST)

Jag blir upprörd när man jämför finlandssvenskan med dialekter i Sverige. Det hoppades jag vi skulle slippa i den här diskussionen. För mig är det för övrigt precis tvärtom än det jag läser i närmast föregående inlägg: det är officiella rekommendationer som är viktiga, inte redovisning av faktiskt språkbruk. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2024 kl. 06.04 (CEST)

Faktamässigt är det inte jämförbart, men när det gäller hur det skrivs i inledningar i våra artiklar. Att i allmänhet säga att finlandssvenskan är lika mycket POMMF är fel, på samma sätt som att säga att en minoritetsdialekt är det. Ett undantag är om artikelämnet är något typiskt finlandssvenskt eller dialektalt, eller om det saknas ett etablerat ord för det i svenskan. Då är det POMMF. Därför står det inte rikssvenska intill huvuduppslagsord i våra artiklar eller i svenska ordböcker. Relevans är dock något annat, och då är alla relevanta. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 08.56 (CEST)

Så att något inte är POMMF ska inte tolkas som att det är mindre viktigt, mindre värt, slarvigare, svårare att hitta fakta eller källor om eller vad det nu kan vara. Många gånger är det också något annat ord som etablerades före det som är POMMF. Det kan vara att svenskan har ett ord som är utvecklat från engelskan eller finlandssvenskan har ett ord från fornsvenskan som inte längre används i rikssvenskan. Fornsvenska är ju också en form av svenska, men är sällan POMMF. En skillnad är dock att när ett språkbruk inte längre används behöver det inte stå med i inledningen, utan kan istället finnas i exempelvis ett etymologiavsnitt. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 09.12 (CEST)

Finlandssvenska är ingen dialekt, men har ju inom sig flera dialekter. Innan Storfurstendömet 1809 var det lika ologiskt att gruppera Österbottniska med Nyländska som Västerbottniska med Västgötska. Problemet med just Keso är väl också att detta är ett registrerat varumärke. Om något annat mejeriföretag än Arla vill sälja sådan mejeriprodukt måste det göras under annat namn. Jag skulle säga att det är mindre lämpligt att de s.a.s fria begreppen cottage cheese och grynost (färskost) omdirigerar till ett visst varumärke. Bättre GLOBAL vore att artikeln stod under något av dessa - och då nog det svenska hellre än det engelska ordet om jag finge välja, också om det möjligen mest bara används utanför Sverige, där nämnda mejeriföretag inte dominerar marknaden. Taxelson (diskussion) 23 juli 2024 kl. 09.43 (CEST)

Etablerade varumärkesord är lika svenska som lånorden kyrka, parkett och kaffe, enligt min ringa åsikt.

Parafraseringen att "skillnaden mellan språk och dialekt är att bakom ett språk finns en armé" är väldigt tydligt i fallet med finlandssvenskan. Egentligen skulle då finlandssvenskan ha en egen Wikipedia; men jag tycker ändå det är rimligt att språket får utrymme på svenskspråkiga Wikipedia. LittleGun (diskussion) 23 juli 2024 kl. 09.59 (CEST)

Som jag skrev är det ingen dialekt, men behandlas på samma sätt i artikelinledningar eftersom rikssvenska oftast är POMMF. Österbottniska behandlas på samma sätt som exempelvis norrländska om det finns ett skäl till det. Det kan också vara skillnader som inte har några tydliga gränser, men behandlas alla som språkliga avvikelser från POMMF.

Som ovanstående är inne på är det skillnad på om det varit en finlandssvensk version av Wikipedia. Då hade finlandssvenska i regel varit POMMF. Rikssvenskan hade då fått utrymme utan att ha företräde. Precis som att finskspråkiga Wikipedia på samma sätt har finska som POMMF, medan finlandssvenskan och rikssvenska generellt inte är det även om det kan nämnas. Tycker inte att borde vara så svårt att se skillnaden.

Det är i grunden POMMF som avgör artikelnamn. Så länge keso finns som allmänord i svenska ordböcker utan någon avrådan så kan det användas. Skulle det däremot komma en avrådan eller försvinna ur svenska ordböcker bör vi överväga flytt. Enligt SAOL är grynost finländska eller finlandssvenska, så det är inte POMMF i svenskan. I vissa trakter i Sverige har grynost använts med betydelsen "visst slags lös ost av grynig konsistens" enligt SAOB. Ordböckerna talar inte om att grynost är helt etablerat i svenskan. Dessutom finns det många åsikter om vad keso borde kallas på svenska som stugost, grynost och cottage cheese. Om fem eller tio år kanske något av dessa ord eller något annat har etablerat sig i ordböckerna och då blir det också naturligt att ta en ny diskussion kring POMMF och artikelnamnet. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 13.43 (CEST)

När keso skrivs med inledande gemen är det ett allmänord och när det skrivs med inledande versal syftar det på varumärket, enligt SAOL. Att ha en särskild artikel om varumärket är säkert bra, men den artikeln bör då tills vidare heta Keso (varumärke) enligt Wikipedias artikelnamngivning, såvida det inte tveklöst är varumärket som är POMMF. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 13.51 (CEST)

Jag instämmer i Kyllos argumentation här. Det finns ingen anledning att flytta artikeln, då namnet följer POMMF inom det svenska språkområdet. Tostarpadius (diskussion) 23 juli 2024 kl. 13.57 (CEST)

Känner att diskussionen halkade iväg något, och den enskilda artikeln är förstås inte diskussion för Bybrunnen. Däremot kan det finnas ett behov av att diskutera artikeln på artikelns diskussionssida och även om man ska bryta ut varumärket mer. Kyllo (diskussion) 23 juli 2024 kl. 14.37 (CEST)

Obeservera att finnarna, finlandsvenskspråkiga och finsktalande, talar om svenska som nationalspråk i Finland. Inte "finlandssvenska".[1]. Jag vill ändå påstå att de finlandssvenska dialekterna är svenska dialekter. Inklusive åländskan. Och att särskiljningen språk/dialekt i första hand är "politisk". Jag tycker verkligen inte att de skiljer sig åt tillräckligt. Förutom det här med att de har varsin armé.

Med det sagt, så gör just det politiska det vettigt att låta oss göra undantag för finlandssvenskan och förtydliga skillnader i ordval på svWP.

Ni som menar att det är fel; förtydliga gärna vad den stora skillnaden annars ligger i, istället för att bara slå fast. LittleGun (diskussion) 23 juli 2024 kl. 16.20 (CEST)

Varför inte bara skriva "i Finland", "i Skåne", "på Åland" eller dylikt? Det är väll neutralt? Sabelöga (diskussion) 23 juli 2024 kl. 17.55 (CEST)

Från ett svenskt perspektiv; detta är en bra idé om vi kan anta att en överväldigande majoritet av läsare vet om att svenska är ett formellt språk i Finland. Min generation (YZ) vet om det och alla generationer före det, men dagens yngre generation känner jag blir allt mer ovetande om våra finska grannar. Därför har jag envisats med sverigesvenska/finlandssvenska hittills. Vad har andra för erfarenheter? Blockhaj (diskussion) 23 juli 2024 kl. 19.06 (CEST)

Stöd, blockhaj. Artikelnamn sverigesvenskt, artikelinledning bägge. Per W (diskussion) 23 juli 2024 kl. 22.40 (CEST)

Jag håller kvar vid vad jag tidigare skrivit. Jag har inget emot om vi i artiklar som den här beskriver en finlandssvensk term när det är påkallat. Jag vill dock inte se att vi börjar införa det här med sverigesvenskt/rikssvenskt i ingressen. Det är som sagt underförstått på det sätt flera ovan argumenterat förtjänstfullt för. / Lucie Manette ^(Diskussion) 23 juli 2024 kl. 23.43 (CEST)

Jag hittar inte den förtjänstfulla argumentationen. Vad jag finner är alltjämt, hos mer än en deltagare i diskussionen, en föraktfull och nedlåtande attityd mot vad som är ett officiellt språk i ett grannland. Det finns, som andra påpekat, svenska dialekter i Finland, men ordet "finlandssvenska" betecknar vad som i finländsk lagstiftning kallas "svenska". Vad jag dock tyvärr kan konstatera är att det saknas konsensus för förslaget att jämställa språkformerna. Därmed tror jag att vi kommit till vägs ände denna gång. Samtalet kommer inte att leda oss längre, utan det lär bli upprepningar av vad som redan sagts om vi fortsätter. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2024 kl. 05.42 (CEST)

Jag förstår inte det föraktfulla och nedlåtande i vad någon skrivit. Är det att anse att finlandssvenskan är en dialekt? LittleGun (diskussion) 24 juli 2024 kl. 09.13 (CEST)

Det är nog helt enkelt för att vi värderar argumenten olika som du inte hittar det jag kallade för en förtjänstfull argumentation.. / Lucie Manette ^(Diskussion) 24 juli 2024 kl. 09.28 (CEST)

@LittleGun: Ja, att jämställa den med provinsiella varianter av rikssvenska.

@LucieManette: Du har säkert rätt i det, men jag har svårt att hitta de egentliga argumenten i resonemangen. Tostarpadius (diskussion) 24 juli 2024 kl. 11.59 (CEST)

Det är en lovvärd ambition att lyfta fram finlandssvenskans status på svwp. Som flera förtjänstfullt påpekat är finlandssvenskan inte en dialekt utan en varietet som är officiellt språk i ett grannland. När det gäller rikssvenskans företräde (på grund av att den omfattar flest brukare) så kan den markeras antingen genom att inte markeras alls, som i exemplet "Keso (på finlandssvenska grynost)" eller markeras genom att benämnas rikssvenska i alla fall där det föreligger skillnader, som i "Keso (rikssvenska) eller grynost (finlandssvenska)". Jag kan inte avgöra vilken av de två principerna som är mest POMMF. /Ascilto (diskussion) 24 juli 2024 kl. 22.59 (CEST)

Förstår inte det nedlåtande

Det har slagits fast ovan att det är nedlåtande att kalla finlandssvenskan för en dialekt. Att man då skulle "jämställa den med provinsiella varianter av rikssvenska". Jag förstår inte detta. Rikssvenska är ju till att börja med konstruerat.

1. Betyder det att "provinsiella varianter" inte är likställda, att värmländskan är sämre än rikssvenska?

2. Varför kan inte en dialekt av svenskan (egentligen flera dialekter som i Finland) vara officiellt språk i ett annat land?

3. Finnarna själva säger att "svenska" är nationalspråk. Inte att det är finlandssvenska eller "en varitet på svenska eller "en varitet på rikssvenska". Har de fel?

Jag förstår uppriktigt inte, jag har alltså ingen agenda eller så. För mig är det inga konstigheter att svenska är officiellt språk i Finland. Oavsett om det är värmländska, åländska, finlandssvenska eller rikssvenska. Så snälla förklara varför den uppfattningen så upprörande och nedlåtande.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2024 kl. 08.30 (CEST)

Finlandssvenskan är inte en dialekt utan består av flera, det påpekar Du själv. Jag inser att det i sig inte behöver vara nedlåtande att jämställa den med provinsiella varianter av rikssvenska men hävdar att sättet på vilket det görs av exempelvis LA2 ovan är direkt föraktfullt. Tostarpadius (diskussion) 25 juli 2024 kl. 09.30 (CEST)

Vad gäller att finländarna själva kallar det officiella språket "svenska" och inte "finlandssvenska" ser jag det som tämligen självklart. Både i Storbritannien och i Förenta staterna kallar man så vitt jag vet sin varietet "English" utan någon närmare bestämning i de flesta sammanhang. Det man oftast beskriver med ett inledande tillägg är det man inte själv talar och skriver. I Finland är det alltså rikssvenskan. Tostarpadius (diskussion) 25 juli 2024 kl. 09.36 (CEST)

Finlandssvenska är en språklig varietet som i sin tur har ett antal dialekter. Finlandssvenska är inte att jämställa med värmländska och skånska. Läs gärna första raden i Finlandssvenska. Ett språk eller som i detta fall en språklig varietet har alltid dialekter. Inget nedlåtande i det. Kitayama (diskussion) 25 juli 2024 kl. 09.39 (CEST)

Ingen har påstått att skulle vara nedlåtande att den svenska som talas i Finland består av olika dialekter. Så frågan kvarstår: Vad är det som är nedlåtande med att finlandssvenskans dialekter är svenska dialekter?

