[go: nahoru, domu]
Wikipedia

Helmuth von Moltke den äldre: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
LarskeBot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
507 036 redigeringar
m Ersätter magiska ISBN-länkar med explicita länkar.
m Tankstreck, inte bindestreck.
(18 mellanliggande sidversioner av 14 användare visas inte)
Rad 1:
{{Faktaruta militärpersonAdlig|yrke=Militär|Succession=Greve|namn=Helmuth von Moltke den äldre|bild=[[Fil:Helmuth von Moltke (1800-1891).jpg|250px]]bildstorlek=300px|bildtext=Helmuth von Moltke den äldre|födelsedatumätt=[[26von oktoberMoltke]]|far=Friedrich [[1800]]Philipp Victor von Moltke|mor=|födelseplats=[[Parchim]], [[Mecklenburg-Schwerin]]|födelsedatum=26 oktober 1800|dödsdatum=[[24 april]] 1891|släktingar=[[1891Helmuth von Moltke den yngre]] (brorson)|dödsplatspartner1=|utbildning=[[Berlinlandkadettkåren]]. i [[kejsardömet TysklandKöpenhamn]]<br>Preussiska krigsakademin|gren=[[Infanteriet]]|landtroskap={{flaggbild|Danmark}} [[Danmark]] (1818–1822)<br>{{flaggbild|Preussen|1803}} /[[Preussen]] (1822–1888)<br>{{flaggbild|Osmanska riket}} [[PreussenOsmanska riket]] (1835–1839)|tjänstetidslag=[[1818Dansk-tyska kriget]]-<br>[[1822Tyska enhetskriget]] (Danmark)<br /> [[1822Fransk-tyska kriget]]-|grad=[[1888Generalfältmarskalk]]|enhet=8:e (infanteriregementet|utmärkelser=Se utmärkelser|land=Preussen)|rangnationalitet={{flaggbild|Preussen|1803}} Preussare|extra_bild=Parchim Moltke Denkmal.jpg|extra_bild_text=Staty av von Moltke i födelsestaden Parchim.|befattning1=Chef för generalstaben|succession1=Chef för generalstaben|succesion=Greve|Efterträdare1=[[GeneralfältmarskalkAlfred von Waldersee]]|dödsplats=[[Berlin]], [[kejsardömet Tyskland]]}}
 
'''Helmuth Karl Bernhard von Moltke''', ''Helmuth von Moltke den äldre'', född [[26 oktober]] [[1800]] i [[Parchim]] i [[Mecklenburg-Schwerin]], död [[24 april|24]] [[24 april|april]] [[1891]] i [[Berlin]], var en tysk [[greve]], [[militär]];och [[generalmajor]]yrkesmilitär [[1856]],med [[generalstabgeneralfältmarskalk]]schef 1857-1887som ochslutgrad [[generalfältmarskalk]]från [[1871]].

Han är framför allt känd för att ha lett [[Preussen|preussiska]] armén]] i de framgångsrika [[krig]]en mot [[Tyska enhetskriget|Österrike 1866]] och mot [[Fransk-tyska kriget|Frankrike 1870-18711870–1871]]. Han var farbror till [[Helmuth von Moltke den yngre]].
 
== Biografi ==
Rad 8 ⟶ 10:
Han erhöll sin första utbildning i danska [[landkadettkår]]en i [[Köpenhamn]] och blev dansk officer i januari 1818, men lämnade [[Danmark]] 1822 och inträdde som officer i 8:e [[preussen|preussiska]] infanteriregementet.
 
Efter att ha avslutat kursen vid [[krigsakademi]]n 1828-311828–31 var han sysselsatt han med [[topografi]]ska arbeten och anställdes 1833, efter befordran till [[premiärlöjtnant]], vid generalstaben, som han sedan oavbrutet tillhörde. 1835 begav han sig på en resa till [[Turkiet]], han fick snart sultan [[Mahmud II]]:s uppmärksamhet och tilldelades uppgiften att delta i arbetet med ombildandet av den turkiska armén.
 
