James Watt: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
→Eftermäle: länk |
|||
| (38 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{Infobox forskare
| namn
| bild
| bildstorlek
| beskrivning
|
|
| dödsdatum
| dödsplats
| boende
| medborgarskap = [[Storbritannien]]
| nationalitet
| område = | institutioner = [[University of Glasgow]], [[Boulton & Watt]]▼
▲|institutioner = [[University of Glasgow]], [[Boulton & Watt]]
▲|alma_mater =
▲|rådgivare =
▲|studenter =
▲|känd_för = Förbättra [[ångmaskin|ångmaskinen]]
| influerat =
▲|influenser =
|
▲|religion =
▲|namnteckning = [[Fil:James Watt Signature.svg|200px|ramlös]]
▲|webbplats =
▲|fotnoter =
}}
[[Fil:James Watt by Henry Howard.jpg|miniatyr|300px|James Watt, [[
[[Fil:SteamEngine_Boulton&Watt_1784.png|miniatyr|250px|Ångmaskin konstruerad av Boulton & Watt. Ritning från [[1784]].]]
'''James Watt''', född [[19 januari]] [[1736]] i [[Greenock]], [[Renfrewshire]], död [[25 augusti]] [[1819]] i [[Handsworth, West Midlands|Handsworth]], [[Birmingham]], var en [[Storbritannien|brittisk]] ([[Skottland|skotsk]]) [[uppfinnare]]. Watt uppfann inte [[ångmaskin]]en men han kom att gå till historien som den som förbättrade den
==Biografi==
Watt föddes i Greenock
På detta sätt kom Watt i kontakt med den akademiska världen och lärde känna många olika vetenskapsmän. Bland dessa fanns [[Joseph Black]], en framstående kemist och professor i medicin som intresserade sig för värmelära och gjorde några viktiga upptäckter på det området. På detta sätt började den tilltänkta instrumentmakaren att istället fundera på sätt att förbättra ångmaskiner.
== Förbättring av ångmaskinen ==
[[Ångmaskin]]er användes på den tiden till att pumpa upp vatten ur gruvor. De ersatte det tidigare systemet, som byggde på hästdrivna pumpar. Den första ångmaskinen konstruerades av den franske fysikern [[Denis Papin]], men den som allmänt användes på 1700-talet uppfanns av engelsmannen [[Thomas Newcomen]]. En ångmaskin fungerar genom att hetta upp vatten
▲, som byggde på hästdrivna pumpar. Den första ångmaskinen konstruerades av den franske fysikern [[Denis Papin]], men den som allmänt användes på 1700-talet uppfanns av engelsmannen [[Thomas Newcomen]]. En ångmaskin fungerar genom att hetta upp vatten det som händer på sängen tills det förångas. Sedan fyller man en cylinder med vattenångan. När man sedan kyler ångan skapas ett undertryck i cylindern, och lufttrycket utanför pressar in en kolv i den. På det sättet får man en dragande kraft. För att fylla cylindern igen måste man dra ut den, eftersom ångtrycket inte är tillräckligt starkt för att pressa ut den. Men i gruvpumpar var detta inget problem eftersom de var drivna just av en fram-och-tillbakagående rörelse, och denna kunde åstadkommas med hjälp av lämpligt arrangerade tyngder.
Trots att den avsevärt förbättrats av den engelske ingenjören John Smeaton (som hade motarbetats av bönder som såg den som en konkurrent om deras arbete vid gruvorna), hade Newcomens ångmaskin en förhållandevis låg verkningsgrad, vilket begränsade dess användning. I själva verket hade de flesta gruvor kvar sina hästdrivna pumpar. James Watt gjorde några tappra försök att förändra detta under åren 1759–1776, utan några större resultat. När han emellertid 1764 fick in en ångmaskin för reparation påbörjade han en grundlig undersökning av ångans egenskaper, som dittills varit i det närmaste okända. Han kom fram till att två saker hade betydelse för ångmaskinens verkningsgrad: för det första skulle den kondenserande ångan hållas så kall som möjligt för att skapa ett så kraftigt undertryck som möjligt, och för det andra skulle cylindern, som ångan släpptes in i, vara så het som möjlig. Uppenbarligen en problematisk kombination.