Inget konstigt att språk i andra länder har dialekter. Det hindrar inte att ett svenskt språk i ett annat land också är en dialekt.

Institutet för språk och folkminnen är inte lika kategoriska som ni,[2]. När jag läser den texten säger de inte explicit varken att det är ett språk eller att det är en dialekt. De talar inte ens om en varietet, bara om variant. Varietet nämner de bara om förhållandet mellan olika dialekter. Det enda de slår fast är att det inte är en brytning. Jag påstår baserat på den texten att det är en samling svenska dialekter som utgör ett officiellt språk i ett Finland. Om jag, som inte har några försänkningar i Finland, flyttar dit kommer jag att tala detta officiella språk med min dialekt. LittleGun (diskussion) 25 juli 2024 kl. 14.33 (CEST)

Jag är inte med på varför det är så viktigt att enas om vad som är språk och dialekt i det här sammanhanget. Inte heller vad Blockhaj syftar på med det ursprungliga inlägget. Att vissa användare inte välkomnar finlandssvenska i artiklar eller som projekt? Jag känner inte igen den synen och har själv lagt in exempelvis finlandssvenska ord och etablerade dialektala ord i artikelinledningar under många år. Har inget minne av att jag sett någon reagera negativt på det. Snarare brukar det vara tvärtom att någon reagerar på att synonymer saknas i artikelinledningarna. I enstaka fall har det legat väldigt många synonymer i inledningen som gjort det svårt att komma vidare i läsningen. I dessa fall brukar en lösning vara att flytta ner majoriteten till ett eget avsnitt. Kyllo (diskussion) 25 juli 2024 kl. 16.29 (CEST)

Det är viktigt när det kallas för föraktfullhet, nedlåtenhet och upprörande. Då vill jag veta och förstå varför. LittleGun (diskussion) 25 juli 2024 kl. 16.37 (CEST)

Det är när varieteten finlandssvenska betraktas som en "dialekt" av samma typ som värmländska eller skånska, alltså något obetydligt, närmast en kuriositet. Tostarpadius (diskussion) 25 juli 2024 kl. 17.39 (CEST)

Att mena att dialekterna värmländska och skånska är en obetydlig kuriositet. Det är föraktfullt och nedlåtande. Jösses! Men, tack för svar.--LittleGun (diskussion) 25 juli 2024 kl. 19.22 (CEST)

Det är inte jag som menar det. Det är så jag tolkar LA2 i inlägget ovan! Själv menar jag att det kan vara intressant vad något kallas på småländska eller österbottniska, men det är inte jämförbart med vad det heter i rikssvenskt eller finlandssvenskt skriftspråk. Tostarpadius (diskussion) 25 juli 2024 kl. 20.21 (CEST)

Jaha, det var en hård tolkning av LA2. Att man menar att finlandssvenska är en liten dialekt är inte samma sak som att det är något obetydligt.

Jag menar definitivt att svenskan som talas i Finland är små dialekter av svenska. Precis som att gotländska eller galsvänskbi är en liten svensk dialekt sett till antalet talande. Och att LA2 möjligen menar att rikssvenska är POMMF och att det därför räcker i svenskspråkiga Wikipedias artiklar.

Att detta skulle vara föraktfullt, nedlåtande och upprörande tycker jag är ganska lättkränkt och konstigt. Och ordval som "obetydligt som skånska, närmast kuriöst" är bara dina ord.

Själv tycker jag det är det politiska beslutet att göra dialekterna som talas i Finalnd till ett nationalspråk är tillräckligt för att vi ska nämna deras ordval. Men att riskssvenskan är POMMF och ska nämnas i första hand utan förklaringen "sverigesvenska" eller "rikssvenska" normalt inte behövs. LittleGun (diskussion) 26 juli 2024 kl. 10.58 (CEST)

Att det alls kan uppstå en sådan här sidodiskussion om vad som är nedlåtande eller inte, visar bara att huvudfrågan inte hade någon avgörande tyngd. Distraktionen var viktigare. Man kan bli förnärmad över att "finlandssvenska" eller "norrländska" kallas "en dialekt", men man kan också bli förnärmad (försök, det är inte svårt) över att värmländska kallas en dialekt, när det ju faktiskt går att hitta skillnader mellan de olika varianterna inom Värmland. Faktum kvarstår att hela Värmland har 300.000 invånare och lika många är det som talar svenska i Finland. Och 0,3 miljoner talare kan inte ställas mot 10 miljoner talare av svenska i Sverige. --LA2 (diskussion) 26 juli 2024 kl. 15.34 (CEST)

Men, svenskan är ju uttalat "nationalspråk" i Finland. Det skiljer det som talas och stavas från dialekterna som talas i tex Götaland. Oberoende av antalet som talar dessa svenska dialekter. Och det har Wikipeida valt att ta fasta på. LittleGun (diskussion) 26 juli 2024 kl. 18.37 (CEST)

@LA2: Distraktion! Att ö h t använda ett sådant ord i sammanhanget är extremt nedlåtande! Detta är en av de viktigaste frågorna för svwp, att vi täcker hela det svenska språkområdet och inte diskriminerar finländare. De må vara få, men deras kultur är minst lika rik som den sverigesvenska. Tänk bara på Runeberg, som givit namn åt Ditt uppskattade projekt, och hans yngre samtida Topelius, för att inte tala om Westö i vår egen tid. Någon romanförfattare av samma klass finns knappt på denna sidan Bottenviken. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 07.48 (CEST)

Som väl är verkar Din föraktfulla inställning inte tillämpas i praktiken. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 07.50 (CEST)

Nu är du där igen. Du tillåter ju att värmländskan diskrimineras (trots Tegner och Fröding). Det är inte mer nedlåtande eller föraktfullt att mena att vi inte ska skriva ut ordval från värmländskan i introna. LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.12 (CEST)

Tegnér skrev inte på värmländska, inte heller Geijer. Fröding gjorde det delvis och möjligen Selma Lagerlöf i dialoger (men jag kan inte minnas att det är så, trots att hon använder mer talspråksmässiga vändningar). Daniel Rydsjö skrev utmärkt lyrik på skånska, så visst förekommer provinsiell litteratur som är värd att omnämna. Men det går inte att jämföra med ett nationalspråk som finlandssvenskan. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.17 (CEST)

Och icke att förglömma, Gunvor Anér som med den äran skrev sin poesi på värmländska. / Lucie Manette ^(Diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.35 (CEST)

Det menar jag att det gör, utan att vara nedlåtande. Det är bara en politisk skillnad. Det går fortfarande att se som en dialekt. Jag framhärdar: Skillnaden mellan dialekt och språk är att ett språk har en armé. Hade Finland fortfarande tillhört Sverige hade ingen tvekat om att det är dialekter. LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.21 (CEST)

Tycker LittleGun sammanfattar det väl. Tänk på den vikingatida fornnordiskan kallades för "dansk tunga" även efter de tre nordiska riksbildningarna som var betydligt lösare än dagens statsbildningar. Ricjac 29 juli 2024 kl. 00.10 (CEST)

Hur yttrade det sig att Runberg skrev på finlandsvenska, han skrev väl på svenska-?--LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.32 (CEST)

Visst är det anakronistiskt att tala om finlandssvenska i hans fall, men han representerar i varje fall, i motsats till exempelvis Creutz och Franzén, en litteratur som på grund av en riksgräns inte längre hade samma självklara kontakt med den på denna sidan Bottenviken. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.38 (CEST)

@LittleGun: Lite off topic (formalisten i mig vaknade till): Utan att ta ställning i grundfrågan om skillnaden mellan språk och dialekt vill jag nog ändå påpeka, att bara i Sverige finns det flera språk som saknar armé: Samiska i dess olika varianter, romani och meänkieli t ex. Det är en styrka både för staten (armén) och de befolkningar som bebor området, med sina egna levande språk. Janders (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.47 (CEST)

Jag vill ändå påstå att de har skydd av en armé. Svenska staten har erkänt dem som minoritetsspråk (liksom jiddisch). Det finns ett antal varieteter av svenska som saknar det erkännandet och därför officiellt är dialekter och inte språk, även om vissa förkämpar betraktar dem som det. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 08.55 (CEST)

Precis! LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 09.10 (CEST)

Sen är det såklart också en kraftig förenkling, en illustration, för att visa att gråzonerna är enorma.--LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 09.21 (CEST)

Och, betyder det att sverigejiddish är ett eget språk, särskiljd från polenjiddisch eller israeljiddisch och att den jiddisch som talas av Brooklynbor är en provinsiella kuriositeter? Distinktioner om vad som är nedlåtande blir absurda. LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 10.05 (CEST)

Det är sättet man framställer budskapet på som är avgörande, inte själva ståndpunkten. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 10.52 (CEST)

Nej. Det bör rimligen vara sakinnehållet som är avgörande, sedan underlättar det givetvis om budskapet framställs klart och tydligt.Ricjac 29 juli 2024 kl. 00.17 (CEST)

Hur kan ord som "nedlåtande" eller "föraktfull" beskriva sakinnehållet? Det handlar om inställning, attityd. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2024 kl. 14.08 (CEST)

Oavsett den något yviga argumentationen har Tostarpadius en poäng: Finlandssvensk språknorm är ett vårdat vardagsspråk. Det överensstämmer till stora delar med rikssvenskan, men det finns trots allt punkter där de skiljer sig. Att likställa med dialekter som värmländska blir fel. En finländare kan gå till en livsmedelsbutik och hitta en skylt som säger "Grynost", en värmlänning hittar knappast en liknande skylt med "Jordäpple".

andejons (diskussion) 28 juli 2024 kl. 11.03 (CEST)

"Något yviga" är en skaplig underdrift. Att en värmlännig inte hittar skylt med jordäpple skulle jag inte svära på. I Jämtland säljs mylta och i Skåne kan man hyra rullebör och köpa både grishals och panntofflor på Ica och Konsum. Den enda "objektiva" distinktionen är att det är ett utropat nationalsspråk, inte ens ISOF väljer att påstå att det är ett eget språk, helt skilt från en dialekt. Jag trodde verkligen det fanns en fastare mer språkvetenskaplig grund för "yvigheten". LittleGun (diskussion) 28 juli 2024 kl. 11.41 (CEST)

Om man betraktar den svenska som man talar i Finland som en svensk dialekt torde följden bli att man till exempel i artikeln 'Skottkärra' skulle kunna lägga till "i Skåne rullebör". Wvs (diskussion) 28 juli 2024 kl. 12.15 (CEST)

Jag har inget emot att ordet "rullebör" nämns i artikeln, men det hör knappast hemma i ingressen. Jag har heller aldrig sett dylika till försäljning ens i Skåne annat än under namnet "skottkärra". Inte heller har jag sett potatis saluföras som "pantofflor" eller "päror". Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 12.23 (CEST)

Jag håller med Tostarpadius. Jag är född i Skåne av skånska föräldrar, och har bott där i nästan 70 år av mitt liv, men jag skulle bli högligen förvånad om jag såg "rullebör" eller "pantofflor" i vårdad skrift. För mig är de orden typiskt talspråk, och dessutom en typ av talspråk jag aldrig använder.

