[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Kungliga Vetenskapsakademien

svensk kunglig akademi
(Omdirigerad från Kungliga Vetenskapsakademin)
Uppslagsordet ”Vetenskapsakademien” leder hit. För andra vetenskapsakademier, se Vetenskapsakademien (olika betydelser).

Kungliga Vetenskapsakademien stiftades den 2 juni 1739 och är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

Kungliga Vetenskapsakademien
FörkortningKVA (ledamot: LVA)
MottoFör efterkommande
Bildad2 juni 1739
TypKungliga akademier
Syfte/fokusatt främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället
PresesBirgitta Henriques Normark
Ständig sekreterareHans Ellegren
Frivilligacirka 1700 svenska ledamöter sedan grundandet
Webbplatswww.kva.se
Kungl. Vetenskapsakademien
Linnésalen på Vetenskapsakademien

Verksamhet

redigera

Syftet för Akademien är i huvudsak att

  • sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning
  • delta i samhällsdebatten på vetenskaplig grund
  • verka för att utbildning och forskning ges goda villkor
  • dela ut priser, belöningar, forskningsbidrag och stipendier, samt
  • driva vetenskapliga institut och projekt av betydelse för vetenskapen.

Vetenskapsakademien är juridiskt en offentligrättslig korporation. Dess stadgar, de s.k. grundreglerna, fastställdes av kung Fredrik I den 31 mars 1741, och har reviderats upprepade gånger under historien. De nu aktuella grundreglerna fastställdes av regeringen den 14 november 2019.

Årligen beslutar akademien om Nobelprisen i fysik och kemi, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset, Sjöbergpriset samt ett antal andra stora priser. Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete. Vetenskapsakademien är belägen inom Kungliga Nationalstadsparken.

Historik

redigera

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna, även om Nils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[1][2] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet, som stred för merkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade av upplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[3] Därför utgavs också Vetenskapsakademiens Handlingar på svenska, och inte på latin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till 1863.[4]

Från 1745 valde akademien också in utländska ledamöter. 1762 infördes de första bestämmelserna om begränsning av antalet ledamöter, som då sattes till 100. 1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[5]

Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter från östra rikshalvan, Finland, in som svenska ledamöter och under Svensk-norska unionen 1814–1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.

Akademien hade först sina möten i Riddarhuset. Efter en ambulerande tillvaro inköptes 1778 det så kallade "Lefebureska huset" på Stora Nygatan,[6]. 1828 flyttade Akademien till det Westmanska palatset vid Adolf Fredriks kyrka. Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati. Lokalerna är ritade av Axel Anderberg.[5]

Ledamotsantalets utveckling

redigera
År Svenska ledamöter Utländska ledamöter
antal
högsta antal gäller enbart ledamöter upp till ålder av
1739 ingen begränsning - förekom ej
1745 ingen begränsning - ingen begränsning
1762 100 - ingen begränsning
1798 100 - 75
1904 100 - 100
1938 130 70 år 100
1947 140 70 år 108
1973 ? 65 år ?
idag 175 65 år 175

Organisation

redigera

Ledamöter

redigera
Huvudartikel: Lista över ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien

Vetenskapsakademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns cirka 470 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och cirka 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för humaniora och "för framstående förtjänst om vetenskap".[7]

Ledning

redigera

Preses är Akademiens ordförande och leder dess sammanträden. Preses och de tre vice presides är valda på treårsmandat. Ständiga sekreteraren är Akademiens verkställande ledamot och ansvarar för Akademiens organisation, den löpande förvaltningen och genomförandet av de beslut som fattats av Akademien.

Akademiens ledning består för närvarande av (augusti 2024):[8]

Kommittéer

redigera

Akademiens arbete är i hög grad baserat på dess tio klasser och på dess forskningsinstitut. För frågor som kräver bred vetenskaplig kompetens finns särskilda kommittéer och utskott. Akademien har fem permanenta kommittéer som arbetar med några av akademiens mest centrala verksamheter:[9]

  • Kommittén för forskningspolitiska frågor
  • Kommittén för hälsofrågor
  • Kommittén för internationella frågor
  • Kommittén för miljö och energi
  • Kommittén för utbildning

Akademien driver också Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter, som består av representanter från Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Svenska Akademien och Sveriges unga akademi.[10]

Kansli

redigera

Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 40-tal anställda och med den ständiga sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet.[9]

Institut

redigera

Vetenskapsakademien bedriver forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitut.[11] Bergianska stiftelsen, en botanisk forskningsinstitution belägen i Bergianska trädgården i Stockholm; Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi som fokuserar på samspelet mellan ekologiska system och social samt ekonomisk utveckling; Institut Mittag-Leffler, ett internationellt institut för matematik; samt Centrum för vetenskapshistoria som förvaltar akademiens arkiv, instrumentsamlingar och Nobelarkiv.

