Sigtuna: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Yger (Diskussion | Bidrag) |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (47 mellanliggande sidversioner av 35 användare visas inte) | |||
Rad 1:
:''Sigtuna kan också avse en by införlivad i tätorten [[Gnesta
{{Ortsfakta WD
| form = [[Tätort]]
| landskap = [[Uppland]]
| distrikt = [[Sigtuna distrikt]],<br>[[Sigtuna Sankt Olofs distrikt]]
| grundades = 980-talet
| postort = SIGTUNA
Rad 11:
}}<!-- Slut på Mall:Ortsfakta Sverige -->
'''Sigtuna''' (uttal {{IPA-uttal|²sɪkːtʉːna}}<ref>{{Citation|last1=Sahlgren|first1=Jöran|last2=Berggren|first2=Gösta|title=Svenska ortnamn med uttalsuppgifter|year=1979|publisher=Norstedts tryckeri|location=Stockholm|page=21|isbn=91-24-25786-9|url=https://runeberg.org/ortnamn/0020.html}}</ref>) är en [[tätort]] i [[Sigtuna kommun]] i [[Stockholms län]]. Sigtuna ligger vid [[Mälaren]] och grundades av [[Erik Segersäll]] runt år 980. Sigtuna var en av de tre första, anlagda städerna i dåvarande Sverige (de andra två var [[Lödöse]] och [[Skara]]).<ref name=Bertil>Bertil Nilsson. Svensk kyrkohistoria del 8: Missionstid och tidig medeltid s 37</ref> (Om man ser till dagens Sverige, kan Lund i Skåne adderas till listan då fynd indikerar att denna stad kan ha grundats år 964.<ref>{{Webbref|titel=Lunds historia|url=https://www.turistinformationlund.se/lundshistoria/|verk=www.turistinformationlund.se|hämtdatum=2022-10-30|språk=sv-SE}}</ref>) Staden blev sedan säte för den förste kristne kungen, [[Olof Skötkonung]], som här lät slå de första svenska mynten. Sigtuna blomstrade som ett kungligt, kyrkligt och kommersiellt centrum fram till slutet på 1200-talet. Landhöjningen hade då gjort Mälaren till en insjö och det krävdes omlastning av transporterna vattenvägen där Stockholm nu är beläget.
==Etymologi==
Rad 18 ⟶ 19:
== Historia ==
===Forntid===
I Sigtuna har
[[Fil:St Pers ruin och Sigtuna Prästgård.jpg|miniatyr|vänster|[[Sankt Pers kyrkoruin]] och Sigtuna prästgård.]]
Rad 46 ⟶ 47:
Under den tidiga [[medeltiden]] byggdes inte mindre än sex eller sju andra stenkyrkor med omgivande kyrkogårdar. Alla utom domkyrkan lades längs en nyanlagd gata utanför det gamla bebyggelseområdet. Av dessa kyrkor står S:t Per, S:t Lars och S:t Olof kvar som ruiner, av de övriga syns inget ovan mark. [[Gustav Vasa]] lät använda stenarna från ruinerna som byggnadsmaterial till [[Svartsjö slott]]. [[Johan III]] befallde sedermera att ruinerna skulle bevaras.<ref>N.H. Sjöborg, ''Samlingar för Nordens fornälskare, I-III 1822-1830''. Bokförlaget Rediviva: Stockholm 1978, s. 28</ref>
[[Fil:Suecia 1-067 ; Sigtuna.png|miniatyr
[[Härjningen av Sigtuna 1187|Sigtuna brändes]] i ett anfall 1187. Vem som låg bakom attacken är oklart, de historiska källorna benämner enbart ”paganer från öst”.<ref>[http://heninen.net/sigtuna/english.htm Beskrivning på en webbsida koncentrerad kring Karelen]</ref> [[Karelen|Karelare]] från [[Republiken Novgorod|furstendömet Novgorod]] har utpekats i [[Erikskrönikan]] (1320) som angripare
Denna händelse betydde emellertid inte alls slutet för Sigtuna. Cirka 50 år senare upplevde Sigtuna en renässans. Ett tecken på stadens fortsatta betydelse är att [[dominikanerna]] etablerade ett [[Konvent (kloster)|konvent]] 1237 till jungfru Marias ära. Dominikanernas storslagna tegelkyrka, [[Mariakyrkan, Sigtuna|Sankta Maria kyrka]], är bevarad och i dag Sigtunas församlingskyrka. Det är Sveriges äldsta tegelkyrka och den enda bevarade dominikanerkyrkan. Klosterbyggnaderna revs emellertid efter reformationen på 1500-talet.<ref name="Svensk uppslagsbok"/>
