[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Bangkok: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
puts, undviker omdirigering
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 894 104 redigeringar
m →‎Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(25 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte)
Rad 1:
{{för|byar i Indonesien med samma namn|Bangkok (olika betydelser)}}
{{Geobox|Settlement
<!-- *** Mallhuvud *** -->|name = Bangkok
|native_name = กรุงเทพมหานคร
| name = Bangkok
|other_name = Krung Thep Maha Nakhon
| native_name = กรุงเทพมหานคร
| other_name category = Krung Thep Maha Nakhon[[Huvudstad]]
| category<!-- *** Namn **** -->|etymology = [[Huvudstad]]
|official_name =
<!-- *** Namn **** -->
|motto etymology =
|nickname = Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Yuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit
| official_name =
|<!-- motto*** Bild *** -->|image = Bangkok Montage 2021.jpg
|image_caption =
| nickname = Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Yuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit
|flag = Flag of Bangkok.svg
<!-- *** Bild *** -->
| image symbol = View fromSeal Lebua,Bangkok StateMetropolitan Tower,Admin bangkok(green).jpgsvg
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->|country = Thailand
| image_caption = Vy över Bangkok och floden [[Chao Phraya]].
|country_flag = ja
<!-- *** Symboler *** -->
| flag state = Flag of Bangkok.svg
|state_type =
| symbol = Seal Bangkok Metropolitan Admin (green).svg
|region =
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->
| country region_type = Thailand
|district country_flag = ja
|district_type =
| state = | state_type =
|municipality =
| region = | region_type =
|municipality_type = <!-- *** Delar, objekt inom området *** -->
| district = | district_type =
|part municipality = | municipality_type =
|landmark =
<!-- *** Delar, objekt inom området *** -->
|river part = Chao = Phraya
|<!-- landmark*** Läge *** -->|location =
| river elevation = Chao Phraya5
|lat_d = 13
<!-- *** Läge *** -->
| locationlat_m = 45
|lat_s elevation = 5 (medeltal)
|lat_NS lat_d = 13| lat_m = 45| lat_s = | lat_NS = N
| long_d = 100
| long_m = 30
| long_s = | long_EW = E
| highest long_EW = Wat Saket-templetE
|highest = Wat Saket-templet
| highest_elevation =
|highest_elevation =
| lowest =
|lowest lowest_elevation =
|lowest_elevation = <!-- *** Dimensioner *** -->
| length =
| length_orientation =
| width =
| width_orientation =
|area = 1568.737
| area = 1568.737 | area_note = <ref name="ThaiKeyStat2007">[http://web.nso.go.th/eng/pub/keystat/key07/key07.zip National Statistical Office Thailand, Key Statistics of Thailand 2007, tab. 1.4 & 1.9 ('''Stort, zippat flerfilspaket, 121MB!''')] {{Wayback|url=http://web.nso.go.th/eng/pub/keystat/key07/key07.zip |date=20110511142744 }} Areal, samt beräknat invånarantal de facto (inklusive oregistrerade invånare). Läst 20 februari 2010.</ref> | area_decimals = 0
|area_note = <ref name="ThaiKeyStat2007">[http://web.nso.go.th/eng/pub/keystat/key07/key07.zip National Statistical Office Thailand, Key Statistics of Thailand 2007, tab. 1.4 & 1.9 ('''Stort, zippat flerfilspaket, 121MB!''')] {{Wayback|url=http://web.nso.go.th/eng/pub/keystat/key07/key07.zip |date=20110511142744 }} Areal, samt beräknat invånarantal de facto (inklusive oregistrerade invånare). Läst 20 februari 2010.</ref>
| area_land =
| area_water area_decimals = 0
| area_urban area_land =
|area_water =
| area_metro = 7761.662 | area_metro_note = <ref name="ThaiKeyStat2007" /> | area_metro_decimals = 0
