Bangkok (thailändska: กรุงเทพมหานคร, Krung Thep Maha Nakhon, eller bara กรุงเทพฯ, Krung Thep) är Thailands huvudstad. Bangkok är en självständig kommun (maha nakhon) på ungefär samma administrativa nivå som landets provinser.[3] Staden hade cirka 8,3 miljoner invånare vid folkräkningen 2010, med cirka 14,6 miljoner invånare i hela storstadsområdet.
| Bangkok (กรุงเทพมหานคร) | |||
| Krung Thep Maha Nakhon | |||
| Huvudstad | |||
 Vy över Bangkok och floden Chao Phraya.
| |||
|
|||
| Smeknamn: Krung Thep Mahanakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Yuthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udomratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanukam Prasit | |||
| Land |  Thailand
| ||
|---|---|---|---|
| Flod | Chao Phraya | ||
| Höjdläge | 5 (medeltal) m ö.h. | ||
| Koordinater | 13°45′N 100°30′Ö / 13.750°N 100.500°Ö | ||
| Högsta punkt | Wat Saket-templet | ||
| Area | 1 569 km²[1] | ||
| - storstadsområde | 7 762 km²[1] | ||
| Folkmängd | 8 305 218 (1 september 2010)[2] | ||
| - storstadsområde | 14 626 225 (1 september 2010)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 5 294 invånare/km² | ||
| - storstadsområde | 1 884 invånare/km² | ||
| Datum | 21 april 1782 (som huvudstad) | ||
| Guvernör | Sukhumbhand Paribatra | ||
| Riktnummer | +66-2 | ||
| Geonames | 1609350 1609348 | ||
  Bangkok markerat på Thailandskartan.
| |||
| Webbplats: http://www.bangkok.go.th/ | |||
Staden är en av de ekonomiskt viktigaste städerna i Sydostasien och ett av världens populäraste turistmål. Stadsbilden är mycket varierande; moderna skyskrapor, kåkstäder, palats och ungefär 400 tempel blandas om vartannat.
Bangkok blev Thailands huvudstad 1782 då kung Rama I (Phra Phutthayotfa), grundaren av Chakridynastin, flyttade sitt residens från Thonburi på andra sidan floden Chao Phraya.
Namn
På thailändska heter staden Krung Thep maha nakhon (กรุงเทพมหานคร, krung thêep máhǎa nákhɔɔn), vilket betyder "änglarnas stad", eller Krung Thep (กรุงเทพฯ, krung thêep) i kortform. Den europeiska benämningen Bangkok kommer av Bang Makok, vilket betyder "olivlundarnas stad", och är vad de tidiga kolonialisterna kallade staden.
Bangkok har även ett längre ceremoniellt namn: Krung Thep Maha Nakhon Amon Rattanakosin Mahinthara Ayutthaya Mahadilok Phop Noppharat Ratchathani Burirom Udom Ratchaniwet Mahasathan Amon Phiman Awatan Sathit Sakkathattiya Witsanu Kamprasit (กรุงเทพมหานคร อมรรัตนโกสินทร์ มหินทรายุธยามหาดิลก ภพนพรัตน์ ราชธานีบุรีรมย์ อุดมราชนิเวศน์ มหาสถาน อมรพิมาน อวตารสถิต สักกะทัตติยะ วิษณุกรรมประสิทธิ์, krung thêep máhǎa nákhɔɔn àmon ráttànákoosìn máhǐntháraa yúttháyaa máhǎadìlók phóp nópphárát râatcháthaanii bùriirom ùdom râatchaníwêet máhǎasàthǎan àmón phímaan àwáttaan sàthìt sàkkàtháttìyá wítsànú kampràsìt, Änglarnas stad, residens för Indras heliga juvel … världens stora huvudstad, smyckad med nio värdefulla ädelstenar … Gudarnas och de pånyttfödda själarnas hem), vilket gör det till världens längsta ortnamn.
Geografi
Staden är belägen vid floden Chao Phrayas strand, 40 kilometer norr om Thailandviken. Floden är i Bangkok ungefär 400 meter bred och staden ligger i genomsnitt 5 meter över havet.[4] Bangkok täcker en yta på 1 565,2 kvadratkilometer och hela storstadsområdet är 7 761,5 kvadratkilometer stort. Stadsdelarna på västra sidan av floden kallas Thonburi som fram till 1971 var en självständig stad. Den östra delen var för tvåhundra år sedan en mindre by, där huvudsakligen handlare från Kina hade sin bostad. Bangkok är indelat i 50 distrikt, som styrs av på 4 år valda guvernörer. Distrikten underindelas i underdistrikt, med sammanlagt antal 154.