När jag ändå håller på, kan jag kanske få påpeka en annan skillnad mellan finlandssvenska och rena dialekter: Finlanssvenska har ett språkvårdande organ (Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken), det har knappast dialekter. / ^Ternarius_Disk 28 juli 2024 kl. 13.32 (CEST)

Det är nog ingen som ifrågasätt att finlandssvenskan har större skriftlig spridning av de skäl som nämns. Men, språk, omfattar också talspråk och där är t.ex. skånskan större (sen varierar det så klart från ord till ord hur mycket de dialektala orden används jämfört med rikssvenskan). Som jag skrivit ovan, vi bör vara beskrivande, det är inte vår roll att vara normerande och tala om vad som bör användas. Därför bör dialektala ord av någorlunda spridning vara med i ingressen på samma sätt som för finlandssvenskan. Gunnar Larsson (diskussion) 28 juli 2024 kl. 15.51 (CEST)

Hur många av dem som bor i Skåne som verkligen använder de dialektala orden finns knappast underlag för att uttala sig om. Vi har fått Ternarius vittnesbörd. Jag har lärt mina barn ordet "rullebör", trots att jag lever i exil, men ser fortfarande ingen anledning till att jämställa det med finlandssvenska termer. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2024 kl. 14.12 (CEST)

Det förs knappast någon statisk på användning i talspråk (lagring och spridning av talat språk har ju bara funnits för massmedier snarare än gemene man fram tills början av 2000-talet) så det är svårt att veta det ena eller andra. Som allt annat bör det källbeläggas med bra källor (t.ex. Dialekt- och ortsnamsarkivet: Skånska dialektord), där det kan förväntas finnas en miniminivå vad gäller spridning och inte t.ex. olika käcka lokalhistoriska skrifter. Gunnar Larsson (diskussion) 29 juli 2024 kl. 18.16 (CEST)

Blänkare: Omprövningar

Just nu ligger det två artiklar och en lista uppe på AN där det gäller att ta ställning till om de bör få behålla sin status som utmärkta eller ej. Fler röster behövs! Tostarpadius (diskussion) 26 juli 2024 kl. 07.17 (CEST)

För tydlighetens skull: de finns längst ned. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 07.38 (CEST)

Här är en direktlänk. Larske (diskussion) 28 juli 2024 kl. 07.58 (CEST)

Nu har en kunnat avslutas men det återstår två. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 09.55 (CEST)

Nu är ytterligare en avslutad men än pågår alltjämt. Förmodligen blir det fler om ett par veckor. Tostarpadius (diskussion) 7 augusti 2024 kl. 21.32 (CEST)

Asteroider i ingresser

Jag har noterat att väldigt många biografier har uppgifter i ingressen om att personen ifråga har en asteroid uppkallad efter sig. Det senaste exemplet jag snubblade över var Strabon. Jag anser att detta är kuriosa som absolut inte bör läggas i ingressen, om det nu är relevant att nämna över huvud taget. Jaruayo (diskussion) 28 juli 2024 kl. 01.08 (CEST)

Relevant är det helt klart, men jag håller med dig att det finns viktigare saker att ha i ingressen. Det platsar mer i slutet av artiklarna. Adville (diskussion) 28 juli 2024 kl. 01.10 (CEST)

Medhåll, bör vara under egen rubrik "Utmärkelser". Har ändrat i Strabon. / ANHN ✎ 28 juli 2024 kl. 05.32 (CEST)

Informationen är relevant. Exakt var den står är mindre viktigt. Tostarpadius (diskussion) 28 juli 2024 kl. 07.37 (CEST)

Av de 3 119 biografier, alltså artiklar i kategoriträdet Kategori:Personer efter kön, som innehåller frasen "är uppkallad efter" eller "är uppkallade efter" är det just nu 1 989 artiklar, alltså cirka 64 procent, där frasen är placerad före den första rubriken i artikeln, alltså i ingressen. En tabell med placeringen av frasen relativt den första rubriken finns i Sandlådan. Genom att sortera på kolumnen diff kan man vaska fram dessa artiklar för att eventuell åtgärda på samma sätt som i Strabon.

• Länk till tabellen

Observera att det inte alltid handlar om asteroider, i artikel om Charles de Gaulle är det flygplatsen som är uppkallad efter artikelsubjektet som omnämns i ingressen.

--Larske (diskussion) 28 juli 2024 kl. 11.00 (CEST)

Jag har börjat beta av listen och ser då att det finns artiklars vars första rubrik är Källor. Är det möjligt att få en siffra på hur många artiklar i listan som har Källor som första rubrik? Voyager85 (diskussion) 28 juli 2024 kl. 16.57 (CEST)

@Voyager85: En uppdaterad tabell med en extra kolumn som anger om den första rubriken i respektive artikel är Källor... finns nu i Sandlådan.

• Länk till tabellen

Av 3 120 artiklar är det just nu 1 966 där frasen "är uppkallad efter" eller "är uppkallade efter" är placerad före den första rubriken. Av dessa är det 510 artiklar vars första rubrik är Källor... och 9 artiklar som helt saknar rubriker.

(Sen finns det artiklar var första rubrik är Referenser men de får vi räkna någon annan gång).

--- Larske (diskussion) 28 juli 2024 kl. 17.58 (CEST)

Håller också med om att informationen är relevant, men att den kanske inte behöver nämnas i ingressen. Affe (diskussion) 28 juli 2024 kl. 16.55 (CEST)

Snarare en del av personens "eftermäle" än en "utmärkelse".Ricjac 28 juli 2024 kl. 15.56 (CEST)

Precis. Under en sådan rubrik kan de ligga, längst ner. Jaruayo (diskussion) 28 juli 2024 kl. 21.45 (CEST)

Jag har uppdaterat tabellen med uppgifter om dels vilken som är den första rubriken och dels under vilken rubrik som frasen "är uppkallad(e) efter" är placerad samt kompletterat med en frekvenstabell över förekommande rubriker som frasen är placerad under.

Eftermäle som rubrik eller del av rubrik är hemvist för frasen i 128+20 artiklar. Vanligare är, just nu, Utmärkelser som rubrik eller del av rubrik som förekommer i cirka 180+50 artiklar.

• Länk till tabellen

-- Larske (diskussion) 31 juli 2024 kl. 16.03 (CEST)

Tabellen är uppdaterad

• Länk till tabellen

Vi kan konstatera att antalet artiklar som har frasen "är uppkallade(e) efter" placerad under rubriken

• <inget>, alltså före första rubriken, har minskat från 1 943 till 1 792
• Biografi har minskat från 367 till 345
• Utmärkelser har ökat från 176 till 339
• Eftermäle har ökat från 128 till 152
• Övrigt har minskat från 125 till 118

under de senaste 9 dagarna.

-- Larske (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 12.28 (CEST)

Politiska kontroverser – fler åsikter behövs

Den här diskussionen knyter an till åtminstone några andra samtida diskussionstrådar som finns att läsa här:

• Wikipediadiskussion:Att skriva om politik#Ska enskilda företrädares kontroverser stå med under partiers wikisidor,
• Diskussion:Miljöpartiet#Kontroverser,
• Diskussion:Socialdemokraterna (Sverige)#POINT-vibbar, och
• Diskussion:Sverigedemokraterna#Kritik och kontroverser.

/ Lucie Manette ^(Diskussion) 4 augusti 2024 kl. 17.05 (CEST)

I skrivande stund förs det diskussioner om vad som bör och inte bör inkluderas i artiklarna för politiska partier. Var gärna med och gör din röst hörd för att bidra till en så neutral synvinkel som möjligt: Diskussion:Socialdemokraterna, Diskussion:Sverigedemokraterna & Diskussion:Miljöpartiet. (Diskussionen inleddes och har främst förts i den förstnämnda.) --adjoka ^diskussion 31 juli 2024 kl. 20.42 (CEST)

Även Diskussion:Vänsterpartiet. --adjoka ^diskussion 31 juli 2024 kl. 21.53 (CEST)

Jag skrev nyss på ip numrets diskussionssida lite tips hur saker kan bearbetas in i artiklar, helt utan någon åsikt om detta platsar eller inte. Adville (diskussion) 31 juli 2024 kl. 22.08 (CEST)

Det är kanske kunde vara bättre att hålla en principiell diskussion om vad som bör och inte bör inkluderas i politiska partier på ett ställe, förslagsvis på sidan Wikipediadiskussion:Att skriva om politik istället för att sprida ut den på fyra olika diskussionssidor.

-- Larske (diskussion) 31 juli 2024 kl. 22.15 (CEST)

Jag startade en diskussion på respektive partis sida eftersom jag blev tillsagd göra det 98.128.180.227 31 juli 2024 kl. 22.18 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Instämmer med Larske, blir lätt stökigt. Är det någon som vill styra om diskussionerna till föreslagna sidan (eller en annan)? Själv ska jag stänga av för kvällen. --adjoka ^diskussion 31 juli 2024 kl. 22.20 (CEST)

Jag tycker det är oerhört svårt om diskussionen om detta ska föras på samtliga partiers diskussionssidor. Principdiskussionen bör ske på ett ställe. Jag tycker det gott kan se på Bybrunnen eller annan lämplig plats många hittar till. Spontant känner jag att jag inte vill behöva upprepa mig på 8 riksdagspartierna eller fler partiartiklars diskussionssidor. En så utspridd diskussion kommer sannolikt också försämra kvavliteten i samtalet och öka riskerna för konflikter helt i onödan. Mitt förslag är därför att frågan lyfts till en principdiskussion först, sedan kan man diskutera undantagen på respektive diskussionssidor. dnm ^{(d | b)} 1 augusti 2024 kl. 12.02 (CEST)

De är väldigt olika sakmässigt. MP avsnittet är nog relativt enkelt behandla och komma överens om, s lite svårare och Sd mycket svårare. Inte bra blanda dem Yger (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 12.06 (CEST)

Ja, det är poängen. De är sakmässigt olika, men nu handlar det om "kontroversavsnittens" vara eller icke vara. Sakdiskussionerna får man ta i enskilda artiklar, men om avsnitten ska finnas i partiartiklar ska tas på en samlad plats om man vill bygga bra konsensus med många deltagare. Att splittra en diskussion ger sämre resultat då färre orkar delta. dnm ^{(d | b)} 1 augusti 2024 kl. 15.54 (CEST)

Nej det är din tolkning vad det handlar om. det handlar om det som står är värt ta upp (vilket gäller i DS fall men ej mp) och om detä r värt ta upp var och hur det bör stå och i vilken artikel. Det som står i MP artikeln tycker jag kan strykas rakt upp och ner, det som står i Sd artikeln anser jag inte skall ta s bort. Diskussioner blir bättre när vi diskutera konkreta fall Yger (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 16.25 (CEST)

Enligt min mening behövs både övergripande diskussioner och samtal om enskilda fall. Principdiskussionen bör gälla vad en likvärdig behandling av olika partier (en hållning jag hoppas vi alla är överens om) kan innebära i praktiken. En sådan löser dock inte alla kontroverser i gemenskapen om exakt hur det bör utformas i varje enskilt fall. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 16.38 (CEST)

Nu blev jag väldigt förvirrad och jag anser att du har fel om detta, Yger. Därför instämmer jag med Larske och adjoka om att en samlad diskussion är bättre för den principiella delen, som även de har konstanterat att det handlar om (helt eller delvis). Eftersom du tillstår att detta är ett missförstånd om frågan tog jag mig friheten att köra de flera diskussionerna som pågår genom Chat GTP:s "ögon", där mina inlägg undantogs, och även den menar att "Diskussionerna kretsar kring huruvida det är lämpligt att ha avsnitt om "kontroverser" eller "kritik" på wikisidor för politiska partier. Diskussionerna rör både specifika kontroversavsnitt och frågan om kontroverser och kritik mer generellt på Wikipedia-artiklar för politiska partier." Utöver detta finns ett resonemang som motiverar denna slutsats. Det är just att diskussionen har två delar, en principiell del och en sakdel som gör att den blir spretig och det är olyckligt. dnm ^{(d | b)} 1 augusti 2024 kl. 16.50 (CEST)

Följande har jag skrivit på diskussionssidorna för de tre partier som nu diskuteras, och kopierar det nu hit eftersom jag tycker att det bör gälla generellt: "Jag ser det som märkligt att ha ett avsnitt "(Kritik och) kontroverser" i artikeln om ett politiskt parti. Att det finns kritik är ju självklart - alla politiska partier kritiserar varandra mer eller mindre hårt och mer eller mindre sakligt och utsätts även för kritik från andra delar av samhället. Den kritik som har riktats mot enskilda partiföreträdare hör inte hemma i en artikel om partiet, och inte heller den kritik som har riktats mot dess politik (oavsett om den har genomförts eller ej)."