Genom åren har ett stort antal forskningsinstitutioner grundats på initiativ av akademien och efter hand knoppats av, till exempel SMHI, Kristinebergs marina forskningsstation, Abisko naturvetenskapliga station, Institutet för solfysik och Institutet för rymdfysik. Naturhistoriska riksmuseet utvecklades från Akademiens naturaliesamlingar, och administrerades av Akademien från starten 1819 till 1965.

Nationalkommittéer

redigera

Vetenskapsakademien är huvudman för 18 svenska nationalkommittéer som ska främja forskning och utbildning inom sina respektive områden. De representerar också Sverige i de internationella vetenskapliga unioner som ingår i International Science Council.[12]

Tidskrifter

redigera

Vetenskapsakademien ger själva, och i samarbete med andra akademier, ut ett antal vetenskapliga tidskrifter.[13]

Priser

redigera
 
Presskonferens i Sessionssalen på Vetenskapsakademien.

Vetenskapsakademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelprisen i fysik och i kemi, Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Crafoordpriset och Sjöbergpriset. Arbetet med att utse Nobelpristagare sker i akademiens olika Nobelkommittéer.

Övriga priser och medaljer

redigera

Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser och medaljer i form av:[14]

Lista över ständiga sekreterare

redigera
 
Pehr Wilhelm Wargentin, ständig sekreterare 1749–1783
 
Berzelius, ständig sekreterare 1818–1848


Följande personer har varit ständiga sekreterare för Vetenskapsakademien:[15]

