[go: nahoru, domu]

Kanadas liberala parti: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Gujo (Diskussion | Bidrag)
Gjorde redigering 30735150 av 83.249.105.16 (diskussion) ogjord
m Rullade tillbaka redigeringar av 78.72.133.88 (diskussion) till senaste version av Disembodied Soul
Märke: Tillbakarullning
 
(16 mellanliggande sidversioner av 13 användare visas inte)
Rad 1:
{{Partifakta |
|partinamn_svenska partinamn_svenska = Kanadas liberala parti |
|partinamn_officiellt = Liberal Party of Canada<br />Parti libéral du Canada |
|färgkod färgkod = #ea1f25 |
|partiledare partiledare = [[Justin Trudeau]] |
|partiordförande =
partiordförande = |
|grundande grundande = [[1 juli]] [[1867]] |
|huvudkontor huvudkontor = Metcalfe Street 81<br />[[Ottawa]], [[Ontario]] |
|ideologi ideologi = [[Liberalism]]<br />[[Socialliberalism]]<br />[[Nyliberalism]]<br |/>[[Progressivism]]
|position = [[Politisk mitt|Mitten]]-[[Politisk vänster|vänster]]
position = Center |
|internationell internationell = [[Liberal International|Liberal&nbsp;International]] |
|färg färg = [[Röd]] |
| platser1 = '''[[Kanadas parlament#Underhuset|Underhuset]]'''
| procent1 = {{partifakta/procent|18.91|hex=#ea1f25}}
| mandat1 = {{partifakta/platser|34|308|hex=#ea1f25}}
| platser2 = '''[[Kanadas parlament#Senaten|Senaten]]'''
| mandat2 = {{partifakta/platser|46|105|hex=#ea1f25}}
| webbplats = [http://www.liberal.ca/ www.liberal.ca] |
|logotyp = Liberale Partei Kanadas Logo.svg
}}
[[Fil:Laurier_in_1906The Honourable Sir Wilfrid Laurier Photo C (HS85-10-16873) - tight crop.jpg|miniatyr|[[Wilfrid Laurier]], partiledare 1887-1919.]]
'''Kanadas liberala parti''' ([[engelska]]: ''Liberal Party of Canada''; [[franska]]: ''Parti libéral du Canada'') är ett [[liberalism|liberalt]] politiskt parti i [[Kanada]]. Partiet brukar betecknas som ett [[Socialliberalism|socialliberalt]] parti och förespråkar en fri marknad blandat med en stark välfärdsstat. Politiskt liggeren partietpolitisk höger-vänsterskala [[politiskintar vänster|vänsterkanten]]partiet (docken ganskaför närasvenska mitten)mått imätt detsocialliberal [[högermitten-vänster politik|politiska spektrumet]]vänsterposition och är det kanadensiska konservativa partiets huvudmotståndare, i svensk politik går partiet att jämföra med [[folkpartiet]]s [[socialliberalism|vänsterfalang]]. [[Liberalism]] är i [[Nordamerika]] betraktad som en vänsterideologi trots att [[socialdemokrati]]n i [[Kanada]] är betydligt starkare än i [[USA]].
 
==Historik==
Partiet har pendlat mellan olika falanger och trender; ursprungligen [[klassisk liberalism|klassiskt liberalt]] genomdrev partiet utbyggnaden av den kanadensiska välfärdsstaten på federal nivå under 1950- och 1960-talet men stod under [[Jean Chrétien|Jean Chrétiens]]s och [[Paul Martin (politiker)|Paul Martin]]<nowiki/>s ledarskap för omfattande budgetsaneringar och skattesänkningar. Martin föreskrev ytterligare skattesänkningar under 2000-talet, vilka emellertid modererades efter protester från det socialdemokratiska [[New Democratic Party]], på vars stöd Martins regering vilade. Sedan NDP:s framgångar har liberalerna generellt betraktats som stående [[CentrismPolitisk mitt|i mitten]] mellan dedem och de konservativa.
 
Partiet förlorade sin majoritetsställning i 2004 års parlamentsval och rollen som största parti vid parlamentsvalet i februari [[2006]]. Efter valet avgick Martin som premiärminister och partiledare. Därefter var [[Bill Graham]] tillförordnad partiledare fram till att [[Stéphane Dion]] valdes till ny ledare i december 2006. Efter valet i oktober 2008 avgick Dion, och efterträddes av [[Michael Ignatieff]] som tillförordnad partiledare i december 2008. Ignatieff valdes till ordinarie partiledare i maj 2009, men avgick efter partiets stora valförlust 2011, då sjönk under NDP:s stöd och blev tredje största parti. [[Bob Rae]] blev tillförordnad partiledare och efterträddes 2013 av den tidigare partiledaren [[Pierre Trudeau]]s son [[Justin Trudeau]]. LPC harledde därefter lett över både de konservativa och NDP i flera opinionsmätningar.
 