|area_urban area_municipal =
|area_metro = 7761.662
<!-- *** Befolkning *** -->
|area_metro_note = <ref name="ThaiKeyStat2007" />
| population = 8305218 | population_date = 1 september 2010 | population_note = <ref name="GeohiveThai">[http://www.geohive.com/cntry/thailand.aspx GeoHive; Thailand] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/thailand.aspx |date=20141207111818 }} Läst 22 mars 2015.</ref>
|area_metro_decimals = 0
| population_urban = | population_urban_date = | population_urban_note =
|area_municipal = <!-- *** Befolkning *** -->
| population_metro = 14626225 | population_metro_date = 1 september 2010 | population_metro_note = <ref name="GeohiveThai" />
|population = 8305218
| population_municipal = | population_municipal_date = | population_municipal_note =
|population_date = 1 september 2010
| population_density = auto
|population_note = <ref name="GeohiveThai">[http://www.geohive.com/cntry/thailand.aspx GeoHive; Thailand] {{Wayback|url=http://www.geohive.com/cntry/thailand.aspx |date=20141207111818 }} Läst 22 mars 2015.</ref>
| population_urban_density =
|population_urban =
| population_metro_density = auto
|population_urban_date =
| population_municipal_density =
|population_urban_note =
<!-- *** Historia och administration *** -->
|population_metro = 14626225
| established =
|population_metro_date = 1 september 2010
| date = 21 april 1782 (som huvudstad)
|population_metro_note = <ref name="GeohiveThai" />
| government =
|population_municipal =
| government_location = | government_region = | government_state =
|population_municipal_date =
| mayor =
|population_municipal_note =
| mayor_party =
|population_density = auto
| leader = Sukhumbhand Paribatra | leader_type = Guvernör
|population_urban_density =
<!-- *** Koder *** -->
|population_metro_density = auto
| timezone = | utc_offset = +7
|population_municipal_density = <!-- *** Historia och administration *** -->
| timezone_DST = | utc_offset_DST =
| postal_code established =
|date area_code = +66-221 april 1782 (som huvudstad)
| code government =
|government_location =
<!-- *** Fria fält *** -->
|government_region =
| free = | free_type =
|government_state =
| free1 = | free1_type =
|mayor =
<!-- *** Kartor *** -->
| map mayor_party = Thailand location map.svg
|leader map_caption = Bangkok markerat påSukhumbhand Thailandskartan.Paribatra
| map_locator_x leader_type = 38Guvernör
<!-- *** Koder *** -->|timezone map_locator_y = 79
|utc_offset = +7
<!-- *** Webbplatser *** -->
|timezone_DST =
| website = http://www.bangkok.go.th/
|utc_offset_DST =
<!-- *** Fotnoter *** -->
| footnotes postal_code =
|area_code = +66-2
|code = <!-- *** Fria fält *** -->
|free =
|free_type =
|free1 =
|free1_type = <!-- *** Kartor *** -->
|map = Thailand location map.svg
|map_caption = Bangkok markerat på Thailandskartan.
|map_locator_x = 38
|map_locator_y = 79
<!-- *** Webbplatser *** -->|website = http://www.bangkok.go.th/
<!-- *** Fotnoter *** -->|footnotes =
}}
'''Bangkok''' ([[thai|thailändska]]: กรุงเทพมหานคร, ''Krung Thep Maha Nakhon'', eller bara กรุงเทพฯ, ''Krung Thep'') är [[Thailand]]s [[huvudstad]]. Bangkok är en självständig kommun (''maha nakhon'') på ungefär samma administrativa nivå som landets provinser.<ref name="StatThai">[http://www.statoids.com/uth.html Statoids; Provinces of Thailand] {{Wayback|url=http://www.statoids.com/uth.html |date=20151207123507 }} Läst 20 februari 2010.</ref> Staden hade cirka 8,3 miljoner invånare vid [[folkräkning]]en 2010, med cirka 14,6 miljoner invånare i hela [[storstadsområde]]t.
 