Däremot tycker jag att kontroverser som lett till partisplittring, uteslutningar eller avhopp av ledande partiföreträdare kan vara relevanta som en aspekt av partiets historia som organisation. Vissa partiknutna händelser som fått stor medial uppmärksamhet är också relevanta, av den anledningen. Chandra Varena (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 20.19 (CEST)

Bra, instämmer. Wvs (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 20.25 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Klokt sammanfattat Chandra Varena. Instämmer då det troligen även varit min tanke hela tiden, men en som varit alldeles för spretig och subjektiv för att kunna få ner i ord.
Har för övrigt med avsikt undvikit sakfrågorna i diskussionerna då jag har en tydlig intressekonflikt, men principiella diskussioner känner jag mig mer villig att delta i. --adjoka ^diskussion 1 augusti 2024 kl. 21.16 (CEST)

Blänkare: SFFR om Pär Roosvall

Den senaste veckan har pågått en SFFR-diskussion om näringslivspersonen Pär Rosvall. Många har gjort sin röst hörd redan, men diskussionen står alltjämt och väger varför fler röster vore välkomna i bedömningen av artikelns relevans. Detta är bara en blänkare, diskussionen för vi samlat på SFFR. / Lucie Manette ^(Diskussion) 31 juli 2024 kl. 23.36 (CEST)

Det är uppenbart att gemenskapen är delad. Ett avslut med konsensus saknas är därför nära förestående. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 16.04 (CEST)

@Tostarpadius: Varför har du så bråttom? Jag tycker att det hade varit klädsamt om du tog för vana att vänta minst ett dygn efter ditt egna senaste inlägg innan du avslutar en SFFR-diskussion. Nu får jag ett intryck av att du gör ett antal inlägg, kl 16:01, 16:03, 16:14 och 16:18 för att sedan snabbt avsluta/låsa diskussionen kl 16:48. Är det så viktigt för dig att få sista ordet? Stigfinnare hann med nöd och näppe ändra sin röst, så diskussionen pågick fortfarande.

Som du (kanske) sett har ditt inlägg från 16:03 angående "om Roosvall hade levat för 100 år sedan" fått ett svar från FBQ för 20 minuter sedan då du redan hade avslutat. Larske (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 22.46 (CEST)

Jag kan förstå poängen med att inte låta saker dra ut på tiden i onödan, ibland behöver man "riva av plåstret" så att säga som Tostarpadius gjorde. I detta fall ser jag det som alldeles förhastat; diskussionen pågick fortfarande och denna blänkare fick inte ens vara aktuell i 24 timmar. Instämmer med Larske. Om detta nu skulle bli aktuellt för vidare diskussion föreslår jag att den i så fall hålls på SFFR. --adjoka ^diskussion 1 augusti 2024 kl. 23.44 (CEST)

Jag har föreslagit en återställning. Detta är inte rätt sätt att avsluta en pågående diskussion. Riggwelter (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 23.52 (CEST)

Vi har en praxis som går ut på att söka konsensus. Jag kan inte förstå varför det då är så bråttom att avsluta en diskussion där det saknas konsensus. Mera logiskt - och mera respektfullt mot oss som kollektiv - skulle väl vara att vänta lite extra med avslutet. Med syfte att uppnå den konsensus som vi säger oss söka. Chandra Varena (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 00.13 (CEST)

Ja, vi söker konsensus, men i fall när det är uppenbart att den saknas försöker vi undvika uppslitande kontroverser. För mig är det alltid obegripligt att vissa ser det som så oerhört angeläget att få bort artiklar som inte skämmer uppslagsverket. Jag såg detta som ett fall där det inte fanns mer att diskutera redan i förrgår och markerade det enligt praxis. Då drogs det plötsligt hit till Bybrunnen och samtalet drog igång med nya inblandade. Jag kunde dock inte se att något framkom som motsade Janders utmärkta analys. Därför fanns det inte heller något att invänta. Det tog också flera timmar innan det kom invändningar. Ni får hantera detta som Ni vill. Jag är partisk i målet och håller mig utanför. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 05.46 (CEST)

Jag har ingyet emot en översyn av SFFR-rutinena. Men det bör föregås av en principdiskussion. Ingen är helt nöjd vid "konsensus saknas" och jag tycker inte att det finns något som är praxisbrytande här. En oförankrad återställning skulle öppna upp för mängder av överprövningar och försvaga vårt "SFFR-verktyg". Janders (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 07.44 (CEST)

En svala är ingen sommar, och detta enstaka ärende behöver inte föregås av en principdiskussion. Jag delar inte uppfattningen att en enstaka "svala" skulle försvaga SFFR-verktyget. Riggwelter (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 22.52 (CEST)

"Flera timmar" är inte lång tid att vänta på svar. Vi är många som inte är inne på wikipedia kontinuerligt. Chandra Varena (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 23.05 (CEST)

Jag hade kanske om diskussionen fortsatt påpekat att jag inte är helt övertygad om att Rosvall skulle ha automatiskt kvalificerat sig för "vem är det". Exakt hur vi förhåller oss till sådana som hade kunnat kvalificerat sig men inte bekymrat sig om att vilja vara med på den tid det begav sig har vi inte tagit. Jag tycker ju hursomhelt att uppmärksamhet bör vara huvudfokus snarare än att upptas i liknande verk. Men, jag tror inte vi nått enighet i frågan alla fall, så ett avslut gjorde mig inte särskilt mycket. FBQ (diskussion) 6 augusti 2024 kl. 10.21 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti för felaktig flaggning

Kvalitetsmätning: Felaktig flaggning på interwiki (via badge i Wikidata) Datum Antal med fel kategori eller badge Av totalt Andel med fel Utm. Bra Rek. Totalt 2023-01-01 1 0 0 1 1 685 0,06 % 2023-02-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-03-01 1 0 0 1 1 687 0,06 % 2023-04-01 0 0 0 0 1 688 0,00 % 2023-05-01 0 0 1 1 1 692 0,06 % 2023-06-01 0 0 0 0 1 695 0,00 % 2023-07-01 0 0 0 0 1 697 0,00 % 2023-08-01 0 1 7 8 1 756 0,46 % 2023-09-01 0 0 1 1 1 761 0,06 % 2023-10-01 0 0 1 1 1 763 0,06 % 2023-11-01 0 0 0 0 1 766 0,00 % 2023-12-01 0 1 1 2 1 771 0,11 % 2024-01-01 0 0 1 1 1 774 0,06 % 2024-02-01 0 0 0 0 1 773 0,00 % 2024-03-01 0 1 1 2 1 776 0,11 % 2024-04-01 0 0 0 0 1 778 0,00 % 2024-05-01 0 0 0 0 1 785 0,00 % 2024-06-01 0 0 0 0 1 790 0,00 % 2024-07-01 1 1 1 3 1 792 0,17 % 2024-08-01 0 1 0 1 1 796 0,06 % Nu A + B C + D E + F 1 797

Förklaring Artiklar i listorna som skapas av länkarna på raden "Nu": A: Flaggas som Utmärkt artikel, men inte kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp B: Flaggas inte som Utmärkt artikel, men kategoriserad som Utmärkt artikel i svwp C: Flaggas som Bra artikel, men inte kategoriserad som Bra artikel i svwp D: Flaggas inte som Bra artikel, men kategoriserad som Bra artikel i svwp E: Flaggas som Rekommenderad artikel, men inte kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp F: Flaggas inte som Rekommenderad artikel, men kategoriserad som Rekommenderad artikel i svwp

Vid månadsskiftet fanns det en avvikelse mellan kategorisering i Wikipedia och flaggning i Wikidata:

• En avvikelse av typ C: Artikeln Durian flaggas (sedan 2 juli) som Bra artikel i Wikidata, men är inte kategoriserad som Bra artikel i svwp. Den är kategoriserad som Rekommenderad artikel och något måste ha gått snett vid den ändring i artiklarna Durio och Durian och deras koppling till Wikidata som gjordes den 2 juli.

Larske (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 01.01 (CEST)

Den felaktiga flaggan på Wikidata har ändrats. Tostarpadius (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 19.03 (CEST)

Kvalitetsmätningen augusti

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %
2024-07-03	31	113	68	12	56	1	65	316	379	3	181	344	429	2 186	33	4 217	63 194	67 411	2,6 %
2024-08-01	32	115	67	14	59	2	42	302	382	4	147	350	428	2 188	14	4 146	63 499	67 645	2,61 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Första dagen i en ny månad, här kommer kvalitetsmätningen för augusti 2024! Och den var rolig att se, för relevans, språkvård, städa och substubbar visar bra minskningar, så det har varit bra aktivitet i juli! Höstblomma (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 06.29 (CEST)

Ser man till totalen (utan källor) så har det sjunkit till under nivån för två månader sedan, när det brukar öka, så en mycket bra månad. Adville (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 08.01 (CEST)

Månadens artiklar

"Haus Vaterland" och "Lukas Moodysson".

Det blev nöjespalats från förr och filmskapare från nyare tid när vi valde bästa nya artikel respektive utökning under juni. Haus Vaterland (skapad av Hovastro) blev bästa nya artikel, medan Lukas Moodysson (av Alexander Alejandro) utsågs till bästa utökning.

Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (39 stycken) respektive utökningar (25 stycken) under juli. Här stod Skivsamlare för den ena och Hans Frörum för den andra insatsen. Totalt listades under förra månaden 277 nya och 78 utökade artiklar i projektet. I listningen för juli inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.

Nu är det augusti, och vi kan rösta på juli månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 60 nya och 20 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 augusti 2024 kl. 10.34 (CEST)

Blänkare: Raka tecken eller ej?

En diskussion pågår här. Tostarpadius (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 13.30 (CEST)

Personnummer i Sverige

Kan fler hjälpa mig avgöra ifall denna redigering är korrekt och seriös? Källorna verkar OK och pålitliga, och jag har läst igenom dem. Blev inte jättemycket klokare, men helt fel verkar det inte. Men att vi haft fel information så länge och att även Statistiska centralbyrån varit ute och cyklat som påstås i redigeringskommentaren verkar ju närmast befängt. Antingen stämmmer det, eller så har skribenten missuppfattat åtminstone delar av informationen. Eller så är det väldigt avancerad hoax. Mycket svårbedömt, jag behöver definitivt hjälp från andra här. Estrellato (diskussion) 2 augusti 2024 kl. 16.01 (CEST)

Focus (1958) håller med: Födelsenummer infördes 1947, med födelsedatum + 3 siffror. Personnummer nämns inte. Någon SOU borde innehålla historiken (SOU 2008:60). --LA2 (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 01.34 (CEST)

Kollade i SOU:n. Där står:

Den identitetsbeteckning som infördes genom 1946 års folkbokföringsförordning hade inget vedertaget namn, både ”födelsenummer” och ”folkbokföringsnummer”4 förekom som begrepp. Genom 1967 års folkbokföringslag (1967:198), som ersatte den tidigare folkbokföringsförordningen, infördes begreppet personnummer.

Så SCB har inte varit lika noggranna med anakronismen i namnandet i så fall, vilket kan uppfattas som att de "cyklar". LittleGun (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 06.55 (CEST)

I vilken mån begreppet "personnummer" förekom före 1967 kan jag inte bedöma. Att uttrycket "födelsenummer", som alltså aldrig varit en officiell benämning, överlevde länge minns jag från min barndom. Det är möjligt att det fortfarande används. I mitt arbete sysslar jag dagligen med dessa sifferkombinationer och vi har alltid en korrekt terminologi men jag misstänker att det ännu lever kvar bland äldre som minns när de infördes. Tostarpadius (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 07.26 (CEST)

Mitt minne är att ofta menades med födelsenummer endast de tre sista siffrorna. Kitayama (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 07.33 (CEST)

Så kan det ha varit under en period. I min barndom hörde jag det dock ofta användas om hela personnumret, inklusive den då införda kontrollsiffran. Tostarpadius (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 07.35 (CEST)

I Kunskapens bok utgiven 1952:

Födelsenummer, det nummer som sedan 1946 varje nyfödd svensk erhåller i folkbokföringen, udda för gossar och jämnt för flickor. Numret jämte födelsedatum skall underlätta identifikation.