Stor-Bangkok omfattar följande provinser:
| Yta km² |
Befolkning (2010)[2] |
Bef.-täthet Inv/km² | |
|---|---|---|---|
| Bangkok | 1 568,2 | 8 305 218 | 5 296,02 |
| Nonthaburi | 622,3 | 1 334 083 | 2 143,79 |
| Samut Prakan | 1 004,5 | 1 828 694 | 1 820,50 |
| Pathum Thani | 1 525,9 | 1 327 147 | 869,75 |
| Samut Sakhon | 872,30 | 887 191 | 1 017,07 |
| Nakhon Pathom | 2 168,3 | 943 892 | 435,31 |
| Totalt | 7 761,5 | 14 626 225 | 1 884,46 |
Klimat
Staden ligger i den tropiska klimatzonen med en årsmedeltemperatur på 28,4 °C. Årsmedelnederbörden är 1 498 millimeter.
Monsunen styr de tre årstiderna:
- Regntid maj … oktober. Den regnigaste månaden är september
- Vinter november … januari. Den torraste månaden är januari
- Sommar februari … april
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| [5] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Jan | Feb | Mar | Apr | Maj | Jun | Jul | Aug | Sep | Okt | Nov | Dec |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 26 °C
79 °F |
26 °C
79 °F |
27 °C
81 °F |
27 °C
81 °F |
28 °C
82 °F |
28 °C
82 °F |
28 °C
82 °F |
28 °C
82 °F |
28 °C
82 °F |
27 °C
81 °F |
27 °C
81 °F |
26 °C
79 °F |
Demografi
Stor-Bangkok består av Bangkok stad samt fem omgivande provinser, som tillsammans utgör en av Thailands geografiska och statistiska regioner, Krung Thep Mahanakhon Lae Parimonthon (betyder ungefär Bangkok med omgivning). Tillsammans täcker de en yta av 7 762 km² och har en registrerad folkmängd som 2007-04-04 uppgick till 9 988 400. Den totala befolkningen, inklusive i Bangkok oregistrerad befolkning, ligger dock högre och beräknades till cirka 12 miljoner invånare 2009.[1]
De personer som är oregistrerade i Bangkok, trots att de numera bor där, är i stället registrerade i sina födelseorter.
Antalet människor som vistas i stor-Bangkok dagtid på vardagar beräknas uppgå till över 13 miljoner.
- Förväntad livslängd:
- Män 65 år
- Kvinnor 73 år
- Könsfördelning män/kvinnor (%): 49,5/50,5
- Etniska minoriteter: Kineser, indier, araber, malajer.
- Religioner:
- Buddhister 93 %
- Övriga: muslimer, kristna, animister, hinduer
Miljö
På senare år har Bangkoks enorma tillväxt lett till svåra miljöproblem såsom luftföroreningar. Ett led i att förhindra de stora luftföroreningarna var att införa Bangkok Mass Transit System.
Kultur och sevärdheter
I hela staden finns ungefär 400 Wat (buddhistiska tempel), bland annat Wat Mahathat som inhyser ett buddhistiskt universitet.
I Bangkok finns Thailands Nationalteater.
Museer
- Thailands flygvapenmuseum
- Bild- och teknikmuseet
- Kungliga båtmuseet
- Nationalgalleriet
- Nationalmuseet. Thailändsk konst från bronsåldern och framåt till nutid
- Naturhistoriska museet
Sevärdheter
- Ban Kamthieng Siam Society
- Chitlatatdapalatset, omflutet av vatten
- Chulalongkorn-universitetet
- Democracymonumentet
- Försvarsministeriet
- Jim Thompsons hus
- Kungliga centrumet för konsthantverk
- Ormfarm
- Pak Klong Talad
- Phrachao Taksin-statyn
- Radjadamnoen
- Royal Bangkoks Sports Club
- Stora Palatset, ett helt kvarter, där bl a kungliga templet Wat Phra Keo ligger
- Suan pakkard-palatset
- Vajiravudh College
- Vimanmekpalatset, byggt helt i teak, Tectona grandis.
Tempel
Ett urval av turistintresse:
- Lak Muang
- Wat Anin
- Wat Benchemobophit, marmortemplet
- Wat Bowonnivet
- Wat Indravihan
- Wat Mahatat, sammanbyggt med Thamassouniversitetet
- Wat Phra Keo, kungliga templet med smaragdbuddhan
- Wat Pho, den liggande buddhans tempel, Bangkoks äldsta och största tempel
- Wat Ra Kang
- Wat Rachabophit
- Wat Saket, tempel med buddahreliker; ligger på en konstgjord kulle kallad Gyllene berget, Bangkoks högsta punkt
- Wat Sutat
- Wat Traimit, den gyllene buddhans tempel.