Staden är en av de ekonomiskt viktigaste städerna i [[Sydostasien]] och ett av världens populäraste turistmål. Stadsbilden är mycket varierande; moderna [[Skyskrapa|skyskrapor]], kåkstäder, palats och ungefär 400 tempel blandas om vartannat.
Rad 88 ⟶ 105:
 
== Namn ==
På thailändska heter staden ''Krung Thep maha nakhon''<ref name=":0">{{Webbref|titel=Bangkok|url=https://www.britannica.com/place/Bangkok|verk=Encyclopedia Britannica|hämtdatum=2020-08-09|språk=engelska|datum=|utgivare=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200818133147/https://www.britannica.com/place/Bangkok|arkivdatum=2020-08-18}}</ref> (กรุงเทพมหานคร, ''krung thêep máhǎa nákhɔɔn''), vilket betyder "änglarnas stad",<ref name=":0" /> eller ''Krung Thep'' (กรุงเทพฯ, ''krung thêep'') i kortform. DenEn teori om den europeiska benämningen Bangkok kommer av ''Bang Makok'', vilket betyder ungefär "olivlundarnas staddal",<ref name=":0" /> och är vad de tidiga kolonialisterna kallade staden.
 
Bangkok har även ett längre ceremoniellt namn: ''Krung Thep Maha Nakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Ayutthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udom Ratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanu Kamprasit
(กรุงเทพมหานคร อมรรัตนโกสินทร์ มหินทรายุธยามหาดิลก ภพนพรัตน์ ราชธานีบุรีรมย์ อุดมราชนิเวศน์ มหาสถาน อมรพิมาน อวตารสถิต สักกะทัตติยะ วิษณุกรรมประสิทธิ์, ''krung thêep máhǎa nákhɔɔn àmon ráttànákoosìn máhǐntháraa yúttháyaa máhǎadìlók phóp nópphárát râatcháthaanii bùriirom ùdom râatchaníwêet máhǎasàthǎan àmón phímaan àwáttaan sàthìt sàkkàtháttìyá wítsànú kampràsìt,'' Änglarnas stad, residens för Indras heliga juvel&nbsp;…&nbsp;världens stora huvudstad, smyckad med nio värdefulla ädelstenar&nbsp;…&nbsp;Gudarnas och de pånyttfödda själarnas hem), vilket gör det till världens längsta ortnamn.
 
== Historia ==
Bangkoks historia går tillbaka till åtminstone tidigt 1400-tal (under [[Ayutthaya (kungarike)|Ayutthayariket]]), då den var en by på västra stranden av [[Chao Phraya]]. Den strategiska placeringen nära flodmynningen gjorde att ortens betydelse växte. Bangkok fungerade som en tullstation, med befästningar på båda sidan av floden. 1688 skedde en belägring av det franska fortet i området, varefter den europeiska kolonialmakten tvangs att lämna landet.
 
Efter att Ayuttaya fallit till det burmesiska imperiet 1767, etablerade den nyvalde kungen [[Taksin]] sin huvudstad på orten, vilket blev början på Thonbuririket (1767–1782). 1782 efterträddes denne av dynastigrundaren [[Rama I]], som flyttade huvudstaden till Rattanakosin på den östra<ref name=":0" /> stranden av floden. Detta år räknas också som Bangkoks officiella grundande.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=กรุงรัตนโกสินทร์|datum=|hämtdatum=|år=1982|sid=|url=https://web.archive.org/web/20141219220002/http://203.155.220.230/info/passbkk/frame.asp|språk=thai}}</ref>
 
Under 1800-talet växte stadens betydelse som hamnstad och handelscentrum, med handel både med Kina och olika europeiska länder. Bangkok var som huvudstad också centrum för landets modernisering under andra halvan av 1800-talet. Under [[Mongkut]] (Rama IV) och [[Chulalongkorn]] (Rama V) introducerades bland annat [[ångmaskin]]en, [[Tryckteknik|tryckpressen]] och [[järnväg]]en. Staden blev scen för strider mellan den militära och den politiska eliten, vilket bland annat ledde fram till störtandet av den absoluta monarkin 1932.
 
Under andra världskriget var Thailand förbundet med Japan, och Bangkok blev föremål för [[De allierade under andra världskriget|de allierades]] bombräder. Under efterkrigstiden gynnades dock staden av återuppbyggnadshjälp från USA och den thailändska staten. Senare var staden [[Permission|permissionsområde]] för amerikanska trupper inblandade i [[Vietnamkriget|krigen i Laos, Kambodja och Vietnam]], vilket ökade [[Turism|turistsektorn]] och drev på [[prostitution]]en i staden. Inflyttningen från landsbygden ökade Bangkoks befolkningen bara under 1960-talet från 1,8 till 3 miljoner invånare.
 