[[Fil:Justin_Trudeau_2014_Justin Trudeau 2014 (cropped).jpg|mini|stående|[[Justin Trudeau]], partiledare (sedan 2013) vid 2015 års framgångsrika parlamentsval.]]
Justin Trudeau nådde under 2015 stora framgångar för sig och sitt parti. Vid 2015 års [[Kanadas parlament|kanadensiska parlamentsval]], hållet 19 oktober, gjorde partiet en stor uppryckning. Man erövrade 184 av totalt 338 platser i underhuset och vann därmed en majoritet av parlamentsplatserna. Justin Trudeau väntasblev därförtill tillträdaföljd somav nydetta [[Kanadas premiärminister|kanadensisk premiärminister]].<ref>Austen, Ian (2015-10-19): [http://www.nytimes.com/2015/10/20/world/americas/canada-election-stephen-harper-justin-trudeau.html "Justin Trudeau and Liberal Party Prevail With Stunning Rout in Canada".] nytimes.com. Läst 21 oktober 2015. {{en ikon}}</ref>
 
==Regionala kopplingar==
Kopplingen mellan de federala liberalerna och de liberala partierna i [[Kanadas provinser och territorier]] varierar. De flesta provinspartierna är lokalavdelningar av det federala partiet, men i [[Ontario]], [[Alberta]], [[British Columbia]] och [[Québec]] är de separata partier. Partierna i de två förra provinserna ligger nära det federala partiet ideologiskt, medan partierna i de två senare ligger mer åt höger. Dessutom har många medlemmar i [[Saskatchewan]]avdelningen gått över till det allmänborgerliga [[Saskatchewanpartiet]]. I Québec, ursprungligen en konservativt dominerad provins, hade partiet en helt dominerande ställning och innehade regeringsmakten så sent som 2012, då den förlorades till det regionalistiska [[Bloc Québécois]]. I Ontario har partiet konkurrerat på relativt jämna termer med de konservativa.
 
Québec kom under 2015 års parlamentsval att få en extra vikt som politisk arena. Québecs franskspråkiga väljare förde 2011 upp NDP till rollen som Kanadas näst största parti, och kampen om "deras" väljare i provinsen ägnades särskilt intresse av de övriga större partierna.<ref name=grenier151010>Grenier, Éric (2010-10-10): [http://www.cbc.ca/news/politics/canada-election-2015-grenier-quebec-oct9-1.3265698 "Francophone voters in Quebec to play key role in election outcome".] cbc.ca. Läst 21 oktober 2015. {{en ikon}}</ref>
 
Under valkampanjen deltog ledarna för de fem största partierna (inklusive [[Kanadas gröna parti|Gröna partiet]]s [[Elizabeth May]] och regerande premiärministern – [[Kanadas konservativa parti|Konservativa partiets]] [[Stephen Harper]]) i en franskspråkig valdebatt i Montréal.<ref name=grenier151010/><ref>[http://www.ctvnews.ca/politics/election/5-themes-to-watch-for-at-the-leaders-french-language-debate-1.2579073 "5 themes to watch for at the leaders' French-language debate".] ctvnews.ca, 2015-09-24. Läst 21 oktober 2015. {{en ikon}}</ref><ref name=grenier151010/> Som av en händelse leddes tre av dessa partier – Liberala partiet, Bloc Québécois och New Democratic Party – av politiker som kandiderade i ''angränsande'' [[Enmansvalkrets|valkretsar]] i [[Montréal]].<ref>Wood, Nancy (2015-09-20): [http://www.cbc.ca/news/politics/canada-election-2015-trudeau-papineau-mulcair-outremont-1.3230605 "Mulcair's Outremont, Trudeau's Papineau: A tale of two Montreal ridings".] cbc.ca. Läst 21 oktober 2015. {{en ikon}}</ref><ref>Curtis, Christopher (2015-10-15): [http://montrealgazette.com/news/national/duceppe-and-mulcair-in-tight-races-to-win-their-seats "Duceppe and Mulcair in tight races to win their seats".] montrealgazette.com. Läst 21 oktober 2015. {{en ikon}}</ref> Valet ledde sedan till att Trudeau vann sin kandidatur i valkretsen [[Papineau]] strax norr om centrum samt att NDP:s [[Tom Mulcair]] gjorde detsamma i sitt [[Outremont]] några gator längre söderut. Däremot förlorade BQ:s [[Gilles Duceppe]] striden om platsen i sitt [[Laurier–Sainte-Marie]] strax öster därom;<ref>[http://www.journaldemontreal.com/2015/10/19/le-prochain-gouvernement-sera-liberal "Élections 2015: une vague libérale balaye le pays".] journaldemontreal.com, 2015-10-19. Läst 21 oktober 2015. {{fr}}</ref> Bloq Québécois som parti erövrade dock totalt 10 platser (8 platser fler än vid valet 2011).
 
== Se även ==