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. "1". 1739. sid. 9–11. http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704. Läst 16 december 2011. ”Wettenskaps Academiens h. t. Praesident Herr Carl LINNAEUS
    Wettenskaps Acad. Secreterare Herr Baron Anders Joh. von HÖPKEN, Ledamot af Wetenskaps Societeten i Marseille.
    Notarius Herr Lars SALVIUS, Extra ordinarius uti Justitiae Revision.
    1. Herr Jonas AHLSTÖM, Commercie Råd.
    2. Baron Herr Sten Carl BIELCKE, Cammarherre och Assessor uti Kongl. Åbo Hof Rätt.
    3. Herr Mårten TRIEWALD, Captain Mechanices wid Fortif. och af Kongl. Engelska, samt Societ. Lit. Ups. Ledamot. ***
    4. Baron, Herr Carl Wilhelm CEDERHIELM.
    1. Baron, Herr Nils REUTERHOLM, Landshöfding uti Örebro.
    2. Gref. Herr Carl Johan CRONSTEDT, Hof Intendent, Ledamot uti Wetenskaps Societ. i Paris, samt uti Ritare- och Målare Academien i Florence.
    3. Herr August EHRENSWERD, Captain Mechanices och Mathes. wid Artilleriet. *
    4. Herr Anders Johan NORDENBERG, Ingenieur och Fortifications Captain wid Kongl. Guardet. *
    5. Herr Christopf. POLHEM, Commercie Råd, och Director Mechanices. ***
    6. Herr Anders CELCIUS, Professor Astronomiae uti Upsala, Led. uti Keiserliga, Kongl. Franska, Engelska, Bologniska Societeterna, samt Secret. i Kongl. Wetenskaps Societe[te]n i Upsala *
    7. Herr Daniel TILAS vice Notar. uti Kongl. Bergs Collegio. *
    8. Herr Olof SANDBERG, Regerings Råd.
    9. Herr Ewald RIBE, Med. Doct. Kongl. Lif Medicus och Membr. Reg. Coll. Med. *
    10. Herr Julius SAHLBERG, Ammiralitets Apothecare i Stockholm. ***
    11. Herr Jacob FAGGOT, Inspector wid Kongl. Landtmäterie Contoiret.
    12. Herr Lorens Christ. STOBEE, General Major och Direct. wid Fortificationen.
    13. Herr G. SCHELDON, Skeps Bygmästare wid Kongl. Flåtan uti Carls-Crona.
    14. Herr Lorens ROBERG, Doct. och Profess. Med. i Upsala.
    15. Herr Sam. KLINGENSTIERNA, Profess. Geometr. uti Ups. Led. af Eng. och Ups. Societ.
    16. Herr Carl Fried. NORDENBERG, Lieutenant wid Fortificationen.
    17. Herr Elias PILGREN, Major.
    18. Herr Nicolaus BRELIN, Mag. Phil. och Theol. *
    19. Herr Olaus CELSIUS, Doct. Theol. Profess. Primarius och Dom Prost uti Upsala, samt ledamot i Wetensk. Societet. i Ups.
    20. Herr Nils WALLERIUS, Mag. och Adjundt. Philos. i Upsala *
    21. Herr Johan MORAEUS. Med. Doct. och Assess. R. Coll. Med. Physicus i Fahlu Bergslag och Stad. *
    22. Herr Petrus ELVIUS.
    23. Hr. Georg. BRANDT, D. Med. och Riks Guardie.
    24. Herr Gabriel POLHEM, Mechanicus.
    25. Herr Andreas ROSENSTEN, Major.
    26. Herr Hans TOURLOEN, Supercargo wid Swenska Ostindiska Compagniet. *
    27. Herr Thomas PLOMGREN, Handelsman.
    28. Herr Jonas MELLERCREUTZ, Conducteur wid Kongl. Fortification.
    29. Herr Nils ROSEN, Med. Doct. och Adjunct. i Upsala samt Lif Medicus.
    30. Herr Mårten STRÖMER, Mag. Docens i Ups.
    31. Herr And. von DRAKE, Under Ståthållare i Stockholm.”  Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Eriksson och Frängsmyr (2004), s. 153
  4. ^ Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordet Vetenskaps-Societeten i Uppsala
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 394, uppslagsordet Vetenskapsakademien
  6. ^ Stockholm : Handbok för resande, [Johan Fredrik Bahr], förläggare: C.A. Bagge, Stockholm 1841, s. 91
  7. ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien - Ledamöterna”. www.kva.se. http://www.kva.se/sv/om-oss/ledamoter. Läst 3 juli 2017. 
  8. ^ ”Akademiens presidium”. Kungl. Vetenskapsakademien. https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademiens-presidium/. Läst 9 augusti 2024. 
  9. ^ [a b] ”Kungl. Vetenskapsakademien - Akademiens organisation”. www.kva.se. https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademien/. Läst 4 juli 2017. 
  10. ^ ”Akademiernas kommitté för mänskliga rättigheter”. Kungl. Vetenskapsakademien. https://www.kva.se/om-oss/organisation/akademiernas-kommitte-for-manskliga-rattigheter/. Läst 9 augusti 2024. 
  11. ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien - Institut och program”. www.kva.se. https://www.kva.se/om-oss/institut-och-akademiprogram/. Läst 9 augusti 2024. 
  12. ^ ”Nationalkommittéer”. Kungl. Vetenskapsakademien. Arkiverad från originalet den 22 september 2020. https://web.archive.org/web/20200922225343/https://www.kva.se/sv/om-oss/organisation/nationalkommitteer. Läst 29 april 2020. 
  13. ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien - Vetenskapliga tidskrifter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 1 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190601174020/https://www.kva.se/sv/om-oss/organistation/vetenskapliga-tidskrifter. Läst 4 juli 2017. 
  14. ^ ”Kungl. Vetenskapsakademien”. www.kva.se. http://www.kva.se/Priser/. Läst 4 juli 2017. 
  15. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  16. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Tryckta källor

redigera
  • Bergström, Cecilia (red.): För efterkommande. Kungl. Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm: Bokförlaget Atlantis 2010.
  • Eriksson, Gunnar; Frängsmyr Tore (2004). Idéhistoriens huvudlinjer ([4., rev. uppl.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9607250. ISBN 91-46-21086-5 (inb.) 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kungliga_Vetenskapsakademien&oldid=55637796”