Redigerar Sigtuna

:''Sigtuna kan också avse en by införlivad i tätorten [[Gnesta]] i Gnesta kommun, eller en bydel i [[Tervola]] i Finland.''
{{Ortsfakta WD
| form              = [[Tätort]]
 
| landskap          = [[Uppland]]
| distrikt          = [[Sigtuna distrikt]],<br>[[Sigtuna Sankt Olofs distrikt]]
| grundades         = 980-talet
| postort           = SIGTUNA
| postnummer        = 193 XX
| riktnummer        = 08

}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige -->

'''Sigtuna''' (uttal {{IPA-uttal|²sɪkːtʉːna}}<ref>{{Citation|last1=Sahlgren|first1=Jöran|last2=Berggren|first2=Gösta|title=Svenska ortnamn med uttalsuppgifter|year=1979|publisher=Norstedts tryckeri|location=Stockholm|page=21|isbn=91-24-25786-9|url=https://runeberg.org/ortnamn/0020.html}}</ref>) är en [[tätort]] i [[Sigtuna kommun]] i [[Stockholms län]]. Sigtuna ligger vid [[Mälaren]] och grundades av [[Erik Segersäll]] runt år 980. Sigtuna var en av de tre första, anlagda städerna i dåvarande Sverige (de andra två var [[Lödöse]] och [[Skara]]).<ref name=Bertil>Bertil Nilsson. Svensk kyrkohistoria del 8: Missionstid och tidig medeltid s 37</ref> (Om man ser till dagens Sverige, kan Lund i Skåne adderas till listan då fynd indikerar att denna stad kan ha grundats år 964.<ref>{{Webbref|titel=Lunds historia|url=https://www.turistinformationlund.se/lundshistoria/|verk=www.turistinformationlund.se|hämtdatum=2022-10-30|språk=sv-SE}}</ref>) Staden blev sedan säte för den förste kristne kungen, [[Olof Skötkonung]], som här lät slå de första svenska mynten. Sigtuna blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet på 1200-talet. Landhöjningen hade då gjort Mälaren till en insjö och det krävdes omlastning av transporterna vattenvägen där Stockholm nu är beläget. 

==Etymologi==
I början på 1900-talet menade många forskare att tuna-orter ursprungligen var gamla kultplatser. [[Otto von Friesen (professor)|Otto von Friesen]] framkastade 1922 med hänvisning till ett av [[Oden]]s noanamn ''Sig'' att Sigtuna skulle vara en gammal kultplats för Oden. Idag anses den troligaste förklaringen att namnet ''sik (sig)'' = "våtmark" och ''tuna'', centralplats (handelsplats, befäst plats). En alternativ förklaring är att det skulle vara en kopiering från det keltiska ''Segodunon'', med betydelsen stark borg. Namnet har troligen ursprungligen syftat på det gamla [[Fornsigtuna]] i Håtuna, och flyttas med när staden anlades.<ref>[http://www.academia.edu/2251636/Heliga_hagnader._Ett_inlagg_om_Sigtuna_tunaproblemet_och_fornborgarna]</ref> Sigtuna skrevs på en [[runsten]] från 1000-talet ''Sihtunum''. Stenen finns utställd i [[Sigtuna museum]]. På mynt från ungefär samma tid finns Sigtunanamnet i andra varianter.

== Historia ==
===Forntid===
I Sigtuna har omkring 630 [[fornlämning]]ar anträffats. Från [[bronsåldern]] kommer spridda gravar. De flesta fornlämningarna kommer dock från [[järnåldern]] och finns på 25 [[gravfält]] och 35 [[runsten]]ar, de flesta i stadsområdet. Två av runstenarna talar om [[frisiska]] [[gille]]n i staden. Dessutom finns en [[fornborg]], [[Trollberget (fornborg)|Trollberget]]. 

[[Fil:St Pers ruin och Sigtuna Prästgård.jpg|miniatyr|vänster|[[Sankt Pers kyrkoruin]] och Sigtuna prästgård.]]