Efter USA:s utträde ur Vietnamkriget 1973 ersattes den amerikanska närvaron av japanska företagsinvesteringar, och Bangkok blev snart centrum för en växande finans- och industrisektor. Stadstillväxten fortsatte under följande årtiondena, endast hejdad av [[Asienkrisen|1997 års asiatiska finanskris]]. Den internationella turismen har fortsatt expandera,<ref name=":0" /> hjälpt av att Bangkok och övriga Thailand fått alltfler europeiska turister.
 
== Geografi ==
Staden är belägen vid floden [[Chao Phraya]]s strand, 40&nbsp;kilometer norr om [[Thailandviken]]. Floden är i Bangkok ungefär 400&nbsp;meter bred och staden ligger i genomsnitt 5 meter över havet.<ref>[{{Webbref |url=http://www.wetterbote.de/Bangkok_Thailand-Wetter.html |titel=Wetterbote.de] |hämtdatum=2009-02-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090112073924/http://www.wetterbote.de/Bangkok_Thailand-Wetter.html |arkivdatum=2009-01-12 }}</ref> Bangkok täcker en yta på 1&nbsp;565,2<ref name=":0" /> kvadratkilometer och hela storstadsområdet är 7&nbsp;761,5 kvadratkilometer stort. Stadsdelarna på västra sidan av floden kallas Thonburi som fram till 1971 var en självständig stad. Den östra delen var för tvåhundra år sedan en mindre by, där huvudsakligen handlare från [[Kina]] hade sin bostad. Bangkok är indelat i 50 distrikt, som styrs av på 4&nbsp; år valda [[guvernör]]er. Distrikten underindelas i underdistrikt, med sammanlagt antal 154.Klimat
 
Stor-Bangkok omfattar följande provinser:
{|
!
! Yta<br />km²
! Befolkning<br />(2010)<ref name="GeohiveThai" />
! Bef.-täthet<br />Inv/km²
|- align=right
|align=left|Bangkok||1&nbsp;568,2||8&nbsp;305&nbsp;218||5&nbsp;296,02
|- align=right
|align=left|[[Nonthaburi]]||622,3||1&nbsp;334&nbsp;083||2&nbsp;143,79
|- align=right
|align=left|[[Samut Prakan]]||1&nbsp;004,5||1&nbsp;828&nbsp;694||1&nbsp;820,50
|- align=right
|align=left|[[Pathum Thani]]||1&nbsp;525,9||1&nbsp;327&nbsp;147||869,75
|- align=right
|align=left|[[Samut Sakhon]]||872,30||887&nbsp;191||1&nbsp;017,07
|- align=right
|align=left|[[Nakhon Pathom]]||2&nbsp;168,3||943&nbsp;892||435,31
|- align=right
||Totalt||7&nbsp;761,5||14&nbsp;626&nbsp;225||1&nbsp;884,46
|}
 
Staden ligger i den [[Tropiskt klimat|tropiska]] klimatzonen med en årsmedeltemperatur på 28,4&nbsp;°C. Årsmedel[[nederbörd]]en är 1 500<ref name=":0" /> millimeter.
===Klimat===
Staden ligger i den [[Tropiskt klimat|tropiska]] klimatzonen med en årsmedeltemperatur på 28,4&nbsp;°C. Årsmedel[[nederbörd]]en är 1&nbsp;498 millimeter.
 
[[Monsun]]en styr de tre årstiderna:
Rad 167 ⟶ 172:
}}
|-
| align="right" | <ref>[{{Webbref |url=http://www.worldweather.org/089/c00233.htm |titel=WMO: World Weather Information Service] |hämtdatum=2009-02-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090130150525/http://www.worldweather.org/089/c00233.htm |arkivdatum=2009-01-30 }}</ref>
|}
 
{| class="wikitable"
|+Genomsnittlig Havstemperatur
|-
Rad 211 ⟶ 216:
79&nbsp;°F
|}
 
=== Miljö ===
På senare år har Bangkoks enorma tillväxt lett till svåra miljöproblem såsom luftföroreningar. Ett led i att förhindra de stora luftföroreningarna var att införa ''Bangkok Mass Transit System''.
 