Han gjorde flera märkbara ändringar, ledde fästningsbyggnader i [[Bulgarien]] och vid [[Dardanellerna]], for 1838 över till [[Mindre Asien]] och följde turkiska armén under fälttågen mot [[kurder]]na (1838) och mot [[Egypten|egyptierna]] (1839).
Rad 14 ⟶ 16:
Återkommen till [[Tyskland]] 1839 användes Moltke i åtskilliga generalstabsbefattningar, blev [[major]] 1842, [[överste]] 1851 och [[generalmajor]] 1856. I oktober 1857 ställdes han i spetsen för arméns generalstab samt utnämndes 1859 till [[generallöjtnant]].
 
Under de krig som under perioden 1864-18711864–1871 förde fram Preussen till en ledande ställning som [[stormakt]] och ledde till Tysklands enande spelade Moltke den ledande militära rollen, samtidigt som den preussiske ministerpresidenten [[Otto von Bismarck]] spelade den ledande politiska rollen och var krigens egentliga arkitekt.<ref>{{bokref|författare=Alf W. Johansson|år=1988|titel=Europas krig: Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut|utgivningsort=Stockholm|utgivare=1988|sid=88-116|id={{ISBN|91-7297-560-1}}}}</ref> Planen för [[Dansk-tyska kriget|fälttåget mot Danmark 1864]] gjordes av Moltke. Den något djärva, men snillrikt utkastade planen för [[Tyska enhetskriget|fälttåget mot Österrike]] 1866 var även det Moltkes verk, och han fick själv leda utförandet. Kort före 1866 års krig blev han general i infanteriet. Ledningen av [[fransk-tyska kriget|kriget mot Frankrike]] 1870-711870–71 var Moltkes verk. Under kriget erhöll han grevlig status och utnämndes 16 juni 1871, då den segrande armén höll sitt intåg i Berlin, till [[generalfältmarskalk]].
 
1888 erhöll Moltke på egen ansökan avsked från befattningen som chef för generalstaben. 26 oktober 1890 firades hans 90-årsdag med stor pompa och ståt. Han var sedan 1869 ledamot av svenska [[Krigsvetenskapsakademin]] och besökte [[Sverige]] 1881. von Moltke avled den 24 april 1891 i Berlin.
 
Som chef för generalstaben gjorde han denna till en utmärkt elitkår. I många tyska städer har man rest statyer av Moltke, bland annat ett monument vid dåvarande [[Platz der Republik|Königsplatz]] i Berlin som sedan 1938 står vid [[Grosser Stern]] i [[Tiergarten]].
 
Han lär enligt sägnen endast ha brustit ut i skratt två gånger i sitt liv. Detta skedde när han såg Vaxholms fästning samt när hans svärmor dog.
== Bibliografi ==▼
[[Image:Parchim Moltke Denkmal.jpg|thumb|right|Staty (Parchim)]]
 
▲== Bibliografi ==
Moltke utgav under sin livstid flera skriftliga verk.
 
*''Briefe über Zustände und Begebenheiten in der Türkei aus den Jahren 1835-391835–39'' (1841; flera uppl.),
*''Der russisch-türkische Feldzug in der europäischen Türkei 1828 und 1829'' (1845; 2:a uppl. 1877),
*''Briefe aus Russland'' (förtroliga brev till hans hustru, indiskret meddelade först i danska tidningen "Dagens nyheder" och 1877 utgivna i Tyskland, 4:e uppl. 1892),
*''Das Wanderbuch'' (1879; 6:e uppl. 1891).
*Till stor del skrev han den av [[preussen|preussiska]] generalstaben utgivna förträffliga skildringen ''Der italienische Feldzug von 1859'' och hade sin hand med i de storartade generalstabsberättelserna över 1864, 1866 och 1870-711870–71 års fälttåg.
*1891-93 utkom Moltkes ''Gesammelte Schriften und Denkwürdigkeiten'' (8 bd; "Generalfältmarskalken H. v. Moltke", 3 delar), och 1892-19121892–1912 utgav preussiska generalstaben Moltkes ''Militärische Werke'' i fyra grupper i 13 delar (l:a och 2:a grupperna i sammandrag utgivna på svenska, "Generalfältmarskalken von Moltkes militära arbeten", 1897-19011897–1901).
 