===Uppkomst===
[[Fil:Sigtuna (gemeente) (66004171).jpg|miniatyr|[[Sigtuna rådhus]] från 1744 lär vara Europas minsta. Det är ritat av borgmästare Eric Kijhlman (1708-1784).]]  
[[Fil:Sigtuna September 2013 04.jpg|miniatyr|Sigtuna stadshotell.]]
[[Fil:Stranden Sigtuna xc nr 1 Publish.jpg|miniatyr|Strandvägen i Sigtuna vintertid.]]
Sigtuna är den första staden i det svenska rike som sakta började växa fram i skiftet mellan [[vikingatid]] och [[Medeltiden|medeltid]]. Den anlades på sin nuvarande plats omkring 980. Från en rak gata 30 meter från stranden stakades åtta meter breda och 30 meter långa tomter ut.<ref>''[[Spåren av kungens män]]'', Maja Hagerman s. 134-35</ref> Från omkring 995 förekommer myntning i staden.<ref>'''{{Fornvännen-länk|2002|161|text=Sigtuna och folklanden''', Jonas Ros. Fornvännen 2002}}</ref>

Det finns olika teorier om orsaken till Sigtunas uppkomst:
*En teori går ut på att Sigtuna anlades som handelsort eftersom det hade ett bättre försvarsläge än [[Birka]].
*En annan att det var en önskan att hitta en ur fiskaliska synpunkter lämplig plats för riksenhetens förverkligande.{{förtydliga|datum=2012-01}}
*En tredje pekar mot en kristna missionens intresse att finna en motvikt mot hednatemplets i [[Gamla Uppsala]] dominerande inflytande.<ref name="Svensk uppslagsbok">''Svensk uppslagsbok'', 24. Malmö 1935</ref>
*En teori är att Sigtuna grundades på initiativ av [[Östergötland]] och [[Västergötland]] för att få en stödjepunkt i strävandena att ta kontroll över Mälarlandskapen.<ref>''Mälaren runt''. Stockholm 1997, s. 157</ref>
*Ytterligare teorier kring Sigtunas utveckling kan kopplas till Birkas försämrade kommunikationsläge. Detta härleds enligt [[Björn Ambrosiani]] till att bruket av allt större skepp omöjliggjorde dragandet av dessa över land vid Tälje ([[Södertälje]]). På grund av detta kan Sigtunas funktion som stad ses som ett ersättande av [[Birka]].<ref>Burenhult, Göran (red.) "Arkeologi i Norden 2" , Natur och Kultur, Stockholm, 1999 sid 360, 372</ref>

===Medeltida utveckling===
För Sigtunas utveckling har två faktorer varit av stor betydelse, det kungliga myntverket och biskopsresidenset. Staden kan primärt ha anlagts som en maktpolitisk stödjepunkt och ett centrum för kyrka och mission. Handeln fick efterhand också betydelse. Myntningen, som började cirka 995 med engelska förebilder, vittnar om Sigtunas betydelse för handel. Under [[Olof Skötkonung]]s och hans efterträdare [[Anund Jakob]]s tid slogs under en 30-årsperiod ett par miljoner silvermynt. På 1000-talet var Sigtuna en internationellt känd ort med en rad namnkunniga utländska besökare. Staden nämns i flera västnordiska skaldedikter. 

Dagens Sigtuna är byggt på [[kulturlager]] från [[medeltiden]], "den svarta jorden", som kan vara tre meter tjocka eller mer. Ett antal stora [[arkeologi]]ska undersökningar har genomförs mellan 1988 och 2006 som inte bara gett en oerhörd mängd fynd utan också avslöjat hur den äldsta staden planerades och hur husen byggdes.

Det har visat sig att staden nästan från början anlades efter en regelbunden plan, med cirka 8&nbsp;meter breda, långsmala tomter med kortsidan mot en huvudgata, i stort sett motsvarande dagens Stora gatan. Stora gatan drogs längs Mälarens dåvarande strandlinje, och är den äldsta bevarade i Sverige med ursprunglig sträckning. Tvärgränderna till den var från början långa bryggor.<ref name="ReferenceA">''Mälaren runt''. Stockholm 1997, s. 158</ref>

Kungsgårdstomten låg mitt i staden, och här byggdes vid 1000-talets slut den första stenkyrkan i Mälarområdet. Omkring 1060 grundades i Sigtuna [[Svealand]]s första [[biskopssäte]] med [[Adalvard d.y.]]. Ovannämnda stenkyrka var biskopens kyrka, den första [[domkyrka]]n. Den revs under högmedeltiden men rester av murarna finns bevarade under mark. På denna tomt ligger numera [[Sigtuna museum]]. Om stadens dåtida betydelse vittnar [[Adam av Bremen]], som omkring 1070 kallar Sigtuna ''civitas magna''. År 1130 flyttades biskopssätet till [[Gamla Uppsala]].<ref name="Svensk uppslagsbok"/>

Under den tidiga [[medeltiden]] byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. [[Gustav Vasa]] lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till [[Svartsjö slott]]. [[Johan III]] befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.<ref>N.H. Sjöborg, ''Samlingar för Nordens fornälskare, I-III 1822-1830''. Bokförlaget Rediviva: Stockholm 1978, s. 28</ref>

[[Fil:Suecia 1-067 ; Sigtuna.png|miniatyr|Sigtuna omkring år 1700. Bilden anses fantasifull. Ur ''[[Suecia antiqua et hodierna]]''.]]