Rad 77 ⟶ 63:
I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till [[Sigtuna församling]].<ref name="Fs-RSV">{{Fs-RSV}}</ref>
Orten ingick till 1948 i domkretsen för [[Sigtuna rådhusrätt]] och därefter till 1971 ingå i [[Stockholms läns västra domsagas tingslag]]. Från 1971 till 1977 ingick orten i [[Stockholms läns västra domsaga]], från 1977 till 2007 i [[Sollentuna domsaga]] och Sigtuna ingår sedan 2007 i [[Attunda domsaga]].<ref>[[Elsa Trolle Önnerfors]]: [http://
=== Befolkningsutveckling ===
Rad 90 ⟶ 76:
| namn = Sigtuna
| från = 1960
| till =
| ref = <ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivurl=https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf |arkivdatum=23 juni 2011 |titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005 |hämtdatum=13 december 2010 }}</ref>
| max =
| y2020 = 9689
| a2020 = 561
| y2005 = 7204
| a2005 = 395
Rad 138 ⟶ 126:
* Malmen
==Bildgalleri==
Rad 171 ⟶ 131:
Fil:Sigtuna storagatan.jpg|Stora gatan har samma sträckning som för tusen år sedan. Arkeologer intresserar sig för det äldsta Sigtuna och man har funnit rikligt med fynd.
Fil:Sigtuna drake.jpg|Draken vid Drakegården.
Fil:Sigtuna, Tant Brun.JPG|[[Tant Bruns Kaffestuga i Sigtuna|Tant Bruns kaffestuga]] är ett anrikt café i Sigtunas äldsta trähus från 1600-talet. Den ligger i hörnet av Stora gatan och Laurentii gränd och består av flera hus kring en gård.
Fil:Sigtuna museum01.jpg|[[Sigtuna museum]] ligger i centrala Sigtuna på den tomt där den första kungsgården byggdes vid slutet på 900-talet.
Fil:Sigtuna, Lundström.JPG|[[Lundströmska gården]] är ett välbevarat borgarhem från sekelskiftet 1900 på Stora gatan. Lundströmska butiken är en handelsbod med 1800-talsatmosfär, den är nu en del av [[Sigtuna museum]]s verksamhetsområde.
Rad 222 ⟶ 182:
|* [[Björn von Sydow]] (politiker)
|* [[Gunnar Weman]] (fd ärkebiskop)
|* [[Lars Erik Falk]] (konstnär, skulptör)
}}
== Se även ==
*[[Sigtuna museum]]
*[[Lista över
*[[Nyckelstenen i Sigtuna]]
Rad 235 ⟶ 196:
===Tryckta källor===
* [[Christian Lovén (konstvetare)|Christian Lovén]], ''[[Florenslistan|Florenslängden]]. Den äldsta förteckningen över de svenska stiften'', [[Strängnäs stiftshistoriska sällskap]], Örebro, 2020, s. 8-13. {{ISBN|978-91-519-3031-2}}
* [[Sten Tesch]] & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. 2 uppl. Sigtuna 2005.
* [[Sten Tesch]]: Sigtuna, det maktpolitiska och sakrala stadsrummet under sen vikingatid och tidig medeltid (c:a 980-1200). Berit Wallenbergs stiftelse 50 år. Stockholm 2007.
Rad 240 ⟶ 202:
* Snorre Sturluson, ''Nordiska kungasagor, II''. Fabel: Stockholm 1993
* ''Snorres Edda''. Fabel: Stockholm 1997
==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Douglas |förnamn=Marietta |titel=Sigtuna |serie=Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 6 |år=1978 |utgivare=Riksantikvarieämbetet/Statens historiska mus |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7192-382-9 |libris=7618858 }}
== Externa länkar ==
* {{commonscat|Sigtuna}}
*[http://www.ukforsk.se/nya/schu1187.htm Sigtunas förhärjning 1187]
*[
{{Sigtuna kommun}}
| |||