Statare: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Versionen från 5 juni 2014 kl. 11.16 redigera Granatäpple (Diskussion \| Bidrag) 3 891 redigeringar justering ← Äldre redigering		Nuvarande version från 14 juli 2024 kl. 08.48 redigera gör ogjord Emj (Diskussion \| Bidrag) Utvidgat bekräftade användare 1 610 redigeringar m Länk Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
(44 mellanliggande sidversioner av 33 användare visas inte)
Rad 1: [[File:Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården. Julita gård, Södermanland - Nordiska Museet - NMA.0040766.jpg\|thumb\|Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården. Julita gård, Södermanland, ca 1910. Nordiska museet NMA.0040766]] [[Fil:Gunnar Lundh statare.jpg\|miniatyr\|Statare, [[Ven (ö)\|Ven]] 1933<br>Foto: [[Gunnar Lundh]]]]▼ [[File:Interiör statarstuga. NM.JPG\|thumb\|Interiör i en statarstuga.]] [[Fil:Blomsholm Statarlänga.jpg\|miniatyr\|höger\|Statarlänga i [[Blomsholm]]]]▼ En '''statare''' var enförr ~~gift~~i Sverige en [[lantarbetare]], som fick en stor del av sin lön (stat) [[in natura]] av en [[~~jordägare~~husbonde]] (~~patron~~[[jordägare]]). Statare ~~förekom mest på större gårdar i södra Sverige och~~ anställdes i regel enligt [[legostadgan]] på ettåriga [[avtal\|kontrakt]]. Under den sista veckan i oktober, den så kallade [[slankveckan]], var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra [[gods (fastighet)\|gods]]. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statare förekom huvudsakligen på större gårdar i Götaland och delar av Svealand; systemet slog aldrig igenom i [[Norrland]]. Mekaniseringen av jordbruket ledde till att antalet anställda, så även statare, gradvis minskade efter en topp som i statarnas fall inföll under andra hälften av 1800-talet. Förhållandena för statarna var ofta otillfredsställande, vilket ledde till debatt och att systemet slutligen avskaffades 1945. == Historik == Förhållandena, särskilt med avseende på det boende som erbjöds i [[Statarlänga\|statarlängorna]], var ofta mycket dåliga. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med stockväggar utan med plankväggar, vars [[värmeisolering\|isolering]] sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna blev mycket dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. "Längorna" var vanligast i södra Sverige – i [[Mellansverige]] bodde de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus. Statarsystemet nådde aldrig Norrland.▼ Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra [[torpare\|torparna]] överflödiga, även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av [[jordbruk]]et.<ref>{{tidningsref\|url=https://popularhistoria.se/politik/statarnas-sista-flyttlass\|rubrik=Statarnas sista flyttlass\|tidning=Populär historia\|författare=Jan af Geijerstam\|språk=svenska\|datum=25 maj 2001\|hämtdatum=3 september 2022}}</ref> Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas och det restes krav på att avskaffa systemet. I ett band av uppslagsverket [[Nordisk familjebok]] utgivet 1891 sades att avskaffandet av statarsystemet "torde dock snart blifva en både social och ekonomisk nödvändighet".<ref>{{runeberg.org\|nfao\|0200.html Stat. 4a)}}</ref> Beslutet att definitivt avskaffa statarsystemet togs den 12 oktober 1944, då ren kontantlön infördes i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, [[Svenska lantarbetareförbundet\|Svenska Lantarbetareförbundet]] och [[Skogs- och Lantarbetsgivarna]]. Beslutet trädde i kraft i månadsskiftet oktober-november 1945.