Andreas Olavi Rhyzelius
Andreas Olavi Rhyzelius eller Anders Olofsson Rhyzelius, född 4 oktober 1677 i Ods församling, Skaraborgs län, död 24 mars 1761 i Linköpings församling, Östergötlands län, var en svensk historisk forskare, hovpredikant, professor, domprost i Linköping 1720–1743, teologie doktor 1732, och biskop i Linköping 1743–1761.
| Biskop Andreas Olavi Rhyzelius | |
 Litografi av Johan Henric Strömer, 1849. | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Linköpings stift, biskop |
| Period | 1743-1761 |
| Företrädare | Erik Benzelius den yngre |
| Efterträdare | Petrus Filenius |
| Prästvigd | 27 maj 1712 |
| Biskopsvigd | 9 september 1744 |
| Akademisk titel | Teologie doktor 1732 |
| Född | 4 oktober 1677  |
| Död | 24 mars 1761 (83 år) Linköping |
Biografi
redigeraAndreas Olavi Rhyzelius föddes 1677 på Östra Galtholmen i Ods församling. Han var son till kyrkoherden Olavus Andreæ Rhyzelius och Sigrid Andersdotter Odhelius. Rhyzelius studerade i Skara och blev 24 februari 1700 student vid Uppsala universitet. Sedan Rhyzelius 1707 avlagt magistergraden i Uppsala, föreslogs han till teoretisk filosofie professor i Pernau och kallades 1711 till teologie professor vid Kungliga Akademien i Åbo. Men på grund av Rysslands anfall mot Finland under det stora nordiska kriget var han förhindrad att flytta dit. Han förordnades då av ärkebiskop Haquin Spegel till underkyrkoherde (vice pastor) i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, varvid han även erhöll fullmakt som teologie adjunkt i Uppsala 1712.
Rhyzelius utsågs emellertid redan året därefter av Karl XII till hov- och drabantpredikant och i denna egenskap tjänstgjorde han först vid hovet i Stockholm och efter kungens hemkomst hos denne i fält. År 1717 utnämndes han till kungens konfessionarius och preses i hovfältkonsistorium och följde honom sedermera på fälttåget i Norge till den 30 november 1718. Efter ett par års tjänstgöring vid hovet i Stockholm befordrades Rhyzelius 1720 till domprost i Linköping. Domprostgården från 1700-talet, Rhyzeliusgården, är bevarad och uppkallad efter honom.[1] 1732 blev han teologie doktor och slutligen 1743 biskop över Linköpings stift.
Familj
redigeraÅr 1721 gifte han sig med Katarina Ihre (1700–1739). Hon var dotter till domprosten Thomas Ihre och Brita Steuch i Linköping. Rhyzelius och Ihre fick tillsammans barnen Matthias Odencrants (1722–1723), kammarherren Tomas Odencrantz (1723–1773), Sigrid Odencrants (1725–1725), Brita Odencrants (1726–1786) som var gift med ryttmästaren Otto Johan Lagerfelt och riksrådet Carl Funck, Anna Odencrants (1728–1729), Maria Odencrants (1729–1753) som var gift med majoren Fredrik Rydingsvärd, kammarherren Mattias Odencrantz (1730–1796), Olaus Odencrants (1732–1732), Johannes Odencrants (1734–1734) och lagmannen Johan Odencrantz (1737–1804). På grund av faderns höga ämbete upphöjdes barnen i adligt stånd 1751 med namnet Odencrants.[2]
Gärning
redigeraSom författare ägnade sig Rhyzelius bland annat åt historia, kyrkohistoria och homiletik. Han publicerade en stor mängd arbeten och var även skald.[3] Hans Monasteriologia sueogothica eller Klosterbeskrifning 1740, Sviogothia munita eller Historisk förteckning på borgar, fästningar, slott, kungshus och kungsgårdar i Svea och Götha riken 1744, samt Episcoposcopia suiogothica, eller Sticht och Biskopschrönica 1752[4] har fortfarande i sina biografier över stiftets biskopar visst värde.[5]