[[Härjningen av Sigtuna 1187|Sigtuna brändes]] i ett anfall 1187. Vem som låg bakom attacken är oklart, de historiska källorna benämner enbart ”paganer från öst”.<ref>[http://heninen.net/sigtuna/english.htm Beskrivning på en webbsida koncentrerad kring Karelen]</ref> [[Karelen|Karelare]] från [[Republiken Novgorod|furstendömet Novgorod]] har utpekats i [[Erikskrönikan]] (1320) som angripare.

Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Cirka 50 år senare upplevde Sigtuna en renässans. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att [[dominikanerna]] etablerade ett [[Konvent (kloster)|konvent]] 1237 till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, [[Mariakyrkan, Sigtuna|Sankta Maria kyrka]], är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.<ref name="Svensk uppslagsbok"/>

===Nedgång och senare tid===
Sigtuna konkurrerades mot slutet av 1200-talet ut av nygrundade städer som [[Uppsala]] och [[Stockholm]]. I samband med att [[Gustav Vasa]] upplöste klostret under [[reformationen]] och lade beslag på dess egendomar, började Sigtunas nedgångsperiod på allvar. Tre stadsbränder 1648-1666 fullbordade nedgången och Sigtuna blev en obetydlig by. År 1700 var dess folkmängd 108 personer, mestadels bönder och fiskare. Sigtuna förde en allt mer tynande tillvaro, även om den hade ett uppsving på 1700-talet. År 1744 stod [[Sigtuna rådhus|stadens rådhus]] färdigt, kallat Sveriges minsta. Fortfarande 1800 med 380 invånare kunde Sigtuna betecknas som "den sovande staden", till vilken enligt [[Vitalis]] ([[Erik Sjöberg]]) ingen landsväg ledde.<ref name="Svensk uppslagsbok"/> Ofta mycket gamla städer kom att vegetera som charmfulla, slumrande idyller, ganska oberörda av förändringarna på det ekonomiska och tekniska området. De har grundats under helt andra förutsättningar än vad som gällde under 1800-talet. Sigtuna kom till liv igen först när [[Sigtunastiftelsen]] grundades 1915 .<ref name="ReferenceA"/> 

På 1900-talet vände trenden i huvudsak på grund av inrättningar som Sigtunastiftelsen, Sigtuna folkhögskola och internatskolan [[Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket]]. Genom att bilismen gjorde bekväm [[arbetspendling]] till hela norra [[Storstockholm]], [[Arlanda]] och [[Uppsala]] möjlig har Sigtuna allteftersom blivit en attraktiv bostadsort.

===Administrativa tillhörigheter===
[[Sigtuna stad]]  ombildades vid [[kommunreformen 1862]] till en [[stadskommun]]. Stadskommunen utökades 1948 och uppgick 1971 i Sigtuna kommun.<ref>{{Bokref/Sveriges kommunindelning 1863-1993}}</ref> 

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till [[Sigtuna församling]].<ref name="Fs-RSV">{{Fs-RSV}}</ref>

Orten ingick till 1948 i domkretsen för [[Sigtuna rådhusrätt]] och därefter till 1971 ingå i [[Stockholms läns västra domsagas tingslag]]. Från 1971 till 1977 ingick orten i [[Stockholms läns västra domsaga]], från 1977 till 2007 i [[Sollentuna domsaga]] och Sigtuna ingår sedan 2007 i [[Attunda domsaga]].<ref>[[Elsa Trolle Önnerfors]]: [http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=8B2ABBCE428886DDCB045F3A7FA9B15B?dokumentId=21000001424680&thumbnail=false ''Domsagohistorik - Sollentuna tingsrätt'' (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)]</ref>

=== Befolkningsutveckling ===
{|class="wikitable"
!!!&nbsp;1800&nbsp;!!&nbsp;1850&nbsp;!!&nbsp;1900&nbsp;!!&nbsp;1950
|-
||Sigtuna||452||426||568||2 307
|-
|}