<ref>{{tidningsref\|url=http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/70-ar-sen-statarsystemet-avskaffades#.WdpuAmi0PIU\|rubrik=70 år sedan statarsystemet försvann\|tidning=Sydnärkenytt\|språk=svenska\|författare=Ulrik Jansson\|datum=1 november 2015\|hämtdatum=8 oktober 2017}}</ref> == Villkor och lön == Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev många statare i praktiken livegna på de gårdar där de var anställda. I brist på kontantlön häftade många i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och kunde inte lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att [[mjölka]] kor.▼ ▲[[Fil:Gunnar Lundh statare.jpg\|miniatyr\|Statare på väg hem från mjölkningen, [[Ven (ö)\|Ven]], 1933~~<br>Foto~~. foto: [[Gunnar Lundh]]]] ▲Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev ~~många~~vissa statare i ~~praktiken~~det närmaste livegna på de gårdar där de var anställda. IPå ~~brist~~grund påav ~~kontantlön~~den ~~häftade~~begränsade ~~många~~kontantlönen förekom det att statare hamnade i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och ~~kunde~~ inte kunde lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Trots detta var det mycket vanligt att statare regelbundet flyttade till en annan gård när årskontraktet löpt ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att [[mjölka]] kor. Den del av lönen som betalades [[in natura]] kallades ''stat''. == Boende == Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra [[torpare\|torparna]] överflödiga, även om systemen fanns kvar parallella under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av [[jordbruk]]et. Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas, mycket tack vare författaren [[Ivar Lo Johansson]]s böcker ''[[Godnatt jord]]'', 1933, ''[[Statarna]]'', 1936 och ''[[Jordproletärerna]]'', 1941. Krav restes på att avskaffa systemet. Statarsystemet avskaffades år 1945, då det länge minskat i omfattning efter kulmen under sent 1800-tal. I oktober 1945 infördes ren kontantlön i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, Svenska Lantarbetareförbundet och Skogs- och Lantarbetsgivarna. ▲[[Fil:Blomsholm Statarlänga.jpg\|miniatyr\|höger\|~~Statarlänga~~Före detta statarlänga i [[Blomsholm]]]] ▲~~Förhållandena, särskilt med avseende på det~~Det boende som erbjöds i [[Statarlänga\|statarlängorna]], var ofta ~~mycket dåliga~~otillfredsställande. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med ~~stockväggar~~[[stockvägg]]ar utan med ~~plankväggar~~[[plankvägg]]ar, vars [[värmeisolering\|isolering]] sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna ~~blev~~kunde ~~mycket~~bli dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. ~~"Längorna"~~Statarlängorna var vanligast i södra Sverige – i [[Mellansverige]] bodde däremot de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus~~. Statarsystemet nådde aldrig Norrland~~. ==Litteratur om statare== Under 1930-talet publicerade flera svenska så kallade [[arbetarförfattare]] romaner om statarna och jordbruksarbetarna. De kom av litteraturkritiker att få namnet "[[statarskolan]]". Bland de mest kända verken är författaren [[Ivar Lo-Johansson]]s böcker ''[[Godnatt jord]]'', 1933, ''[[Statarna]]'', 1936 och ''[[Jordproletärerna]]'', 1941. == Se även == [[~~Hjon~~Tjänstehjon]] [[Backstugusittare]] [[Kontraktstjänare]] [[Torpare]] [[Statarmuseet i Skåne]] [[Statarmuseet, Överjärva gård]] ==Källor== ===Fotnoter=== <references/> ==Externa länkar== [http://litteraturbanken.se/forfattare/Lo-JohanssonI/titlar/StatarnaI ''Statarna''] novellsamling av Ivar Lo-Johansson i fulltext {{Webbref\|url=https://www.oppetarkiv.se/video/2343128/den-vita-piskan\|titel=SVT Öppet arkiv: Den vita piskan\|hämtdatum=2019-02-04\|4=\|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190204231124/https://www.oppetarkiv.se/video/2343128/den-vita-piskan\|arkivdatum=2019-02-04}} *{{FHO\|ord=statare\|id=3849/statare}} [[Kategori:Agrarhistoria]] [[Kategori:Historiska yrken]] [[Kategori:~~Socialhistoria~~Sveriges socialhistoria]] [[Kategori:Sveriges agrarhistoria]]