== Styre och politik ==
1971 enades de båda stadskommunerna på skilda sidor av Chao Phraya-floden – Thonburi på västra stranden och Krung Thep på östra stranden – till en gemensam enhet. Året efter bildades den nya stadskommunen Krung Thep Maha Nakhon.<ref name=":0" />
 
=== Ledning och administration ===
Staden (kommunen) Bangkok avgränsas som en av landets provinser ([[Thailands administrativa indelning|''changwat'']]). Till skillnad från de 76 övriga provinserna utgör staden ett särskilt administrativt område, där guvernören väljs direkt på en fyra år lång mandatperiod. Guvernören och de fyra utsedda viceguvernörerna bildar tillsammans stadens högsta politiska ledning, กรุงเทพมหานคร (''Krung Thep Maha Nakhon'').
 
I särskilda val väljer de olika distrikten i staden en eller flera representanter i Bangkoks stadsråd (motsvarande en svensk kommunalfullmäktigeförsamling), som beslutar om kommunala föreskrifter och den kommunala budgeten. Efter 2014 års statskupp ställdes dock alla lokala val in, varefter alla ledamöterna i stadsrådet utsågs av landets nya regering den 15 september samma år. Nuvarande guvernör över Bangkok är polischefen Aswin Kwanmuang. Han tillsattes på sin post av militärstyret den 26 oktober 2016, efter att den senaste valda guvernören Sukhumbhand Paribatra blivit avstängd från sitt ämbete.
 
Bangkok är indelat i 50 distrikt (''khet'', motsvarande ''amphoe'' i andra provinser), vilka i sin tur delas upp i sammanlagt 180 underdistrikt (''khwaeng'', motsvarande ''tambon''). Varje distrikt styrs av en distriktsdirektör som utsetts av guvernören. Distriktsråd som väljs på fyra år långa mandatperioder, fungera som rådgivande organ gentemot respektive distriktsdirektör.
 
Det centrala stadsstyret är indelat i 16 olika förvaltningar (departement), vilka sköter olika delar av den kommunala administrationen. De flesta av dessa berör stadens infrastruktur, inklusive för stadsplanering, byggkontroll, transporter, vatten och avlopp, park- och gatuförvaltning, liksom för utbildning, sjukvård och räddningstjänst. Det centrala stadsstyret har ansvaret för att implementera de kommunala föreskrifterna, medan ansvaret för lag och ordning faller under den centrala, statliga polismyndigheten.
 
=== Stadsvapen och betydelse ===
Stadens vapen visar den hinduiska guden [[Indra]] som rider bland molnen på [[Airavata]], en gudomlig [[vit elefant]] som på [[thai]] är känd som [[Erawans helgedom|Erawan]]. I sin hand håller Indra sitt vapen, ''[[vajra]]''. Vapnet är baserat på en målning av prins Naris. Det officiella "stadsträdet" är [[benjaminfikus]]. Stadens officiella slogan stadfästes 2012 och lyder:<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=คำสั่งหัวหน้าคณะรักษาความสงบแห่งชาติ ที่ ๖๔/๒๕๕๙ เรื่อง การให้ผู้ว่าราชการกรุงเทพมหานครพ้นจากตำแหน่ง และการแต่งตั้งผู้ว่าราชการกรุงเทพมหานคร|datum=|hämtdatum=|år=2012|sid=9–10|url=https://web.archive.org/web/20151016093625/http://iad.bangkok.go.th/sites/default/files/internew/623-55%20new.pdf|utgivare=Royal Gazette|språk=thai}}</ref><blockquote>Byggd av gudomar är detta administrativa centrum, med sina bländande palats och tempel, Thailands huvudstad
 
กรุงเทพฯ ดุจเทพสร้าง เมืองศูนย์กลางการปกครอง วัดวังงามเรืองรอง เมืองหลวงของประเทศไทย
 
(Krungtheph‡ duc theph s̄r̂āng meụ̄xng ṣ̄ūny̒klāng kār pkkhrxng wạd wạng ngām reụ̄xngrxng meụ̄xngh̄lwng k̄hxng pratheṣ̄thịy)</blockquote>I rollen som huvudstad i Thailand är Bangkok säte för all centrala delar av landets statsmakt. Regeringsbyggnaden, parlamentet, högsta domstolen, förvaltningsdomstolen och [[Thailands författningsdomstol|författningsdomstolen]] är alla belägna i staden. Här finns också Stora palatset och Dusitpalatset, det officiella respektive de facto residenset för Thailands kung. De flesta av landets ministerier har också sina huvudkvarter i staden.
 
