Helmuth von Moltke den äldre: Skillnad mellan sidversioner

{{Adlig|yrke=Militär|Succession=Greve|namn=Helmuth von Moltke|bild=Helmuth von Moltke (1800-1891).jpg|bildstorlek=300px|bildtext=Helmuth von Moltke den äldre|ätt=[[von Moltke]]|far=Friedrich Philipp Victor von Moltke|mor=|födelseplats=[[Parchim]], [[Mecklenburg-Schwerin]]|födelsedatum=26 oktober 1800|dödsdatum=24 april 1891|släktingar=[[Helmuth von Moltke den yngre]] (brorson)|partner1=|utbildning=[[landkadettkåren]] i [[Köpenhamn]]<br>Preussiska krigsakademin|gren=Infanteriet|troskap={{flaggbild|Danmark}} [[Danmark]] (1818-18221818–1822)<br>{{flaggbild|Preussen|1803}} [[Preussen]] (1822-18881822–1888)<br>{{flaggbild|Osmanska riket}} [[Osmanska riket]] (1835-18391835–1839)|slag=[[Dansk-tyska kriget]]<br>[[Tyska enhetskriget]]<br>[[Fransk-tyska kriget]]|grad=[[Generalfältmarskalk]]|enhet=8:e infanteriregementet|utmärkelser=Se utmärkelser|land=Preussen|nationalitet={{flaggbild|Preussen|1803}} Preussare|extra_bild=Parchim Moltke Denkmal.jpg|extra_bild_text=Staty av von Moltke i födelsestaden Parchim.|befattning1=Chef för generalstaben|succession1=Chef för generalstaben|succesion=Greve|Efterträdare1=[[Alfred von Waldersee]]|dödsplats=[[Berlin]], [[kejsardömet Tyskland]]}}

Han är framför allt känd för att ha lett [[preussiska armén]] i de framgångsrika [[krig]]en mot [[Tyska enhetskriget|Österrike 1866]] och mot [[Fransk-tyska kriget|Frankrike 1870-18711870–1871]]. Han var farbror till [[Helmuth von Moltke den yngre]].

Efter att ha avslutat kursen vid [[krigsakademi]]n 1828-311828–31 var han sysselsatt med [[topografi]]ska arbeten och anställdes 1833, efter befordran till [[premiärlöjtnant]], vid generalstaben, som han sedan oavbrutet tillhörde. 1835 begav han sig på en resa till [[Turkiet]], han fick snart sultan [[Mahmud II]]:s uppmärksamhet och tilldelades uppgiften att delta i arbetet med ombildandet av den turkiska armén.

Under de krig som under perioden 1864-18711864–1871 förde fram Preussen till en ledande ställning som [[stormakt]] och ledde till Tysklands enande spelade Moltke den ledande militära rollen, samtidigt som den preussiske ministerpresidenten [[Otto von Bismarck]] spelade den ledande politiska rollen och var krigens egentliga arkitekt.<ref>{{bokref|författare=Alf W. Johansson|år=1988|titel=Europas krig: Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut|utgivningsort=Stockholm|utgivare=1988|sid=88-116|id={{ISBN|91-7297-560-1}}}}</ref> Planen för [[Dansk-tyska kriget|fälttåget mot Danmark 1864]] gjordes av Moltke. Den något djärva, men snillrikt utkastade planen för [[Tyska enhetskriget|fälttåget mot Österrike]] 1866 var även det Moltkes verk, och han fick själv leda utförandet. Kort före 1866 års krig blev han general i infanteriet. Ledningen av [[fransk-tyska kriget|kriget mot Frankrike]] 1870-711870–71 var Moltkes verk. Under kriget erhöll han grevlig status och utnämndes 16 juni 1871, då den segrande armén höll sitt intåg i Berlin, till [[generalfältmarskalk]].

Som chef för generalstaben gjorde han denna till en utmärkt elitkår. I många tyska städer har man rest statyer av Moltke, bland annat ett monument vid dåvarande [[Platz der Republik|Königsplatz]] i Berlin som sedan 1938 står vid [[Grosser Stern]] i [[Tiergarten]].

*''Briefe über Zustände und Begebenheiten in der Türkei aus den Jahren 1835-391835–39'' (1841; flera uppl.),

*Till stor del skrev han den av [[preussen|preussiska]] generalstaben utgivna förträffliga skildringen ''Der italienische Feldzug von 1859'' och hade sin hand med i de storartade generalstabsberättelserna över 1864, 1866 och 1870-711870–71 års fälttåg.

*1891-93 utkom Moltkes ''Gesammelte Schriften und Denkwürdigkeiten'' (8 bd; "Generalfältmarskalken H. v. Moltke", 3 delar), och 1892-19121892–1912 utgav preussiska generalstaben Moltkes ''Militärische Werke'' i fyra grupper i 13 delar (l:a och 2:a grupperna i sammandrag utgivna på svenska, "Generalfältmarskalken von Moltkes militära arbeten", 1897-19011897–1901).

{{ugglan|artikel=Moltke, Helmuth Karl Bernhard von|url=httphttps://runeberg.org/nfbr/0463.html}}