På mitt kort från BB står ”nr” endast över de tre sista. Kitayama (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 08.00 (CEST)

Nordisk familjebok (1951) beskriver däremot födelsenummer som alla nio siffrorna. [3]. Kitayama (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 08.03 (CEST)

Fast på annat ställe i samma uppslagsverk beskrivs uttryckligen födelsenummer som de tre sista siffrorna. [4]. Kitayama (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 08.05 (CEST)

I en av artikelns källor använder SCB ordet födelsenummer med 9-siffrig och 3-siffrig betydelse i samma mening: "I Sverige infördes 1947 ett system med födelsenummer bestående av födelsetid plus ett tresiffrigt födelsenummer". F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 08.53 (CEST)

Det är helt uppenbart att det inte fanns någon enhetlig terminologi förrän efter att kontrollsiffran infördes och benämningen "personnummer" blev den officiella för hela sifferraden. Tostarpadius (diskussion) 3 augusti 2024 kl. 09.07 (CEST)

Artikelnamn

Jag tycker artikelnamnet för internationella varianter av personnummer och den svenska varianten, alltså personnummer respektive personnummer i Sverige haltar lite.

Vad sägs om att namnge artikeln om den internationella varianten identitetsbeteckning och den svenska varianten just personnummer?

Identitetsbeteckning används som generiskt namn i åtminstone i utredningen SOU 2008:60Jag tycker det blir stringentare: Personnummer är ju just den svenska benämningen och varianten på identitetsbeteckning i Sverige och personbeteckning är det svenska namnet på identitetsbeteckningen i Finland och så vidare.--LittleGun (diskussion) 4 augusti 2024 kl. 08.14 (CEST)

Det är nog bra att i den övergripande artikeln, den som är kopplad till d:Q1140371, få med ordet nationellt i artikelnamnet (som till exempel enwp, eswp, frwp och nowp har) så att man inte tror att det finns några "globala personnummer". Sen kan man fundera på om det redan i artikelnamnet borde framgå att det är identitetsbeteckning(ar) för personer (som till exempel dawp, dewp, nlwp och, just nu, svwp har) och inget annat, till exempel böcker eller hästar, som artikeln handlar om. Larske (diskussion) 4 augusti 2024 kl. 08.42 (CEST)

Fast internationella, eller globala, identitietsbeteckningar är väl inte otänkbara? Vad sägs om "medborgerlig identitetsbeteckning"? Fast då kanske befintlig ordning ("personnummer i Sverige" resp. "personnummer") är bättre är bättre. Personnummer, eller i varje "motsvarar personnummer" är ju POMMF. LittleGun (diskussion) 4 augusti 2024 kl. 09.05 (CEST)

De är inte otänkbara, men det finns väl inga globala? Medborgerlig är förresten kanske onödigt smalt, för jag har en nederländsk identitetsbeteckning utan att vara medborgare (visserligen heter den förvirrande nog Burgerservicenummer). ♥Ainali ^diskussion_bidrag 5 augusti 2024 kl. 08.08 (CEST)

IUCN som referens II

Internationella naturvårdsunionen bedömer inte bara arternas bevarandestatus, på webbplatsen finns även många informationer som kan användas för Wikipedia-artiklar. Det vill vi utnyttja i nästa veckans tävling som börjar på måndag. Välkomna att delta! Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 3 augusti 2024 kl. 12.31 (CEST)

Svårt att hitta något som inte är relaterat till de pågående olympiska spelen på topplistan över mest visade artiklar

Se till exempel gårdagens Topp100-lista:

De 100 mest visade svwp-artiklarna 4 augusti 2024
Sarah Sjöström 54 926	Truls Möregård 37 889	Jan-Ove Waldne 20 460	Fan Zhendong 16 763	Therese Alsham 13 981	Bordtennis 10 311	Jörgen Persson 10 202	Höjdhopp 6 469	Lista över oly 6 310	Ia Langhammer 6 259
Carolina Klüft 5 452	Hovmantorp 5 090	Usain Bolt 4 694	Kajsa Bergqvis 4 539	Novak Đoković 4 424	Saint Lucia 4 258	Linda Haglund 4 257	Åsa Jinder 4 148	Michael Phelps 4 046	Löpning 100 me 3 947
Lista över vär 3 812	Mikael Appelgr 3 721	Släggkastning 3 647	Imane Khelif 3 443	Längdhopp 3 356	Nicola Olyslag 3 243	Armand Duplant 3 230	Trelleborgs so 3 165	Medaljstatisti 3 103	Mustafa Mohame 3 083
Franz Kafka 3 055	Olympiska somm 2 792	Tareq Taylor 2 777	Jaroslava Mahu 2 680	Simone Biles 2 678	Ethan Katzberg 2 676	Sofia Ståhl 2 600	Olympiska spel 2 561	Elena Kulitjen 2 528	Stellan Bengts 2 511
Noah Lyles 2 285	Julia Henrikss 2 136	Sverige i olym 2 135	David Åhman 2 087	Carl Lewis 2 040	Gunilla Lindbe 1 964	Nils Poppe 1 960	Sverige 1 871	Tommy Åström 1 852	Ma Long 1 828
Brian Wilson 1 822	Lista över oly 1 800	Daniel Ståhl 1 793	Carlos Alcaraz 1 748	Lista över nat 1 736	Lista över de 1 627	Jakob Ingebrig 1 618	Petra Sörling 1 616	Femke Bol 1 578	Dominica 1 570
Jonatan Hellvi 1 502	The Beach Boys 1 461	Lars Frölander 1 431	Kamala Harris 1 425	B-237 Rostov-n 1 382	Lotta Lundgren 1 380	Sodomi 1 338	Olympiska somm 1 316	Olympiska somm 1 282	Thobias Montle 1 270
Johan Wallberg 1 221	Marcell Jacobs 1 214	Stefan Holm 1 189	Prokrastinerin 1 136	Clint Eastwood 1 134	Johanna Frändé 1 126	Världsmästersk 1 112	Lisa Miskovsky 1 100	Kjell Johansso 1 097	Stavhopp 1 091
Mike Powell 1 086	Japans herrlan 1 084	Jessica Almenä 1 077	Eiffeltornet 1 073	Emma Green 1 060	Jon Rahm 1 059	Stefan Billbor 1 040	Sverige i olym 1 034	Roger Federer 1 033	Alhaji Jeng 1 032
Rafael Nadal 1 013	Peter Häggströ 1 001	Katie Ledecky 997	Jimmy Carter 983	Lista över sve 982	Ludvig Åberg ( 976	Svenska rekord 959	Erik Haag 948	Rönninge, Sale 944	Karin Lundqvis 941

Man får anstränga sig för att hitta artiklar som inte är relaterade till de pågående olympiska spelen.

• Det plötsliga intresset för Hovmantorp beror givetvis på att det är födelseorten för Truls Möregårdh
  • Se Visningsstatistik (bocka för Logaritmisk skala för att se samvariationen tydligare)
• Det plötsliga intresset för Rönninge, Salems kommun beror givetvis på att det är födelseorten för Sarah Sjöström
  • Se Visningsstatistik (bocka för Logaritmisk skala för att se samvariationen tydligare)
• Om det finns någon koppling till OS från Trelleborgs sockerbruk har jag inte lyckats lista ut. Någon?
  • Se Visningsstatistik
• Det plötsliga intresset för 1960-talspopgruppen The Beach Boys gissar jag kan bero på att det svenska beachvolleybollaget med David Åhman och Jonatan Hellvig också kallas för The Beach Boys. Det kan förstås bero på något helt annat, men den här gången är det dock inte Melodikrysset som i oktober 2023.
  Om fler delar denna gissning kanske det behövs något tillägg i uppslagsverket för att leda dem som söker efter "idrottslaget" till det de söker. Svwp har såvitt jag kan se inte någon artikel om laget Åhman/Hellvig så frågan är vad en toppnot, {{För}}, i artikeln om popgruppen skulle hänvisa till.
  • Se Visningsstatistik
  • Se Visningsstatistik för The Beach Boys i oktober 2023 då gruppen förekom i ledtråden för Vågrätt 12 (med lösningen SURF) i Melodikrysset v.43 2023

--Larske (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 08.37 (CEST)

En bomb desarmerades igår vid Trelleborgs sockerbruk. 94.191.136.154 5 augusti 2024 kl. 08.48 (CEST)

Det var ett tv-program om Beach Boys och Brian Wilson i veckan Yger (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 09.10 (CEST)

OK, tack. Det stämmer och det syns tydligt här. Då var min gissade koppling till beachvolleybollen fel.

-- Larske (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 09.50 (CEST)

Åsa Jinder var profil i Svenska Dagbladets korsord. Historiker (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.52 (CEST)

TV4 Nyhetsmorgon uppmärksammade att det är 100 år sedan Franz Kafka dog. De intervjuade författare Cecilia Hansson som skrivit en bok med någon form av Kafkatema. Janders (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 19.05 (CEST)

Trasig layout i mallar i mobilvy

Hej, ville bara ge en blänkare för diskussion precis startad på https://sv.m.wikipedia.org/w/index.php?title=Malldiskussion%3AInfobox_olympisk_sport#Trasig_layout_p%C3%A5_mobil

Kikade på deltagarportalen och fann https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_mallstandardisering som verkar lite utdött?

Hittade ingen motsvarighet till Wiktionary Teknikvinden för denna typ av tekniska diskussioner. Därför skriver jag här för att belysa problemet. Moberg (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.25 (CEST)

Mobilvyn är helt värdelöst designad. Väldigt bökig med flertalet mallar och tabeller. Den är inte konstruerad som en spegel till standardvyn utan som något eget "modernt skräp". Mobilvyn skulle behöva en full ombyggnad imå. Blockhaj (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.31 (CEST)

så kan det vara! Mobilversionen är väl den som flest läsare använder nu för tiden så den borde prioriteras, särskilt när man "bara" läser artiklar. (anglicism detekterad: förkortningen är emå eller emrå på svenska (enligt min ringa åsikt)) Moberg (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 19.06 (CEST)

Sidor som länkar hit

Kan man se "sidor som länkar hit" i den "moderna" layouten? Kan man se den i mobilvyn?

Undrar också om man kan se lista över alla utgående länkar samt inkluderade mallar. Moberg (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.29 (CEST)

"Sidor som länkar hit" i mobilvyn: Översta valet i "Mer-menyn" ("trafikljuset" (tre punkter ovanför varandra) med texten "Mer" långt till höger). Kitayama (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.55 (CEST)

Vector (2022) (den "moderna" layouten: Under "Verktyg" långt till höger på raden under artikelnamnet. Kitayama (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.57 (CEST)

Inkluderade mallar hittar du under "Sidinformation" - det finns i samma menyer som "Sidor som länkar hit". Kitayama (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 19.00 (CEST)

Tack! Moberg (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 19.01 (CEST)

Trasig layout på mobil för jämförande av sidversioner

När man kontrollerar en ändring genom att jämföra skillnaden mellan två sidversioner i wiki text läge på mobil (Android, Google Chrome) så försvinner kontext-rubriker/avgränsningar med radangivelser. Detta gör det väldigt svårt att förstå på mobil.

Se t.ex https://sv.m.wikipedia.org/w/index.php?curid=545147&diff=55502064&oldid=55131239&title=Personnummer_i_Sverige där raden med "rad 21:" inte syns alls vilket gör att man inte förstår att det har skett ett "hopp" i diffen.

(hade jättesvårt att redigera nedanstående text som kodstycke på mobilen, redigeringen beter sig konstigt när sista raden innehåller en html-tagg, skumt! Det kan ha varit att min inklistrade text dessutom hade konstiga radbrytningar.)