== Moltke som militärteoretiker ==
Moltke var i sitt militära tänkande i flera avseenden starkt påverkad av [[Carl von Clausewitz]] och hans arbete [[Om kriget]], bland annat genom att Moltke framhöll det oberäkneliga i krig. Under decennierna närmast efter Clausewitz död 1831 var andra militärteoretiska tänkare såsom [[Antoine-Henri Jomini]] mer uppmärksammade, och det var inte minst genom Moltke som Clausewitz tänkande intog den centrala ställning i västvärldens militärteoretiska tänkande som det haft sedan Moltkes tid.<ref>{{bokref|författare=Alf W. Johansson|titel=a.a.|sid=44}}</ref> På grund av Preussens stora krigsframgångar rönte Moltke och hans principer för krigföring stort intresse både i andra länder och under lång tid efter hans död. Även om Moltke författade en del böcker och andra skrifter torde hans faktiska verksamhet snarare än hans böcker ha varit det som gav inspiration till andras militära tänkande. Han anses bland annat vara den moderna militärbyråkratins skapare, genom den centrala roll som den preussiska generalstaben och den militära planläggningen fick i Preussens krig.<ref>{{bokref|författare=Alf W. Johansson|titel=a.a.|sid=96}}</ref>
 
== KuriosaBefordringshistorik ==
[[Fil:Moltke1.ogg|miniatyr|Fonografinspelning av von Moltkes röst från 1889, där han bland annat reciterar linjer ur verk av Shakespeare och Goethe.]]
*Enligt en spridd sägen som inte kunnat styrkas sägs han bara ha skrattat två gånger i sitt liv, första gången när hans svärmor dog, andra gången när han såg [[Vaxholms fästning]].
{| class="wikitable"
|+(Danmark)
!Datum
!Tjänstegrad
|-
|1 januari 1819
|Sekundlöjtnant
|}
{| class="wikitable"
|+(Preussen)
!Datum
!Tjänstegrad
|-
|19 mars 1822
|Sekundlöjtnant
|-
|30 mars 1833
|Premiärlöjtnant
|-
|30 mars 1835
|Kapten
|-
|12 april 1842
|Major
|-
|26 september 1850
|Överstelöjtnant
|-
|2 december 1851
|Överste
|-
|9 augusti 1856
|Generalmajor
|-
|31 maj 1859
|Generallöjtnant
|-
|8 juni 1866
|General av infanteriet
|-
|16 juni 1871
|Generalfältmarskalk
|}
 
== Utmärkelser ==
 
'''Sverige'''
 
* [[Fil:Order_of_the_Seraphim_-_Ribbon_bar.svg|50x50px]] {{flaggbild|Sverige}} Riddare av [[Serafimerorden]], 10 augusti 1881.
 
== Källor ==
=== Litteratur ===
{{ugglan|artikel=Moltke, Helmuth Karl Bernhard von|url=httphttps://runeberg.org/nfbr/0463.html}}
=== Noter ===
<references/>
 
==Externa länkar==
{{STANDARDSORTERING:Moltke, Helmuth von}}▼
{{wikiquote|Helmuth von Moltke the Elder}}
 
▲{{STANDARDSORTERING:Moltke, Helmuth (von) (1)}}
[[Kategori:Tyska fältmarskalkar]]
[[Kategori:Militärteoretiker]]
[[Kategori:Personer från Parchim]]
[[Kategori:Födda 1800]]▼
[[Kategori:Avlidna 1891]]▼
[[Kategori:Män]]▼
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Walhalla]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Storkorset av Hederslegionen]]
▲[[Kategori:Födda 1800]]
▲[[Kategori:Avlidna 1891]]
▲[[Kategori:Män]]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/wiki/Helmuth_von_Moltke_den_äldre”