Slutförvaring av radioaktivt avfall
Slutförvaring av radioaktivt avfall är en form av avfallshantering av radioaktivt avfall, exempelvis i form av uttjänt kärnbränsle, vissa komponenter i kärnkraftverk och radioaktiva ämnen som utnyttjats för tekniska och medicinska ändamål. Det är ett alternativt vägval i kärnbränslecykeln. Om avfallet inte betraktas som en nyttig resurs, som senare generationer kan tänkas vilja utnyttja, måste förvaringsplatsen avskiljas för hundratusentals år.
Olika metoder för slutförvaring av långlivat avfall studeras. Metoderna är beroende av bland annat materialets halveringstid och platsens förutsättningar.
Möjligt svenskt slutförvar
redigeraDen 27 januari 2022 beslutade Regeringen Andersson att tillåta slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark, Östhammars kommun. Samtidigt beslutade regeringen även att tillåta en inkapslingsanläggning som behövs för att hantera det använda kärnbränslet i Oskarshamns kommun. Slutförvaret bygger på metoden KBS-3, som innebär att tre olika barriärer skyddar från strålning. Barriärerna utgörs först av kopparkapslar, därefter av bentonitlera och slutligen av berget där förvaret kommer att vara insprängt. Innan anläggningarna kan byggas ska ärendet även prövas i Mark- och miljödomstolen, som kan ställa villkor kring hur verksamheten ska bedrivas.[1][Uppdatering behövs]
Påbörjade och tänkta anläggningar för slutförvar
redigera- Argentina: Sierra del Medio
- Finland: Onkalo
- Sverige: SFR vid Forsmarks kärnkraftverk
- Tyskland: Salzstock Gorleben
- USA: Yucca Mountain och Waste Isolation Pilot Plant
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Miljödepartementet (27 januari 2022). ”Regeringen tillåter slutförvar av använt kärnbränsle i Forsmark”. Regeringen. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/regeringen-tillater-slutforvar-av-anvant-karnbransle-i-forsmark/. Läst 28 januari 2022.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör anläggningar för kärnavfall.
- Metoder för slutförvaring, Kärnavfallsrådet
- SFR