== Historia ==
Rad21:
 }} </ref>

Moberg (diskussion) 5 augusti 2024 kl. 18.55 (CEST)

Röriga och missvisande "faktarutor" i två artiklar

Faktarutorna i Afghanistankriget (2001–2021) och Kriget mot terrorismen är byggda på mallen "slagfakta" och väldigt missvisande. De behöver ändras kraftigt eller annars tas bort helt. Bra om flera tittar på detta och skriver era synpunkter på respektive artikels diskussionssida. Chandra Varena (diskussion) 7 augusti 2024 kl. 17.07 (CEST)

Endast en användare har kommenterat faktarutorna. Om ingen annan uttrycker att de sak vara kvar så tar jag bort dem i morgon (lördag 10/8) Chandra Varena (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.44 (CEST)

Klart, nu har jag tagit bort dem. Chandra Varena (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 19.37 (CEST)

AutoWikiBrowser

Förändringar i Mediawiki-miljön medförde störningar för de som använder verktyget AutoWikiBrowser (AWB). Nu fungerar det. En nyhet är att alla användare som vill använda AWB måste finnas i filen Wikipedia:AutoWikiBrowser/CheckPageJSON. Den filen är för närvarande hellåst, d v s bara administratörer kan redigera den. För att återfå möjligheten att använda AWB så lägg ett ärende på WP:BOÅ. Kitayama (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 15.36 (CEST)

Alla AWB-användare måste också uppdatera till version 6.3.1.1. Kitayama (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 15.49 (CEST)

Tydligen så gjordes ytterligare en förändring så CheckPageJSON behövs ej. Så det enda AWB-användare behöver göra är att uppdatera till 6.3.1.1. Kitayama (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.33 (CEST)

Hur var det nu med f.Kr./e.Kr. kontra fvt/evt?

Härmed lägger jag fram detta uttjatade ämne inför wikigemenskapen. Med anledning av artikeln Stridshund (disk • historik • logg) och dess diskussionssida har ännu en gång frågan om huruvida vi ska använda f.Kr./e.Kr. eller fvt/evt för historiska årtal. Vilket ska gälla? I de allra flesta artiklarna förekommer f.Kr./e.Kr., men i en minoritet återfinns fvt/evt. En ensam avändare hävdar prompt och kräver att fvt/evt ska användas. Föreligger inte wikikonsensus för f.Kr./e.Kr.? Disembodied Soul (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.02 (CEST)

Är inte detta ett fall som liknar den nyligen timade apostrofdebatten, debatten om ordet "hen", debatten om "kvinnliga titlar" (sångare/sångerska) etc. Författaren bestämmer vilken "stil" som ska användas i artikeln - den ska dock vara konsekvent genom hela artikeln. Att som enda redigering i en artikel ändra till en annan "stil" är inte acceptabelt, däremot kan vid större omarbetningar av artikeln den "nya" författaren bestämma "stil". Wikikonsensus är att vi föredrar f.Kr./e.Kr, vi föredrar sångare framför sångerska, men det är inte förbjudet att skriva på annat vis. Det är min tolkning av de olika debatterna - vi får se om tolkningen håller efter denna debatt. Kitayama (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.15 (CEST)

Skulle säga att skillnaden är att alla veta vad sångerska respektive sångare betyder.

Är däremot väldigt säker på att betydligt fler svenskar vet vad f.Kr. betyder än vad fvt betyder. 98.128.180.227 9 augusti 2024 kl. 21.19 (CEST)

Det håller jag med om, men här vill jag lyfta upp en mer principiell diskussion om vad som får skrivas, vad som får ändras och hur vi respekterar varandras arbete med artiklarna. Kitayama (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.27 (CEST)

Utan att lägga någon värdering i det. Vill man använda ett språk som så många som möjligt förstår är ju f.Kr./e.Kr. det enda rimliga. Är ju det helt dominerande uttrycket i svenska språket. 98.128.180.227 9 augusti 2024 kl. 21.17 (CEST)

För mig är det en typisk POMMF-fråga. Vi ska inte skriva ett uppslagsverk där läsaren behöver ett annat uppslagsverk för att förstå vad som avses. Jag uppfattar fvt/evt som ett konstruerat påfund utan förankring i vardagspråket. Då bör vi inte använda det. Janders (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.32 (CEST)

För ganska många år sedan (2016 eller 2017?) hade vi en diskussion om detta och kom fram till att använda f.Kr / e.Kr. Kanske går den att hitta i arkiven. Chandra Varena (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 21.39 (CEST)

Hmm. Det hänvisas till "vad alla förstår" och POMMF. Det faktum att det religionsneutrala fvt/evt väcker sådan vrede tyder på att de protesterande mycket väl förstår vad begreppet betyder. Eller är det en dunkel, odefinierad, förmodat okunnig skara ni slår vakt om? Det är för övrigt ingen som vill förbjuda f.Kr./e.Kr., bara tillåta andra benämningar som faktiskt blir allt vanligare. Och skulle vi alltid hänvisa till "vad som gjordes förr", skulle vi än i denna dag använda pluralformer och gammalstavning. / ^Ternarius_Disk 9 augusti 2024 kl. 21.56 (CEST)

Kan ärligt säga att jag fick slå upp fvt/evt för att förstå vad förkortningen står för när jag läste detta. Sen kan jag så klart inte bevisa det. 98.128.180.227 9 augusti 2024 kl. 22.57 (CEST)

Jag sökte lite snabbt i Bybrunnens arkiv och hittade i alla fall ett par tidigare diskussioner på det här temat:

• Bybrunnens arkiv 2012–08.
• Bybrunnens arkiv 2013–05.
• Det här verkar även ha diskuterats 2007 på diskussionssidan om globalt perspektiv.

Kan säkert finnas mer än så här, men det var vad jag fann med en mindre arbetsinsats. Själv ser jag ingen anledning att frångå användningen av f.Kr. och e.Kr. nu. / Lucie Manette ^(Diskussion) 9 augusti 2024 kl. 22.17 (CEST)

Även den här fann jag nu: Bybrunnens arkiv 2017–01. / Lucie Manette ^(Diskussion) 9 augusti 2024 kl. 22.23 (CEST)

Det har aldrig varit frågan om att frångå, bara tillåta. / ^Ternarius_Disk 9 augusti 2024 kl. 22.26 (CEST)

I det konkreta fallet handlar det just om att frångå användningen av det ena till förmån för det andra och inget annat. Jag kan i alla fall inte i de senaste åren av historiken se att någon vill använda de båda standarderna samtidigt (alltså tillåta utan att frångå).

Nu verkar du dock ha missförstått min synpunkt och jag ska därför – oaktat detta – försöka omformulera mig: Jag ser inga skäl att använda något annat än f.Kr. och e.Kr. som standard i våra artiklar, när det behöver förtydligas om något ägt rum före eller efter år 0. / Lucie Manette ^(Diskussion) 9 augusti 2024 kl. 22.53 (CEST)

Även här en föregående diskussion: Diskussion:Vår tideräkningWvs (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 22.37 (CEST)

Jag är inte ett dugg religös men föredrar f.Kr./e.Kr. framför fvt/evt. Före vår tid? Vilka är vi/vår? Om en muslim läser "före vår tid" så blir det obegripligt för vederbörande. Kanske jag missat något men det är min syn på saken.--Skivsamlare (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 22.48 (CEST)

Jag är inte speciellt religiös, men just på en del muhammedanska sajter har jag sett "fvt" användas. Och inom judisk, religiös litteratur är "fvt" vanligt. Så vi kanske skall vara litet försiktiga med att dra in icke-kristna religioner som argument för en tveklöst kristen term? / ^Ternarius_Disk 9 augusti 2024 kl. 23.03 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Är det för mycket begärt att förvänta sig att de för närvarande gällande reglerna och rekommendationerna för hur man anger årtal (och hur man får ändra skrivsättet i en artikel) finns att läsa på sidan Wikipedia:Skrivregler, lämpligen i avsnittet Datum och årtal? Man ska inte behöva leta upp sedan länge arkiverade diskussioner på Bybrunnen eller på andra diskussionssidor, hur vet man vilken diskussion som tillhandahåller "sanningen"?, för att eventuellt hitta vad som gäller idag. --Larske (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 23.28 (CEST)

Jag håller med om att detta borde finnas med i Wikipedia:Skrivregler. Men frågan är om det finns någon konsensus att skriva in där? Eller om vi ska låta den nu pågående diskussionen bli vägledande?

För mig är f.Kr/e.Kr det naturliga även om jag ser en fördel med det (något) mindre religionsanknytna f.v.t./e.v.t. Jag är direkt emot att f.v.t. ska vara standard i SvWP. Om vi ska ha en enhetlig standard så bör det vara f.Kr/e.Kr., med POMMF som motivering. Men jag tycker ibland att en alltför stor hänsyn till POMMF kan leda till ett språkbruk som inte är förankrat i det fackområde som artikeln gäller, och kan tänka mig att båda skrivsätten kan accepteras. I så fall dock, som andra har påpekat, med enhetlighet inom varje artikel. Chandra Varena (diskussion) 9 augusti 2024 kl. 23.39 (CEST)

@Lucie Manette: Kanske en petitess i sammanhanget, men år 0 finns per definition inte. Året efter 1 f.Kr. är år 1 e.Kr. Stigfinnare (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 00.20 (CEST)

Jag vet. / Lucie Manette ^(Diskussion) 10 augusti 2024 kl. 00.24 (CEST)

Jag har lyssnat en del på både Ricky Gervais och Richard Dawkins på sistone, så jag kan inte säga vilken av dessa som yttrade sig om just denna fråga i ett av klippen jag såg (har letat den senaste timmen), ungefär såhär: jag är ateist, men jag tycker att det blir lite hårklyveri att säga 'före vår tideräkning' då f.Kr är en del av vårt kulturarv. Äras den som äras bör. Därför använder jag fortfarande för och kommer att fortsätta med det.

Jag håller med om det yttrandet och föredrar samma sak, men om någon ändrar i artiklar samtidigt som de gör andra ändringar så ändrar jag inte tillbaka (med undantaget om de glömmer länka till artikeln om fvt, så läsaren förstår. Så ändrar jag tillbaka för att det ska vara tydligt.

En sak till som gör det nya sättet lite aom hyckleri är att vi säger "vår tideräkning", vilket indirekt ändå anger att det är den kristna kulturens tideräkning, dvs Jesus tänkta födelseår. I muslimska länder blir ju "vår" (dvs den kulturens) tideräkning ungefär 635 i vår tideräkning... bättre vara tydlig så alla förstår.

Till ip.227: visst vi kan inte lita på det du säger att du inte visste om det innan, du har rätt, men jag är ganska övertygad om att statistiken för artikeln om common era kommer att få en topp från 8 okt och några dagar framåt, och då kan man anta att du är en av de som läser på (liksom jag gjorde även om jag kände till det). Adville (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 00.30 (CEST)

Jag hörde faktiskt en guide på historiska museet i Stockholm säga "fvt" igår. Jag hajade till. Även om jag inte har några problem med att förstå det visar det hur ovanligt det är i svenskt sammanhang. Att man ibland för att för att variera språket i muntlig framställning säger "före vår tideräknings början" eller något liknande är inte så märkligt. Det kan jag själv göra. Men i ett uppslagsverk är en enhetlig standard att föredra. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 07.16 (CEST)

Jag välkomnar den här diskussionen och tackar för flera kloka och icke fördomsfulla inlägg. Jag hoppas att diskussionen ska bli grundlig och låta alla aspekter komma till uttryck. Det finns väldigt mycket att säga i den här frågan, och jag kommer att återkomma med fler inlägg. Men jag väljer att ta upp en aspekt i taget.

Jag tänker inte redogöra fin min personliga livsåskådning, den är helt irrelevant. Om man väljer att kalla Jesus för Kristus eller Messias så uttrycker man trosuppfattningen att Jesus var världens frälsare. Det är det väldigt många som inte håller med om. Av världens befolkning på ca 8 miljarder människor klassas endast ca 2,18 miljarder som kristna. Kristendomen är visserligen världens största religion, men en övervägande majoritet av världens befolkning håller inte med om att Jesus var världens frälsare. I anslutning till detta vill jag föra fram ståndpunkten, men inte bestämt hävda, att svwp bör sträva efter ett globalt perspektiv.

Att kalla Jesus för Kristus eller Messias uttrycker således en stark värdering, som de flesta av världens människor inte håller med om. Många håller den säkert för anstötlig. Man kan alltså inte hävda att det är neutralt språkbruk, som vi har en riktlinje om, att kalla Jesus för Kristus eller Messias.

Jag skulle alltså inte ha några invändningar om uttrycket löd "före Jesu födelse". Det skulle vara ett neutralt och värderingsfritt uttryck med godtagbart globalt perspektiv. Men nu är det inte så uttrycket lyder.

Missförstå mig inte. Jag vill inte förbjuda någon att skriva "f.Kr.". Jag har heller aldrig ändrat på det uttrycket i någon artikel jag inte skrivit själv och kommer heller inte att göra det.