{{Befolkningsutveckling
| namn = Sigtuna
| från = 1960
| till = 2020
| ref = <ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivurl=https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivdatum=23 juni 2011 |titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005 |hämtdatum=13 december 2010 }}</ref>
| max = 9689
| y2020 = 9689
| a2020 = 561
| y2005 = 7204
| a2005 = 395
| y2000 = 6050
| a2000 = 344
| y1995 = 5605
| a1995 = 342
| y1990 = 4918
| a1990 = 329
| y1980 = 4599
| y1975 = 4780
| y1970 = 4214
| y1965 = 3234
| y1960 = 2580
| y2010 = 8444
| a2010 = 457
|y2015=9074|a2015=532}}

==Stadsbild==

===Kyrkobyggnader===
*[[Mariakyrkan, Sigtuna|Mariakyrkan]] byggdes som klosterkyrka och var färdig omkring 1250. I församlingen ingår även [[Haga kyrka]] samt [[Olov Hartmans studiokyrka]].
*[[Sankt Olofs kyrkoruin, Sigtuna|S:t Olofs kyrkoruin]] ligger på kyrkogården väster om Mariakyrkan. Kyrkoruinen är så välbevarad att den kan upplevas. S:t Olof anses rest omkring 1100-talets mitt. I första omgången omkring år 1100 byggdes centraltorn, kor och tvärskepp. I ett senare skede tillkom långhuset som dock byggdes med reducerad längd. Under S:t Olof har arkeologer funnit spår av en äldre stenkyrka. Arkeologiska undersökningar visade att kyrkan ursprungligen planerats med ett långhus, som skulle bli lika stort som koret.

[[Fil:Sigtuna Ziegelkirche Mariakyrka.JPG|miniatyr|höger|[[Mariakyrkan, Sigtuna|Mariakyrkan]] från 1200-talet är Mälardalens äldsta tegelbyggnad.]]

*[[Sankt Pers kyrkoruin|S:t Pers kyrkoruin]] ligger väster om den medeltida stadskärnan invid prästgården. S:t Pers kyrka anses av många vara ärkestiftets [[domkyrka]] före flyttningen till [[Gamla Uppsala]] 1190. Troligen har kyrkan uppförts i två etapper under 1100-talet. Östra delen med kor, mittorn och mittskepp uppfördes under början av 1100-talet, medan långhus och västtorn tillkom senare.
*[[Sankt Lars kyrkoruin|S:t Lars kyrkoruin]] ligger längs Prästgatan. Numera finns bara det raserade kyrktornet kvar, så det är den kyrkoruin i Sigtuna som det finns minst rester av. Kyrkan uppfördes i samband med kristnandet på 1100-talet. I söder fanns ett vapenhus. Kyrkan var i bruk fram till reformationen. Efter en reparation 1586 nyttjades kyrkobyggnaden som skola. Kyrkan eldhärjades 1658 och blev därmed en ruin. Väster om S:t Lars kyrkoruin, ovanför Prästgatan, står en [[klockstapel]].
* [[Olov Hartmans studiokyrka]] är, som framgår av namnet, en så kallad ''studiokyrka'' från 1966. Den är den första i en rad byggnader med samma grundplan och idé. Arkitekten är [[Rolf Bergh]], som utformade den tillsammans med [[Sigtunastiftelsen]]s [[Olov Hartman]], en typ av flyttbar/monteringsbar så kallad vandringskyrka. Studiokyrkan skulle både kunna flyttas, och enkelt möbleras om invändigt för att användas av olika liturgier, därav namnet. De formade ett kyrkorum, där människorna samlas runt altarfunktionen och har ögonkontakt med varandra. Kyrkan erinrar till sin form om ett tält, vilket enligt arkitekten bidrar till en friare och mer otvungen gemenskap bland gudstjänstdeltagarna.<ref name="Ulf Boëtius 1980">Ulf Boëtius, ''Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län'', Utgiven av länsstyrelsen i Stockholms län, Liber Förlag, Stockholm, 1980, sidan 176. {{ISBN|91-38-04976-7}}.</ref> 
*[[Sigtunastiftelsen|Sigtunastiftelsens kyrka]] invigdes 1977, arkitekten var Rolf Bergh. Byggnaden är utformad långt ifrån den traditionella liturgin, där alla funktioner i koret är avskilda från församlingen. Själva kyrkorummet är delvis insprängt i berget och även de anslutande gemenskapsutrymmena. Klippan tränger in i det cirkelrunda rummet, som har väggar till hälften av sten och till hälften av betong som vilar på berget. Något långhus finns inte, koret är kyrkan.<ref name="Ulf Boëtius 1980"/>