=== Stor-Bangkok ===
Stor-Bangkok omfattar följande provinser:
{|
!
! Yta<br />km²
! Befolkning<br />(2010)<ref name="GeohiveThai" />
! Bef.-täthet<br />Inv/km²
|- align=right
|align=left|Bangkok||1&nbsp;568,2||8&nbsp;305&nbsp;218||5&nbsp;296,02
|- align=right
|align=left|[[Nonthaburi]]||622,3||1&nbsp;334&nbsp;083||2&nbsp;143,79
|- align=right
|align=left|[[Samut Prakan]]||1&nbsp;004,5||1&nbsp;828&nbsp;694||1&nbsp;820,50
|- align=right
|align=left|[[Pathum Thani]]||1&nbsp;525,9||1&nbsp;327&nbsp;147||869,75
|- align=right
|align=left|[[Samut Sakhon]]||872,30||887&nbsp;191||1&nbsp;017,07
|- align=right
|align=left|[[Nakhon Pathom]]||2&nbsp;168,3||943&nbsp;892||435,31
|- align=right
||Totalt||7&nbsp;761,5||14&nbsp;626&nbsp;225||1&nbsp;884,46
|}
 
== Ekonomi och samfärdsel ==
===Näringsliv===
[[Fil:Bangkok Harbour cranes.jpg|miniatyr|Delar av Bangkoks hamn]]
Staden är ett betydande industri- och handelscentrum i [[Sydostasien]]. Som trafikknutpunkt och hamnstad sammanför Bangkok 90 procent av Thailands export. Enligt uppgifter från landets nationella statistiska myndighet (NSO) från 2006 skapade staden 28,0 procent av Thailands [[bruttonationalprodukt]] (BNP) och hela Bangkok Metropolitan Region 43,7 procent av landets BNP. Det motsvarade en omsättning av 2,19 biljoner [[Baht]] (hela Thailand 7,82 biljoner Baht).<ref>[http://singburi.nso.go.th/singburi/report/Tables/Table9.3.pdf NSO: Gross Provincial Product at current prices by Region and Provinces 2006] {{Wayback|url=http://singburi.nso.go.th/singburi/report/Tables/Table9.3.pdf |date=20160304172914 }} (länken fungerar inte längre)</ref>
 
De viktigaste industrigrenarna är [[Mat|livsmedel]], [[papper]]svaror och [[textil]].
 
Flera stora koncerner som är verksamma över hela världen har fabriker i Bangkok, däribland [[Toyota]], [[Philips]], [[Sony]], [[Compaq]] och [[Tesco]].
 
===Turism===
 
De kinesiska kvarteren, ''Chinatown'' och nöjesdistriktet ''Patpong'' med sin marknad är av turister omtyckta stadsdelar, liksom gatorna Khao San Road, Silom Road och Bangkoks största torg, ''Sanam Luang.''
 
Enligt Thailands myndighet för turism hade staden 36,2 miljoner besökare 2006.<ref>{{Webbref|url=http://www2.tat.or.th/stat/web/static_tst.php |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-02-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070520131810/http://www2.tat.or.th/stat/web/static_tst.php |arkivdatum=2007-05-20 }} Tourism Authority of Thailand: Domestic Tourism Statistics</ref>
 
===Bankväsen===
Thailands centralbank ligger i Bangkok. [[Uttagsautomat]]er finns. Valutan är ''baht'' (THB).
 
=== Kommunikationer ===
[[Fil:BTS Skytrain, Bangkok, Thailand.jpg|miniatyr|[[Bangkok Skytrain]].]]
Tidigare fanns 24&nbsp;km norr om stadens centrum en betydande flygplats med namnet [[Don Mueang internationella flygplats|Don Mueang]]. 2006 invigdes [[Bangkok-Suvarnabhumis flygplats|Suvarnabhumiflygplatsen]] 25&nbsp;km öster om staden. Flygplatsens kapacitet är 45&nbsp;miljoner passagerare per år. Den gamla flygplatsen används idag bland annat för Air Asias inrikes- och utrikesflygningar.
 
