Nya Frankrike: Skillnad mellan sidversioner

|lokalt_namn= FranskaNouvelle-France

|lokalt_språk= Nouvelle-FranceFranska

|senareflagga1= Flag of GB UEL.png

|flagga= PavillonRoyal LouisXIVStandard of King Louis XIV.svg

|kartbildtext= '''Nya Frankrikes största omfattning'''

|huvudstad= [[Québec City(stad)]]

|statsskick= [[MonarkierKoloni]]

Sedan Nya Frankrike ställts direkt under den franska kronan 1663 påbörjades ett utvecklingsprogram med statsunderstödd invandring där nybyggarna försågs med djur, redskap och utsäde. För att utjämna könsskillnaderna sändes 1 200 föräldralösa unga kvinnor ''(filles du Roi)'' till Kanada. Ogifta män nekades pälshandelslicenser och penninggåvor gavs till nygifta män och till familjefäder med många barn, allt för att öka den franska befolkningen. På 1670-talet växte befolkningen till över niotusen invånare. Invandringen avtog därefter, men nu var befolkningen kapabel att förnya sig själv.<ref>[http://www.canadianheritage.ca/books/canada3.htm ''Canadian Heritage Gallery'': "Chapter 3: A Century of New France: 1663-1763"] {{Wayback|url=http://www.canadianheritage.ca/books/canada3.htm |date=20050306155838 }} 2012-02-20.</ref>

Den första folkräkningen 1671 fann en fransktalande befolkning i [[Akadien]] som uppgick till mer än 400 personer, av vilka 200 bodde i [[Annapolis Royal|Port-Royal]]. 1701 fanns det omkring 1400 fransktalande akadier och 1755, när landet övertogs av britterna och de började fördriva den fransktalande befolkningen, hade invånarantalet stigit till över 13 000 och då var inte fästningsstaden [[Louisbourg]] inräknad.<ref>[http://www.thecanadianencyclopedia.com/articles/history-of-acadia ''The Canadian Encyclopedia'': "History of Acadia"] {{Wayback|url=http://www.thecanadianencyclopedia.com/articles/history-of-acadia |date=20120326145955 }} 2012-02-20.</ref>

Frankrike gjorde sedan 1682 anspråk på Louisiana genom [[René Robert Cavelier de La Salle]], men det var först genom [[Le Moyne|Pierre Le Moyne d’Iberville]] som Frankrike 1699 etablerade en permanent närvaro i området, där han 1702 grundade den första franska kolonin i [[Mobile]] i dagens [[Alabama]]. De franska kolonisterna förlitade sig i stor utsträckning på [[slav]]arbetskraft och indianska jordbruksmetoder. Nära förbindelser uppstod med [[Choctawer]] och [[Chickasaw]] vilke sökte franska allianser i kampen mot anglo-indianska slavjägare. En folkräkning 1708 fann 60 kanadensiska skogslöpare, 122 militärer, sjömän och hantverkare anställda av kronan samt 157 indianska slavar och europeiska män, kvinnor och barn. Under det handelsmonopol som existerade 1713-1729 flyttades inte bara residensstaden från Mobile till [[New Orleans|Nouvelle-Orléans]], utan befolkningen ökade till femtusen personer 1721 genom inflyttning av bönder och [[kontraktstjänare]], deporterade brottslingar, schweiziska och franska soldater samt utslagna kvinnor från [[Paris]]. Det viktigaste bidraget till befolkningsutvecklingen gav de 6 000 afrikanska slavar som importerades framförallt från [[Senegambien]] men även från [[Beninbukten]] och [[Angola]]. 1732 utgjorde afrikanska slavar två-tredjedelar av franska Louisianas icke-indianska befolkning. I [[Natchezrevolten]] 1729 omkom 10 % av den vita befolkningen och 1746 hade befolkningen sjunkit till omkring 3 200 vita och 4 700 svarta invånare, huvudsakligen genom återflyttning till Frankrike och slavimportens upphörande. Under 1750-talet ökade dock befolkningen återigen, kanske med så mycket som 50 % genom inflyttning av fattiga franska flickor, [[Elsass|elsassareelsass]]are och franska soldater.<ref>[http://www.knowla.org/entry.php?rec=534 ''Encyclopedia of Louisiana'': "French Colonial Louisiana (1682-1762)"] {{Wayback|url=http://www.knowla.org/entry.php?rec=534 |date=20120611160118 }} 2012-02-20.</ref>

Under ett århundrade rådde ett brutalt krig mellan de franska kolonisterna i Canada och [[Irokeser|Irokesförbundet]]. När [[Samuel de Champlain]] deltog i krigståg 1609 tillsammans med sina [[huron]]ska och [[algonkiner|algonkinska]] handelspartners, sköt och dödade han två irokeshövdingar i södra änden av [[Lake Champlain]]. Denna händelse var utgångspunkten ett långt och bittert krig mellan Nya Frankrike och Irokesförbundet. Irokesernas samhälle var starkt militariserat och genom en taktiskt framgångsrik användning av terrängen lyckades de nästanästan tillintetgöra Nya Frankrike under första hälften av 1600-talet. Efter närmare ett århundrades krig med stora förluster av människoliv på bägge sidorna slöts 1701 fred mellan irokeserna och Nya Frankrike.<ref>[http://www.warmuseum.ca/cwm/exhibitions/chrono/1000iroquois_e.shtml ''Canadian War Museum'': "NEW FRANCE AND THE IROQUOIS WARS 1609-1701"] 2012-02-19.</ref>

Som en följd av hotet från irokeser och britter under Irokeskrigen och de fransk-indianska krigen kom fransmännen i Canada att skapa ett samhälle som var organiserat för krig. Vid mitten av 1600-talet hade nybyggare och handelsmän byggt träpallisader och organiserat ett hemvärn för att försvara sina bosättningar i [[Québec]], [[Montréal]] och [[Trois-Rivières]]. 1669 utfärdades en kunglig förordning som stadgade hemvärnsplikt för alla kanadensiska män i åldern 16-60. Det kanadensiska hemvärnet tog till sig de praktiska och militära erfarenheterna från sina huronska och algonkinska allierade och använde sig av [[kanot]]er, [[snösko]]r, [[mockasin]]er och [[leggings]] samt [[guerilla]]krigets överfallstaktik. Med understöd av sina [[First Nations|indianska]] allierade och en liten kader av [[Fransk-indianska_krigen#Marintrupper|värvade marinsoldater]], utgjorde det kanadensiska hemvärnet ryggraden i kolonins militär fram till det [[fransk-indianska kriget]].<ref>[http://www.warmuseum.ca/cwm/exhibitions/chrono/1000militarized_society_e.shtml ''Canadian War Museum'': "NEW FRANCE’S MILITARIZED SOCIETY 1650-1760"] 2012-02-19.</ref>

* [https://web.archive.org/web/20110301113114/http://primaire.recitus.qc.ca/ La Nouvelle-France en 1745]