===Områden===
*Pilsbo
*"Sta'n"
*Hällsbo
*Prästgårdsängarna
*Tvillingbackarna
*Sjudargården
*Munkholmen
*Til
*Brännbo
*Aludden
*Harberget
* Björkbacka Strand
* Malmen


==Bildgalleri==
<gallery>
Fil:Sigtuna storagatan.jpg|Stora gatan har samma sträckning som för tusen år sedan. Arkeologer intresserar sig för det äldsta Sigtuna och man har funnit rikligt med fynd.
Fil:Sigtuna drake.jpg|Draken vid Drakegården.
Fil:Sigtuna, Tant Brun.JPG|Tant Bruns kaffestuga är ett anrikt café i Sigtunas äldsta trähus från 1600-talet. Den ligger i hörnet av Stora gatan och Laurentii gränd och består av flera hus kring en gård.
Fil:Sigtuna museum01.jpg|[[Sigtuna museum]] ligger i centrala Sigtuna på den tomt där den första kungsgården byggdes vid slutet på 900-talet.
Fil:Sigtuna, Lundström.JPG|[[Lundströmska gården]] är ett välbevarat borgarhem från sekelskiftet 1900 på Stora gatan. Lundströmska butiken är en handelsbod med 1800-talsatmosfär, den är nu en del av [[Sigtuna museum]]s verksamhetsområde.
Fil:Utgrävning 1915 (foto Olof Palme).JPG|Utgrävningar i Sigtuna 1915.
Fil:Runsten, Sigtuna (2).JPG|Runsten i Sigtuna, [[Upplands runinskrifter Fv1958;250]], [[Lista över fasta fornminnen i Sigtuna kommun (Sigtuna)]].
Fil:U 389, Sigtuna 2.jpg|[[Upplands runinskrifter 389]], nu placerad längs Stora gatan i Sigtuna. Runstenen påträffades inmurad i en källare nära [[Sankt Lars kyrkoruin]].
Fil:Sankt Lars kyrkoruin ext1.jpg|[[Sankt Lars kyrkoruin]] i Sigtuna ligger längs Prästgatan. Sankt Lars kyrkoruin är den ruin i Sigtuna som det finns minst rester av. Kyrkan uppfördes i samband med kristnandet på 1100-talet.
Fil:St Olofs kyrka Sigtuna.JPG|[[Sankt Olofs kyrkoruin]] är förhållandevis välbevarad. Sankt Olof har varit knuten till kulten kring den norska helgonkungen Sankt Olof, [[Olav den helige]] (Olav Haraldsson), som flera gånger i början på 1000-talet färdades genom Sigtuna.
Fil:Church Sigtuna.JPG|[[Sankt Pers kyrkoruin]] ligger väster om den medeltida stadskärnan. Sankt Pers kyrka anses ha varit ärkestiftets domkyrka före flytten till [[Gamla Uppsala]] år 1190.
Fil:U395.jpg|Sigtuna nämns på denna runsten, som nu är utställd i Sigtuna museum. Omkring 1100.
Fil:Sigtunastiftelsen dec 2011 nr1 Publish.jpg|[[Sigtunastiftelsen]] i Sigtuna bedriver hotell och konferensverksamhet.
Fil:Sigtunastiftelse 01.jpg|[[Sigtunastiftelsen|Sigtunastiftelsens kyrka]], kapellet (1977). Arkitekt [[Rolf Bergh]] tillsammans med [[Sigtunastiftelsen]]s [[Olov Hartman]].
Fil:Sigtunastiftelse 04.jpg|[[Sigtunastiftelsen|Sigtunastiftelsens kyrka]], klocktornet. 
Fil:Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.jpg|[[Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket]] (SSHL) är beläget på Sigtuna stads västra kulle, skolan är en [[internat]]skola för [[högstadium|högstadiet]] och [[gymnasium|gymnasiet]].<ref>[[Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket]] (SSHL) bildades 1980 genom sammanslagning av de då två största [[riksinternatskola|riksinternaten]] i Sverige, Sigtunastiftelsens Humanistiska Läroverk (SHL) och Sigtunaskolan (SS). [[Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket|Sigtuna Humanistiska Läroverk]] (SHL) grundades 1927 av Manfred Björkquist, Harry Cullberg och Arvid Bruno.</ref>
Fil:Sigtuna. Björkquist (2).JPG|Biskop [[Manfred Björkquist]]s gravvård på Sigtuna prästgård.<br>1927 grundade Manfred Björkquist [[Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket|Sigtuna Humanistiska Läroverk]] (SHL). 
Fil:Sigtuna bostadsområde nr 1 Publish.jpg|Hälleberget seniorboende i Sigtuna.
</gallery>