Rhyzelius utgav även Brontologia theologico-historica, thet är Enfaldig lära och sanferdig berättelse, om åskedunder, blixt och skott (1721), där han berättar om observerade speciella blixtnedslag och liknande genom historien. Verket, som innehåll böner till skydd för skydd mot liknande händelser tolkar dem just som järtecken och guds straffdom. På samma tema författade han redan 1711 en Enlenchus Pestium över epidemier och farsoter, som dock inte finns bevarad.[5]
Vid de riksdagar han som biskop bevistade, tillhörde han Mösspartiet.[4]
Bibliografi
redigera- Biskop A. O. Rhyzelii anteckningar om sitt lefverne. Skrifter utgivna av Kyrkohistoriska föreningen, 1101-3362 ; 3:2. Uppsala. 1901. Libris 8215097
- ”Biskop Rhyzelius' släktanteckningar”. Släkt och hävd (Stockholm) (Stockholm : Genealogiska föreningen, 1950-) 1979,: sid. 242-255. 1979. ISSN 0489-1090. ISSN 0489-1090 ISSN 0489-1090. Libris 2687377
- Andreæ Ol. Rhyzelii ... Monasteriologia sviogothica, eller Kloster-beskrifning, vti hwilken vpräknas. Linköping: Norstedt. 1740. Libris t5c92t7prhqpttft. http://hdl.handle.net/2077/64177
- Episcoposcopiæ Sviogothicæ, eller Then sweagöthiska stichts- och biskops-chrönikons sednare del. Tryckt thersammastädes år 1752, af Gabriel Biörckegren, Linköpings läns- och stichts-boktryckare. 1752. Libris w78hm2fbth9nkdnn. http://hdl.handle.net/2077/64037
- Episcoposcopia Sviogothica, eller en sweagöthisk sticht- och biskops-chrönika om alla Swea eller Götharikets sticht och biskopar ifrå början, in til närw: bestående av twå delar, med några anmerkningar och fullkomligt register. Tryckt thersammastädes år 1752, af Gabriel Biörckegren, Linköpings läns- och stichts-boktryckare. 1752. Libris w8sztq1456qjl3s77. https://gupea.ub.gu.se/2077/82782
Referenser
redigera- ^ Tagesson, Göran. ”Var låg Linköpings franciskankonvent?”. Fornvännen. Riksantikvarieämbetet. sid. 217-236.. http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/33468ea8-ef69-4031-a4fe-4c8d3ae86e89 Arkiverad 20 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 1. Linköping. sid. 89-103. Libris 41147
- ^ Bexell, Oloph (1999). Nilzén Göran, Almquist Johan Axel, Boëthius Bertil, Hildebrand Bengt. red. Andreas O Rhyzelius – Tryckta arbeten. "Svenskt biografiskt lexikon. Bd 30, Retzius-Ryd". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 92. Libris 2153846. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6655
- ^ [a b] Rhyzelius, Anders Olofsson i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- ^ [a b] Svenskt biografiskt lexikon
- Andreas Olavi Rhyzelius: Biskop A O Rhyzelii anteckningar om sitt lefverne, i urval af Josef Helender, (217 sid.), Wretmans tryckeri, Uppsala 1901
- Bexell, Oloph (1999). Nilzén Göran, Almquist Johan Axel, Boëthius Bertil, Hildebrand Bengt. red. Andreas O Rhyzelius. "Svenskt biografiskt lexikon. Bd 30, Retzius-Ryd". Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon. sid. 92. Libris 2153846. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6655
Vidare läsning
redigera- Tigerström, Harald (1949). Andreas Rhyzelius som domprost i Linköping.. Linköping. Libris 3132431
- Winton, Patrik (2003). ”Det sakrala nätverket: biskop Andreas Rhyzelius väg till makten”. Med börd, svärd och pengar : eliters manifestation, maktutövning och reproduktion 1650-1900 (2003): sid. 83-104 : ill.. Libris 9134467
Externa länkar och källor
redigera- Rhyzelius, Andreas Olavi i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Biskop Andreas Olai Rhyzelius (uppdaterad 5 juli 2003).