Thailands första järnvägslinje öppnades 1893-04-11.<ref>[http://www.paknam.com/railway.html The First Railway in Thailand] {{Wayback|url=http://www.paknam.com/railway.html |date=20080916080834 }}</ref> Den gick från Bangkok till [[Pak Nam]]. Idag finns ett stort antal järnvägslinjer, de flesta tågen går till centralstationen [[Hua Lamphong]]. Andra stationer är ''Makkassan,'' ''Samsen'' och ''Wongwienyai,''
 
Redan under 1800-talet fanns regelbundna förbindelser med ångfartyg till [[Hongkong]], [[Singapore]] och [[Ho Chi Minh-staden|Saigon]]. År 2004 förmedlade Bangkoks hamn 15,3 miljoner ton produkter.<ref>[http://www.eport.port.co.th/bkp/perfor/eng/perfor.asp?link=2 Port Authority of Thailand: Valume of Cargo Via Bangkok Port] {{Wayback|url=http://www.eport.port.co.th/bkp/perfor/eng/perfor.asp?link=2 |date=20100316095216 }}</ref>
 
Den stora floden ''Chao Phraya,'' som genomkorsar staden, är en viktig vattenväg, som trafikeras av vatten[[taxi]]-båtar, som även kan gå i en mängd kanaler, kallade ''klong,'' som utgår från floden.
 
Gatutransporter kan ske med enkla taxifordon, närmast en trehjulig motorcykel med en soffa baktill, som rymmer ett par personer. Dessa fordon kallas med ett [[onomatopoetiskt ord]] ''[[tuk-tuk]].''
 
== Demografi ==
Rad 227 ⟶ 307:
** Buddhister 93 %
** Övriga: muslimer, kristna, animister, hinduer
 
== Miljö ==
På senare år har Bangkoks enorma tillväxt lett till svåra miljöproblem såsom luftföroreningar. Ett led i att förhindra de stora luftföroreningarna var att införa ''Bangkok Mass Transit System''.
 
== Kultur och sevärdheter ==
Rad 247 ⟶ 324:
===Sevärdheter===
* [[Ban Kamthieng Siam Society]]
* Chitlatatda[[palats]]etChitlatatdapalatset, omflutet av vatten
* [[Chulalongkornuniversitetet]]
* Democracymonumentet
* Democracy[[Minnesmärke|monumentet]]
* Försvarsministeriet
* [[Jim Thompson]]s hus
Rad 255 ⟶ 332:
* Ormfarm
* [[Pak Klong Talad]]
* Phrachao Taksin-[[staty]]nstatyn
* [[Radjadamnoen]]
* [[Royal Bangkoks Sports Club]]
Rad 264 ⟶ 341:
 
===Tempel===
Ett urval av turistintresse:
* [[Lak Muang]]
* [[Wat Anin]]
Rad 280 ⟶ 356:
* [[Wat Arun]]
 
==Näringsliv Säkerhet ==
Bangkoks brottsfrekvens är relativt måttlig i jämförelse med liknande städer världen över. De vanligaste brotten som turister erfar är fickstölder, väskryckningar och kreditkortsbedrägerier. Största risken för personlig säkerhet utgörs av trafikolyckor. Under 2010 inträffade 37&nbsp;985 trafikolyckor i Bangkok, vilket ledde till 16&nbsp;602 skadade och 456 dödsfall. Jämfört med resten av Thailand är dock antalet dödsfall i trafiken betydligt lägre. <ref>{{webbref|url=https://bangkokrealestate.pro/sv/bangkok/#Brott_och_s%C3%A4kerhet |titel=Bangkok - Brott och Säkerhet}}</ref>
[[Fil:Bangkok Harbour cranes.jpg|miniatyr|Delar av Bangkoks hamn]]
Staden är ett betydande industri- och handelscentrum i [[Sydostasien]]. Som trafikknytpunkt och hamnstad sammanför Bangkok 90 procent av Thailands export. Enligt uppgifter från landets nationella statistiska myndighet (NSO) från 2006 skapade staden 28,0 procent av Thailands [[bruttonationalprodukt]] (BNP) och hela Bangkok Metropolitan Region 43,7 procent av landets BNP. Det motsvarade en omsättning av 2,19 biljoner [[Baht]] (hela Thailand 7,82 biljoner Baht).<ref>[http://singburi.nso.go.th/singburi/report/Tables/Table9.3.pdf NSO: Gross Provincial Product at current prices by Region and Provinces 2006] (länken fungerar inte längre)</ref>
 
De viktigaste industrigrenarna är [[Mat|livsmedel]], [[papper]]svaror, [[textil]].
 