== Kända Sigtunabor ==
{{Se även|Kategori:Personer från Sigtuna}}
{{källor personlista|Om uppgifter i personartiklarna, efter kontroll, visar på en relation till orten, kan mallen tas bort|månad=2013-05}}
Lista över personer som har sitt ursprung i eller under längre perioder varit bosatta i Sigtuna
{{#invoke:Kolumner|kolumner|antal=3
|* [[Manfred Björkquist]] (biskop)
|* [[Jan Bonnevier]] (TV-man och författare)
|* [[Thomas Brolin]] (fd fotbollsspelare)
|* [[Roland Cedermark]] (musiker)
|* [[Kjerstin Dellert]] (operasångerska)
|* [[Gunnar Ekelöf]] (författare)
|* [[Cecilia Fahlberg]] (ordförande i fackförbundet [[Unionen]])
|* [[David Fjäll]] (programledare och sportjournalist)
|* [[Carl-Johan Fogelklou]] (musiker i [[Mando Diao]])
|* [[Hannah Graaf]] (fotomodell)
|* [[Magdalena Graaf]] (fotomodell och författare)
|* [[Ian Haugland]] (musiker i [[Europe]])
|* [[Magnus Hedman]] (fd fotbollsspelare)
|* [[Fredrik Hiller]] (skådespelare)
|* [[Harriet Hjorth]] (författare)
|* [[Patrik Isaksson]] (artist)
|* [[Inga Landgré]] (skådespelare)
|* [[Karl Larsson (musiker)|Karl Larsson]] (musiker i [[Last Days of April]])
|* [[Vilhelm Lundström]] (språkvetare)
|* [[Per Uddén]] (grundare av företaget [[Permobil]])
|* [[Niklas Wikegård]] (fd ishockeytränare och sportkommentator)
|* [[Povel Ramel]] (komiker)
|* [[Olof Palme]] (statsminister)
|* [[Olof Palme (historiker)|Olof Palme]] (historiker)
|* [[Ingvar Storm]] (radioman)
|* [[Carl-Henric Svanberg]] (företagsledare)
|* [[Björn von Sydow]] (politiker)
|* [[Gunnar Weman]] (fd ärkebiskop)
|* [[Lars Erik Falk]] (konstnär, skulptör) 
}}

== Se även ==
*[[Sigtuna museum]]
*[[Lista över fornlämningar i Sigtuna kommun#Sigtuna|Lista över fornlämningar i Sigtuna]] (för omfattning av detta område, se [[Sigtuna stad#Sockenkod|sockenkoden för Sigtuna stad]])
*[[Nyckelstenen i Sigtuna]]

==Referenser==

===Noter===
<references/>

===Tryckta källor===
* [[Christian Lovén (konstvetare)|Christian Lovén]], ''[[Florenslistan|Florenslängden]]. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften'', [[Strängnäs stiftshistoriska sällskap]], Örebro, 2020, s. 8-13. {{ISBN|978-91-519-3031-2}}
* [[Sten Tesch]] & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. 2 uppl. Sigtuna 2005.
* [[Sten Tesch]]: Sigtuna, det maktpolitiska och sakrala stadsrummet under sen vikingatid och tidig medeltid (c:a 980-1200). Berit Wallenbergs stiftelse 50 år. Stockholm 2007.
* Snorre Sturluson, ''Nordiska kungasagor, I''. Fabel: Stockholm 1991
* Snorre Sturluson, ''Nordiska kungasagor, II''. Fabel: Stockholm 1993
* ''Snorres Edda''. Fabel: Stockholm 1997

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Douglas |förnamn=Marietta |titel=Sigtuna |serie=Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 6 |år=1978 |utgivare=Riksantikvarieämbetet/Statens historiska mus |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7192-382-9 |libris=7618858 }}

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Sigtuna}}
*[http://www.ukforsk.se/nya/schu1187.htm Sigtunas förhärjning 1187]
*[https://runeberg.org/erikkron/10.html Stockholm grundlägges. Erikskrönikan. 1320 år]

{{Sigtuna kommun}}

[[Kategori:Sigtuna| ]]
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
[[Kategori:Orter i Sigtuna kommun]]
[[Kategori:Orter avbildade i Suecian]]