Vad detta ytterst handlar om är tolerans. Svwp kan inte påtvinga någon att använda uttryck som denne uppfattar som starkt värdeladdade. Och svwp kan inte heller förbjuda någon att medverka på sådana grunder. Den rimliga hållningen är då att tillåta båda uttrycken och att inte ändra vad någon annan skrivit. Vad jag vädjar om är alltså tolerans och vidsynthet. Det är också denna praktik som rått här sedan åtminstone 2012 och den är värd att värna om. /Ascilto (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 16.31 (CEST)

Du kommer dock väldigt snabbt i svårigheter med det resonemanget. Om jag anser att moderkort är stärkt värdeladdat och vill använda föräldrakort eller huvudkort istället, ska jag få göra det i artiklar jag redigerar? 95.193.7.111 10 augusti 2024 kl. 17.22 (CEST)

Svar: Ja, om det redan finns en hyfsat stor minoritet utanför Wikipedia som använder dessa begrepp på ett seriöst sätt. Jag ser inga problem med det resonemanget - det har vi fört i många andra sammanhang och det har accepteras. Kitayama (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 17.27 (CEST)

@Ascilto: Det låter ju bra med tolerans och vidsynthet, men ska vi tolka ditt inlägg som att du menar att det är ok att "tolerera" blandade skrivsätt inom en och samma artikel? Vi kan då få följande ingress:

• <namn>, född 34 fvt i <födelseplats>, död 23 e.Kr. i <dödsplats> var en...

Och ingen får gå in och ensa skrivsättet eftersom det vore att "ändra vad någon annan skrivit".

Eller ska vi rekommendera (påtvinga?) den som kompletterar en artikel med till exempel födelseår att, möjligen mot sin personliga religiösa tro, använda samma skrivsätt som tidigare bidragsgivare till artikeln har använt?

Det skulle kanske gå att göra en finess som gör att alla "f.Kr." och "e.Kr" i artiklarna visas som "fvt" och "evt", eller vice versa, och där den inloggade användaren själv får välja vad som visas. Man skulle då även kunna ha helt egna varianter, du skulle till exempel kunna få texten "före Jesu födelse" visad på den datamaskin som du använder. Men för den som är oinloggad kommer en blandning enligt exemplet ovan, utan någon enhetlighet, att kvarstå, vilket jag tycker är olyckligt.

-- Larske (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 17.30 (CEST)

Larske: Nej, jag tycker inte vi ska använda blandade uttryck. Gör jag ett mindre tillägg till en artikel som redan konsekvent använder "f.Kr" så anpassar jag mig till det, även om det bär mig emot. Som exempel kan jag nämna artikeln Tassili n'Ajjer där jag gjorde ett mindre tillägg om de avbildade jakthundarna. Jag tycker konsekvens i en artikel är viktigare än personliga preferenser. Och jag tycker inte heller man ska ändra för ändrandets skull. Det gäller i båda riktningarna. Den tekniska lösning du föreslår får nog mogna en stund innan jag tar ställning. Det ska bli intressant att se hur andra användare reagerar på förslaget. /Ascilto (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 19.48 (CEST)

Bra synpunkt. Det jag känner som praxis i andra liknande fall är att man får/bör inte gå in i en artikel och enbart ändra det alternativa skrivsättet. Men om man redigerar artikeln i övrigt, så måste man ju i konsekvensens namn få ändra tidigare förekomster av det alternativa skrivsättet. Kitayama (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 17.44 (CEST)

Ovanstående var förstås ett konstruerat exempel med blandade skrivsätt till och med i samma mening i artikelingressen. Men det finns artiklar med blandade skrivsätt inom ett och samma stycke, se till exempel Hettiter#Stormaktsperioden_(ca_1430–1200_f.Kr.). Måste man verkligen "redigera artikeln i övrigt" för att ha gemenskapens tillåtelse att ensa skrivsättet i den artikeln? I så fall kommer vi nog att få se en del "blajredigeringar" för att kringå en sådan regel.

-- Larske (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 17.53 (CEST)

Är det redan olika skrivsätt i artikeln kan det ju inte vara fel att ensa. Ser jag att en person omnämns som sångare och sångerska i samma artikel så ensar jag till sångare. Står det konsekvent sångerska så ändrar jag inget. Kitayama (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.03 (CEST)

I Larskes exempel dominerar f.Kr. (27 ggr) mot fvt (4 ggr) så det bör väl ensas till det förstnämnda. // Nalle&Lisa (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.10 (CEST)

Det låter ju i förstone resonabelt, men i praktiken innebär det ett förbud mot att någonsin använda fvt. Behandlar vi alla nya begrepp på det sättet kommer Wikipedia att bli språkmässigt stockkonservativt. / ^Ternarius_Disk 10 augusti 2024 kl. 18.19 (CEST)

”v” i ”fvt” behöver faktiskt inte tolkas som ”vår” (kristna, europeiska, västerländska, imperialistiska eller vad ni vill). Om man tolkar det som ”vanlig” så stämmer det ju alltid. För i de flesta länder, oberoende av om de är kristna, muslimska, ateistiska eller neutrala så används ju denna tideräkning i de allra flesta sammanhang. Andhanq (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.24 (CEST)

Min personliga önskan är att vi förblir stockkonservativa, det skäms jag inte för att erkänna, eller snarare blir reaktionära, men jag har själv anpassat mig till Fridtjuv Bergs nyspråk och motsätter mig inte att språket förändras (jag undviker det positivt laddade ordet "utvecklas") när det finns tillräckligt stöd för det utanför Wikipedia. Men vi skall aldrig gå i bräschen för det nya och ännu ej etablerade. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.42 (CEST)

Står det olika skrivsätt i en artikel skall det ändras så bara ett står ett, vilket man ändrar till är upp till den som ändrar, tycker jag Adville (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 19.56 (CEST)

Jag intämmer i att titeln "Kristus" i någon mån rymmer en bekännelse. Dock inte en så entydig bekännelse som görs gällande ovan, och inte endast av kristna. Även inom islam betecknas Jesus som messias/kristus, men med en annan teologisk uttolkning av begreppets betydelse. Sedan är jag faktiskt tveksam till att se kulturellt etablerade termer som uttryck för personlig bekännelse. Vore det så skulle jag få problem med till exempel veckodagar och månader. /Dcastor (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 23.38 (CEST)

Grund”problemet” i sammanhanget är som fler varit inne på att den allmänt accepterade tideräkningen (gregorianska kalendern) utgår från Jesus födelse, eller rättare sagt föreställningen om Jesu födelse. Det gör den vad jag förstår av den enkla anledningen att Jesus (av många) anses vara Kristus, och även att tidigare kalendrar utgick från samma förståelse. Den tideräkning världen (närmast i helhet) använder och erkänner är alltså djupt sammanlänkad med den kristna tron och föreställningen om att Jesus är Kristus. Det kommer vi inte komma ifrån eller runt i den här diskussionen även om vi kan ha skilda uppfattningar om det, vi kommer inte heller runt det genom val av begrepp.

Den förhärskande särskiljningen av tid där man behöver göra skillnad på tid före och efter tideräkningens början är att än så länge att skriva f.Kr/e.Kr. på svenska. Det ser vi även att språkvårdande myndigheter i såväl Sverige som Finland anger. Det skrivsättet får därför antas väcka minst frågor och förvåning bland läsarna eftersom det är etablerat, och därmed göra våra artiklar enklare att till sig. Standarden vi utgår från bör därför enligt min mening vara att använda f.Kr./e.Kr. i våra artiklar, inte f.v.t. och e.v.t. Det ligger nu även i linje med vad som kan anses vara POMMF.

Det kan visserligen finnas goda skäl för att ibland använda de senare termerna (till exempel i ett sammanhang där Jesus egentliga födelse behandlas enligt vad som också beskrivs i artikeln om vår tideräkning (ingressens sista stycke)), och då ska de termerna naturligtvis användas i stället. Dock gärna med en förklaring så att läsaren förstår den lite udda terminologin och varför den används.

Så, för att återgå till det enskilda exemplet. I en artikel om stridshundar finns inte vad jag kan se några skäl att frångå den standard jag beskrev ovan, och därför ska enligt mig f.Kr/e.Kr vara det som används där. / Lucie Manette ^(Diskussion) 11 augusti 2024 kl. 07.52 (CEST)

Bra sammanfattning, jag instämmer i Yger (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 07.56 (CEST)

 Gillar Disembodied Soul (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 08.15 (CEST)

 Medhåll Det är tveksamt om "fvt" är någon förbättring då det hänvisar till samma riktpunkt i historien. Det är dessutom lite pretentiöst antingen att "v" avser att detta är "vanligast", "CE=Common Era", vilket det inte är om man avser världens nuvarande religionstillhörighet, eller att det är "vår" vilket blir en sorts åsidosättande av "de andra". Se också Språkrådets rekommendation. Jag kan tänka mig att vid behov ange dubbla måttenheter/tidsangivelser på samma sätt som i t.ex. Boeing B-17 Flying Fortress där vi anger motoreffekt i både kW och hästkrafter, eller t.ex. Boeing B-52 Stratofortress där det anges att den kan "bära en bomblast på 43 500 lbs (knappt 20 ton)". För Stridshund kanske man (som ett innovativt förslag från en ingenjör med obefintliga kunskaper om romarrikets historia) kunde parallellt ange "f.kr." samt tid enligt Ab urbe condita.

Egentligen tycker jag att WP:POMMF ska gälla, och då är EMM språkrådets rekommendation betydelsefull. Sedan tycker jag vi ska vara generösa med att (enligt exempel ovan) ange storheter i alternativa enheter som kan tänkas vara lättillgängliga för en läsare obekant med ämnet, liksom vi kan ange alternativa namn, t.ex. Läppstiftet som både omnämns i, samt omdirigeras till, Lilla Bommen (byggnad). ANHN ✎ 11 augusti 2024 kl. 12.22 (CEST)

Hm, är inte fvt/evt mera centrerade kring kristendomen eftersom där syftar vår på kristendomen? Per W (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 19.52 (CEST)

Nej, det tycker inte jag. Men, den är sämre på andra sätt. Med "vår" menas ju den förhärskande världens, eller västvärldens, i motsats till "de andras" vilket inte jag tycker är så trevligt. Vanlig har lite samma problem, den måste ställas i relation till något mindre vanligt.

Däremot har samtliga ärvt sin startpunkt efter kristendomen, så man kommer inte undan kristendomen, vilket verkar vara önskan. Istället för att helt enkelt vara vara tydlig med vad det faktiskt utgår ifrån, och dess historiska orsak. LittleGun (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 20.01 (CEST)

Jag tycker att Andhanq:s inlägg ovan (från den 10 augusti 2024 kl. 18.24) ger ett bra svar på den frågan. / ^Ternarius_Disk 10 augusti 2024 kl. 20.24 (CEST)

Det tycker inte jag. Tvärtom. Den funkar bara där, och då, den är den vanliga.