År 1765 fann han en lösning: om man kondenserade ångan i ett kärl utanför själva maskinen kunde båda kraven tillgodoses eftersom kondenseringskärlet och cylindern kunde kylas respektive värmas separat. Han påbörjade genast arbetet med att konstruera en sådan maskin och införde därvid även några andra förbättringar, bl.a. den geniala centrifugalregulatorn som gav bättre möjligheter att automatiskt kontrollera varvtalet. Resultatet blev en verkningsgrad som på den tiden var revolutionerande: fyra gånger bättre än Newcomens maskin. Detta patenterade han givetvis. Nu kunde han med sitt goda anseende ta sig an ett stort antal beställningar. Han kunde även grunda en ångmaskinsfabrik, [[Boulton & Watt]], som fram till år [[1824]] tillverkade 1164 ångmaskiner.▼
▲År 1765 fann han en lösning: om man kondenserade ångan i ett kärl utanför själva maskinen kunde båda kraven tillgodoses eftersom kondenseringskärlet och cylindern kunde kylas respektive värmas separat. Han påbörjade
== Hästkraften ==
Watt var en av pionjärerna när det gällde att skilja mellan arbete och effekt. Han införde enheten HorsePower (H.P.) för effekt. En engelsk H.P. motsvarar 745,5 W. Genom en felöversättning av det engelska ordet "Power" kom enheten på svenska att kallas [[hästkraft]], trots att det inte är fråga om någon kraft. Den svenska hästkraften var ett metriskt mått, lika med 75 [[kilopondmeter|kpm]] per sekund (735,75 W). För att hedra Watt har SI-enheten för effekt uppkallats efter honom.
==Andra uppfinningar==
Watt utvecklade en [[Kopiator|kopieringsmaskin]] för [[brev]] och [[Teknisk ritning|ritning]]ar, som han beviljades [[patent]] på den 31 maj 1780 (brittiskt patent nr 1244).<ref>{{tidskriftsref|datum=19 juni 1980|tidskrift=New Scientist|titel=James Watt's copying maschine|författare=Adrian Hope}}</ref> Brevet eller ritningen, som skrevs med ett speciellt [[bläck]], kopierades spegelvänt till ett fuktat [[japanpapper]] och kunde läsas från dess baksida. Maskinen tillverkades långt efter Watts död och användes bland annat av USA:s president [[George Washington]].<ref>{{webref|url=https://www.mountvernon.org/library/digitalhistory/digital-encyclopedia/article/copy-press/|titel=Copy Press|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-17}}</ref>
Watt arbetade också med [[väg- och vattenbyggnad]] och utvecklade en ''micrometer'' för att mäta avstånd och vinklar, som påminner om dagens [[teodolit]]. För [[vattenverk]]et i [[Glasgow]] utvecklade han en flexibel rörledning under floden
[[Clyde]].<ref>{{webref|url=https://interestingengineering.com/7-inventions-from-james-watt-that-changed-the-world|titel=7 Inventions from James Watt that Changed the World|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-17}}</ref>
== Eftermäle ==
De båda [[asteroid]]erna [[5961 Watt]] och [[11332 Jameswatt]] är uppkallade efter honom.<ref>{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5961 |titel=Minor Planet Center 5961 Watt |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20211114}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11332 |titel=Minor Planet Center 11332 Jameswatt |utgivare=Minor Planet Center |språk=engelska |hämtdatum=20211114}}</ref> Även [[nedslagskrater]]n [[Watt (månkrater)|Watt]] på [[månen]] uppkallade efter honom.<ref>{{Webbref |url=https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6497 |titel=Watt on Moon |hämtdatum=20211114 |datum=20101018 |utgivare=International Astronomical Union |språk=engelska}}</ref>
Watt inredde en verkstad på vinden i det hus han lät bygga 1791, där han efter sin pensionering fortsatte att arbeta med sina idéer. Verkstaden, som stod orörd tills huset revs 1924, har återuppbyggts på [[Science Museum]] i [[London]].<ref>{{webref|url=https://www.theguardian.com/culture/2011/mar/23/science-museum-james-watt|titel=Science Museum recreates James Watt's workshop|språk=engelska|hämtdatum=2022-03-17}}</ref>
== Litteratur ==
Rad 59 ⟶ 68:
|utgivare=
|nummer= nr. 12
|sid=
|hämtdatum=
|id=
}}
== Referenser ==
<references/>
{{auktoritetsdata}}
Rad 69 ⟶ 81:
[[Kategori:Skotska uppfinnare]]
[[Kategori:
[[Kategori:Födda 1736]]
[[Kategori:Avlidna 1819]]
Rad 78 ⟶ 90:
[[Kategori:Personer i Skottland under 1800-talet]]
[[Kategori:Ledamöter av Royal Society]]
[[Kategori:Alumner från University of Glasgow]]
| |||