Flera stora koncerner som är verksamma över hela världen har fabriker i Bangkok, däribland [[Toyota]], [[Philips]], [[Sony]], [[Compaq]] och [[Tesco]].
 
==Turism==
 
Vindar kan göra att badvattnet i Siamviken är grumligt under regnperioden och den närmaste tiden därefter.
 
Resecheckar bör vara utställda i [[Amerikansk dollar|USD]]. De vanligaste [[kreditkort]]en är gångbara.
 
De kinesiska kvarteren, ''Chinatown'' och nöjesdistriktet ''Patpong'' med sin marknad är av turister omtyckta stadsdelar, liksom gatorna Khao San Road, Silom Road och Bangkoks största torg, ''Sanam Luang.''
 
Enligt Thailands myndighet för turism hade staden 36,2 miljoner besökare 2006.<ref>{{Webbref|url=http://www2.tat.or.th/stat/web/static_tst.php |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2009-02-09 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070520131810/http://www2.tat.or.th/stat/web/static_tst.php |arkivdatum=2007-05-20 }} Tourism Authority of Thailand: Domestic Tourism Statistics</ref>
 
==Bankväsen==
Thailands centralbank ligger i Bangkok. [[Uttagsautomat]]er finns. Valutan är ''baht'' (THB).
 
== Kommunikationer ==
[[Fil:Bangkok Skytrain Saladaeng.jpg|miniatyr|Bangkok Skytrain]]
Tidigare fanns 24&nbsp;km norr om stadens centrum en betydande flygplats med namnet [[Don Mueang internationella flygplats|Don Mueang]]. 2006 invigdes [[Bangkok-Suvarnabhumis flygplats|Suvarnabhumiflygplatsen]] 25&nbsp;km öster om staden. Flygplatsens kapacitet är 45&nbsp;miljoner passagerare per år. Den gamla flygplatsen används idag bland annat för Air Asias inrikes- och utrikesflygningar.
 
Thailands första järnvägslinje öppnades 1893-04-11.<ref>[http://www.paknam.com/railway.html The First Railway in Thailand] {{Wayback|url=http://www.paknam.com/railway.html |date=20080916080834 }}</ref> Den gick från Bangkok till [[Pak Nam]]. Idag finns ett stort antal järnvägslinjer, de flesta tågen går till centralstationen [[Hua Lamphong]]. Andra stationer är ''Makkassan,'' ''Samsen'' och ''Wongwienyai,''
 
Redan under 1800-talet fanns regelbundna förbindelser med ångfartyg till [[Hongkong]], [[Singapore]] och [[Ho Chi Minh-staden|Saigon]]. År 2004 förmedlade Bangkoks hamn 15,3 miljoner ton produkter.<ref>[http://www.eport.port.co.th/bkp/perfor/eng/perfor.asp?link=2 Port Authority of Thailand: Valume of Cargo Via Bangkok Port] {{Wayback|url=http://www.eport.port.co.th/bkp/perfor/eng/perfor.asp?link=2 |date=20100316095216 }}</ref>
 
Den stora floden ''Chao Praya,'' som genomkorsar staden, är en viktig vattenväg, som trafikeras av vatten[[taxi]]-båtar, som även kan gå i en mängd kanaler, kallade ''klong,'' som utgår från floden.
 
Gatutransporter kan ske med enkla taxifordon, närmast en trehjulig motorcykel med en soffa baktill, som rymmer ett par personer. Dessa fordon kallas med ett [[onomatopoetiskt ord]] ''[[tuk-tuk]].''
 
== Vänorter ==
Rad 338 ⟶ 384:
 
== Externa länkar ==
*{{commonscat}}
 
{{Huvudstäder i Asien}}
 
{{auktoritetsdata}}
 
[[Kategori:Bangkok| ]]
[[Kategori:Asiens huvudstäder]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Asiens huvudstäder]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Bangkok”