Fast, språk är ju språk. Möjligen kommer fvt, alldeles oberoende vad det står för, etablerat. Det har ju inget med min åsikt om vad som är mest eller minst pådyvlande eller något. LittleGun (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 20.56 (CEST)

Vi har meterlikare som är ett bestämt längdmått om en meter och som utgör norm vid kontroll och justering av andra metermått. Likaså bör det finnas en likare för tideräkning med ett enhetligt namn och användnig för att alla "ska hinna med bussen". I svenska språket och i västvärlden har begrepp som t.ex. 'Anno Domini' (under Herrans år) använts. Språkbruket har ändrats med tiden till senaste 'f.Kr/e.Kr.' som i sin tur nu diskuteras huruvida 'fvt' är gångbart eller inte.
Detta är svenskspråkiga WP och vi bör ha en enhetlig benämning inom uppslagsvket på tidlikaren som alla svenskspråkiga kan förstå oavsett religiös tillhörighet eller enskilt tyckande. svWP ska inte vara föregångare för etablerandet av ett nytt begrepp. 'f.Kr/e.Kr.' är f.n. POMMF, varför skulle vi därför tillåta andra benämningar? Wvs (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 21.00 (CEST)

Det enda vi faktiskt vet är att: Språk förändras. Det här är möjligen, eller kan möjligen vara, en sån förändring. Den som lever får se. LittleGun (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 22.30 (CEST)

Jag skulle helst ha återgått till Rydaholmsalnen men använder, trots min avsky för skräckväldet och min allmänna skepsis till franska revolutionen, metersystemet. På motsvarande sätt använder både troende kristna, agnostiker och ateister, ja, även personer som tillhör andra religioner, den tideräkning som tar sin utgångspunkt i Kristi födelse. Märkligare än så är det inte. Tostarpadius (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 22.46 (CEST)

Men att ursprungligen ”kristna” tideräkningen är den absolut vanligaste och används i ” världsliga” sammanhang även i länder utan någon som helst kristen tradition som Kina, Japan, Thailand med flera är väl ställt utom allt tvivel. I vissa länder laborerar man med egna ” nationalistiska” tideräkningar utgående från, som i Nordkorea, Kim Il - Sungs födelse eller liknande, men då har man oftast ändå ett ”vanligt” datum bredvid. I Israel står både ”judiskt” och ”kristet”datum på tidningsnummer t ex. Det är fördelaktigt med internationell standardisering gällande mått, vikt, tid etc utan koppling till övernaturliga föreställningar. Men nu råkar de kristna varit mest framgångsrika med att sprida denna tideräkning, så det får vi leva med, vad vi än kallar den. Andhanq (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 09.57 (CEST)

Före och efter vår tideräkning är enligt min ringa åsikt ett synnerligen underligt sätt att uttrycka tidsangivelser inom spannet för vår tideräkning. Att det är en semantisk kullerbytta ändrar ju dock inte faktum att det används, så detta får kanske ses mer som en iakttagelse än som ett argument. /Dcastor (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 23.32 (CEST)

Frågan är dock vad ska kalla det om man vill undvika koppling till en av världsreligionerna? Hur uttrycker man det på språk i länder liten spridning av kristendom? Andhanq (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 10.00 (CEST)

Fast om troende kristna med hull och hår accepterar veckodagar uppkallade efter nordiska ”hedniska” gudomligheter och månader uppkallade efter romerska sådana, så borde detta egentligen inte vara ett problem för några.Kom just på den jämförelsen. Andhanq (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 10.23 (CEST)

Eftersom ursprunget baseras på en beräknad/tillrättalgd födesedag för namngivaren till en av världsreligionerna är det omöjligt att undivka en koppling.

Det knepiga är att det är så viktigt att ordet ska vara sekulärt, trots ursprunget.

Första frågan kommer ju alltid vara varför nollan (eller +1 egentligen då) är satt just för 2023 år sedan. Man borde ju verka för en helt ny nolla om man verkligen vill sekularisera.

Det är klart att det kan vara olika känsligt i olika religioner och vi är alla personligen olika känsliga också.

Jag är ju väldigt känslig för att införa (faktiska) nya pådyvlingar (om än gjorda i största välmening), till exempel.

Ett sekulärt namn skulle ju kunna vara "före år +0001 enligt ISO8601". Det blir lite krystat eftersom ISO inte klarar av att hantera en tidslinje utan "0", och allt f.Kr annars blir ett år annorlunda än vad "vi" är "vana" vid. LittleGun (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 10.56 (CEST)

Man kan ju använda franska revolutionskalendern om man vill hitta en sekulär. Fast de dyrkade ju förnuftet så möjligen kan man ju se den som inte helt sekulär. BP-år är ju ett annat alternativ, men de fungerar ju bara före 1950. Alternativt kan man ju lansera sin egen tideräkning. FBQ (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 11.23 (CEST)

@LittleGun och @Andhanq, just därför jag tog upp de två ateisterna där en av dem just säger typ "äras den som äras bör" att säga BC är en del av vårt språk. Varför skall vi ändra det... och de är "ateister folk lyssnar på". Att bara byta namn, men fortsätta med samma ursprungsår (utifrån det tänkta födelseåret av Jesus) blir hyckleri. Särskilt när vi fortfarande använder asagudarna i nordiska språk och engelska för veckodagarna. Det är ett kulturarv. Adville (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 11.25 (CEST)

Stubbprojektet avslutas

Idag klockan 8:18 raderade @Bruno Rosta kategori:Alla stubbar, och projektet att avstubba artiklar kan avslutas. Tack alla som hjälpt till!!! Det som finns kvar nu är substubbar (som mer är en åtgärdskategori som behöver underhållas var månad) och 98 ofullständiga listor. Nu kan jag gå vidare med andra egenprojekt. Finns det någon som är intresserad av vad jag har för projekt kan ni titta på min användarsida. Det är fritt fram att medverka eller komma med tips. MVH Adville (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 15.08 (CEST)

 Gillar Yger (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 16.01 (CEST)

Fantastiskt bra jobbat! TJ Lusitanias (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.16 (CEST)

Ja, starkt jobbat! Affe (diskussion) 10 augusti 2024 kl. 18.22 (CEST)

 Gillar Bra jobbat! / Lucie Manette ^(Diskussion) 10 augusti 2024 kl. 21.19 (CEST)

Riktigt bra jobbat! -- LevandeMänniska ^(talk), 10 augusti 2024 kl. 22.21 (CEST)

Bra, Adville! Jag såg att du hade lagt in vid behov andra kvalitetsmallar i stället. Då kan vi söka på dem och förbättra. Per W (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 07.44 (CEST)

Heja, bra jobbat alla som deltagit!NnieAndersson (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.47 (CEST)

Källor/Referenser/Noter etc.

Finns det någon tydlig vägledning hur rubriksättningen bör vara när det gäller källhänvisningar, noter, anmärkningar, externa länkar etc? Vilka rubriker ska användas, i vilken ordning ska de finnas, och vilka av rubrikerna ska vara underrubriker? Halv anarki tycks råda med olika åsikter bland olika medarbetare. Stigfinnare (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.31 (CEST)

Jag brukar titta i WP:Disposition och använder de rubriker som finns där, till exempel under kapitel 9 Referenser och i den ordningen, men jag har också noterat att det finns användare som inte gör det utan gör en disposition efter egen praxis.

-- Larske (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.38 (CEST)

Jag skriver inte under på Wikipedia:Disposition. Vi anger källor. Då är den självklara rubriken "Källor".

Att hålla på att dela upp rubriken eller ha egendefineriade betydlesehierarkier för olika namn på källor ska det mycket till innan jag köper som någon sorts wikipediaregel, men jag vet att det är populärt trots att jag tycker det försämrar.

"Min regel" är att varje källbeläggning ska vara en not som listas under rubriken "Källor", återanvänd om det är så.

Det ändras av någon ibland, vilket jag stör mig på, men på vilket jag aldrig har reagerat på annat sätt. LittleGun (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.47 (CEST)

Jag följer i stora drag det som skrivs på Wikipedia:Disposition. Skriver Anmärkningar istället för Kommentarer men det verkar vara ok enligt den sidan. Ser dock att en del gör om det så att rubriken blir Källor och sedan generella källor direkt under och sedan en underrubrik för Noter.NnieAndersson (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.51 (CEST)

Jag tycker inte att det finns någon större anledning att dela upp källor och referenser under olkka rubriker. Personligen anser jag att ordet referenser fungerar bra i de flesta sammanhang. Det pekar mot den plats,(oavsett form och medium) där läsaren kan hitta den sakuppgift som kräver verifikation. Det fungerar även när den pekar direkt mot en källa som bara veriferar ett påstående, utan även bekräftar existensen av t ex en bok i Libris, en film i IMDb eller någon annan mer katalogliknade men trovärdig publikation. Janders (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.53 (CEST)

Jag använder "Källor" med "Noter" som underrubrik vid behov. Att dela på olika typer av källor är konstlat. Är en inskannad bok en tryckt källa eller en webbkälla? Det hanteras olika. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 13.57 (CEST)

Jag har under hela projektetmed stubbar utgått från följande: "Allmänna källor" har fått rubriken "källor" referenskällor har fått rubriken "referenser" (en av dem har blivit underrubrik, den som stått underst när jag redigerade).

Samma saker diskuterades när jag påbörjade mitt projekt om just rubriker, detta projekt. Läs gärna diskussionerna där. Mvh Adville (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 14.15 (CEST)

Att använda rubriken "Källor" är OK enligt WP:Disposition. Där står flera likvärdiga alternativ: ”Referenser” – alternativt ”Källor” eller ”Källhänvisningar” – är en samlande rubrik för olika typer av källor. Det här har diskuterats många gånger utan någon enighet om exakt vilka rubriker som ska användas för källor och i vilken ordning. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 14.04 (CEST)

Jag tycker Emma Goldman är ett bra exempel på "Noter" och "Källor". Artikeln bygger på ett antal böcker som anges under "källor", och sedan återkommer ett antal noter till varje bok. Det skulle varit tröttsamt att upprepa den fullständiga bok-infon (ISBN, författare, titel osv), så nu blir noterna "författare, avsnitt, sidor". I andra fall finns inte denna omfattande användning av hänvisning till böcker, då kanske det räcker med "Referenser" eller "Källor". Detta behöver inte se exakt lika ut i varje artikel, det viktiga är att det är trovärdiga och lämpliga källor som är angivna på ett spårbart sätt. / ANHN ✎ 11 augusti 2024 kl. 14.32 (CEST)

Precis som i Emma Goldman tycker jag är lönokigt lämpligt vid en större mängd referenser/källor/noter.NnieAndersson (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 17.06 (CEST)

När man använder olika sidor i samma tryckta verk är det alldeles utmärkt att hantera det så, däremot föredrar jag att källor kommer före noter. I just detta fall är jag dessutom osäker på om något gåtts igenom eller om det handlar om en ren översättning. Tostarpadius (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 18.07 (CEST)

Jag antar att "lönokigt" skulle blivit något typ "vettigt" eller "nödvändigt" eller "snyggt" - (lämpligt med Caesarchiffer)

Själv tycker jag Emma Goldman-exemplet visar en dålig hybrid med onödig efterrapning av hur det har gjorts i skrivna verk, "förr i tiden", med dåtidens behov. Samma typ av miss vore att använda förkortningar av typen "fam." för familj, "f." för född, etc.

I artikeln Emma Goldma måste jag göra ytterligare insatser för att reda ut vad "Berkman" "Drinnon, Rebel" och "Chalberg" egentligen är för källor, när det går att skriva ut hela referensen direkt. Med länk om det är så, på Wikipedia-vis. LittleGun (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 18.09 (CEST)

Håller helt med Tostarpadius här, väldigt bra källapparat men hellre källor före noter; att noterna kan vara så kortfattade som de är beror ju på att de syftar på tidigare nämnd källa, och då kan man inte ha källan efter noterna. Håller inte alls med LittleGun om att referensen ska skrivas ut varje gång, det blir tröttsamt. Det finns dock en elegant mall {{harvardnb}} som kan användas för att råda bot på LG:s invändning, men det är en viss tröskel för att lära sig den. jssfrk (d|b) 11 augusti 2024 kl. 19.12 (CEST)

Råder bara bot på en av invändningarna, förutom att den inte är integrerad i wikipedia. Att skriva ut är inte tröttsamt, det görs automatiskt. Att läsa kanske är tröttsamt, fast jag håller inte med. LittleGun (diskussion) 11 augusti 2024 kl. 19.45 (CEST)

Till att börja med tycker jag att vi ska rubricera saker vid deras rätta namn. Källor är böcker, websidor, tidningar, etc. Referenser är pekare till ett specifikt ställe i en källa. Sådana referenser utformas i bland annat i Oxfordsystemet som fotnoter. Det bör noteras (no pun intended) att fotnoter inte bara används för referenser utan även för kommentarer som inte passar att baka in i brödtexten. Jag anser därför att förteckningen över källor bör rubriceras Källor, referenser bör ligga under rubriken Referenser (dvs <references/>) och att rubrikerna Noter eller Fotnoter bara bör användas för kommentarer (dvs {{Anmärkning}} o.dy.) /ℇsquilo 12 augusti 2024 kl. 09.31 (CEST)

Håller med, @Esquilo! Adville (diskussion) 12 augusti 2024 kl. 11.15 (CEST)