- Wat Arun
Näringsliv
Staden är ett betydande industri- och handelscentrum i Sydostasien. Som trafikknytpunkt och hamnstad sammanför Bangkok 90 procent av Thailands export. Enligt uppgifter från landets nationella statistiska myndighet (NSO) från 2006 skapade staden 28,0 procent av Thailands bruttonationalprodukt (BNP) och hela Bangkok Metropolitan Region 43,7 procent av landets BNP. Det motsvarade en omsättning av 2,19 biljoner Baht (hela Thailand 7,82 biljoner Baht).[6]
De viktigaste industrigrenarna är livsmedel, pappersvaror, textil.
Flera stora koncerner som är verksamma över hela världen har fabriker i Bangkok, däribland Toyota, Philips, Sony, Compaq och Tesco.
Turism
Vindar kan göra att badvattnet i Siamviken är grumligt under regnperioden och den närmaste tiden därefter.
Resecheckar bör vara utställda i USD. De vanligaste kreditkorten är gångbara.
De kinesiska kvarteren, Chinatown och nöjesdistriktet Patpong med sin marknad är av turister omtyckta stadsdelar, liksom gatorna Khao San Road, Silom Road och Bangkoks största torg, Sanam Luang.
Enligt Thailands myndighet för turism hade staden 36,2 miljoner besökare 2006.[7]
Bankväsen
Thailands centralbank ligger i Bangkok. Uttagsautomater finns. Valutan är baht (THB).
Kommunikationer
Tidigare fanns 24 km norr om stadens centrum en betydande flygplats med namnet Don Mueang. 2006 invigdes Suvarnabhumiflygplatsen 25 km öster om staden. Flygplatsens kapacitet är 45 miljoner passagerare per år. Den gamla flygplatsen används idag bl.a för Air Asias inrikes- och utrikesflygningar.
Thailands första järnvägslinje öppnades 1893-04-11.[8] Den gick från Bangkok till Pak Nam. Idag finns ett stort antal järnvägslinjer, de flesta tågen går till centralstationen Hua Lamphong. Andra stationer är Makkassan, Samsen och Wongwienyai,
Redan under 1800-talet fanns regelbundna förbindelser med ångfartyg till Hongkong, Singapore och Saigon. År 2004 förmedlade Bangkoks hamn 15,3 miljoner ton produkter.[9]
Den stora floden Chao Praya, som genomkorsar staden, är en viktig vattenväg, som trafikeras av vattentaxi-båtar, som även kan gå i en mängd kanaler, kallade klong, som utgår från floden.
Gatutransporter kan ske med enkla taxifordon, närmast en trehjulig motorcykel med en soffa baktill, som rymmer ett par personer. Dessa fordon kallas med ett onomatopoetiskt ord tuk-tuk.
Vänorter
Bangkok har ett antal vänorter. De är:
Washington, D.C., USA (1962)
Peking, Kina (1993)
Moskva, Ryssland (1997)
Manila, Filippinerna (1997)
Seoul, Sydkorea (2006
Ankara, Turkiet (2006)
Hanoi, Vietnam (2006)
Ulan Bator, Mongoliet (2006)
Brisbane, Australien (2007)
Milano, Italien (2007)
Liverpool, Storbritannien (2007)
Fukuoka prefektur, Japan (2007)
Budapest, Ungern (2007)
Ragunda, Sverige[11][12]
Warszawa, Polen
Referenser
- ^ [a b c] National Statistical Office Thailand, Key Statistics of Thailand 2007, tab. 1.4 & 1.9 (Stort, zippat flerfilspaket, 121MB!) Areal, samt beräknat invånarantal de facto (inklusive oregistrerade invånare). Läst 20 februari 2010.
- ^ [a b c] GeoHive; Thailand Arkiverad 7 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 22 mars 2015.
- ^ Statoids; Provinces of Thailand Läst 20 februari 2010.
- ^ Wetterbote.de
- ^ WMO: World Weather Information Service
- ^ NSO: Gross Provincial Product at current prices by Region and Provinces 2006 (länken fungerar inte längre)
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070520131810/http://www2.tat.or.th/stat/web/static_tst.php. Läst 9 februari 2009. Tourism Authority of Thailand: Domestic Tourism Statistics
- ^ The First Railway in Thailand Arkiverad 16 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Port Authority of Thailand: Valume of Cargo Via Bangkok Port Arkiverad 16 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ St. Petersburg in figures > International and Interregional Ties
- ^ "Bangkok besöker Ragunda" Arkiverad 1 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine..
- ^ "Ragunda kommun får besök från sin vänort Bangkok" Arkiverad 1 mars 2010 hämtat från the Wayback Machine..
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bangkok.