Statare: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Kontrollera redigeringen Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Emj (Diskussion | Bidrag) m Länk |
||
(28 mellanliggande sidversioner av 21 användare visas inte) | |||
Rad 1:
[[File:Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården. Julita gård, Södermanland - Nordiska Museet - NMA.0040766.jpg|thumb|Statare. Mjölkerskor och lagårdskarlar uppställda vid ladugården. Julita gård, Södermanland, ca 1910. Nordiska museet NMA.0040766]]
[[File:Interiör statarstuga. NM.JPG|thumb|Interiör i en statarstuga.]]
En '''statare''' var förr i Sverige en [[lantarbetare]], som fick en stor del av sin lön (stat) [[in natura]] av en [[husbonde]] ([[jordägare]]). Statare anställdes i regel enligt [[legostadgan]] på ettåriga [[avtal|kontrakt]]. Under den sista veckan i oktober, den så kallade [[slankveckan]], var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra [[gods (fastighet)|gods]]. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta. Statare förekom huvudsakligen på större gårdar i
== Historik ==
Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra [[torpare|torparna]] överflödiga, även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av [[jordbruk]]et.<ref>{{tidningsref|url=https://popularhistoria.se/politik/statarnas-sista-flyttlass|rubrik=Statarnas sista flyttlass|tidning=Populär historia|författare=Jan af Geijerstam|språk=svenska|datum=25 maj 2001|hämtdatum=3 september 2022}}</ref> Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas och det restes krav på att avskaffa systemet. I ett band av uppslagsverket [[Nordisk familjebok]] utgivet 1891 sades att avskaffandet av statarsystemet "torde dock snart blifva en både social och ekonomisk nödvändighet".<ref>{{runeberg.org|nfao|0200.html Stat. 4a)}}</ref> Beslutet att definitivt avskaffa statarsystemet togs den 12 oktober 1944, då ren kontantlön infördes i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, [[Svenska lantarbetareförbundet|Svenska Lantarbetareförbundet]] och [[Skogs- och Lantarbetsgivarna]]. Beslutet trädde i kraft i månadsskiftet oktober-november 1945.<ref>{{tidningsref|url=http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/70-ar-sen-statarsystemet-avskaffades#.WdpuAmi0PIU|rubrik=70 år sedan statarsystemet försvann|tidning=Sydnärkenytt|språk=svenska|författare=Ulrik Jansson|datum=1 november 2015|hämtdatum=8 oktober 2017}}</ref>
Under 1930-talet publicerade flera [[arbetarförfattare]] romaner om statarna och jordbruksarbetarna. De kom av litteraturkritiker att få namnet [[statarskolan]]. Bland de mest kända verken är författaren [[Ivar Lo-Johansson]]s böcker ''[[Godnatt jord]]'', 1933, ''[[Statarna]]'', 1936 och ''[[Jordproletärerna]]'', 1941.▼
== Villkor och lön ==
[[Fil:Gunnar Lundh statare.jpg|miniatyr|Statare på väg hem från mjölkningen, [[Ven (ö)|Ven]], 1933. foto: [[Gunnar Lundh]]]]
Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev vissa statare i det närmaste livegna på de gårdar där de var anställda. På grund av den begränsade kontantlönen förekom det att statare hamnade i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och
== Boende ==
[[Fil:Blomsholm Statarlänga.jpg|miniatyr|höger|
Det boende som erbjöds i [[Statarlänga|statarlängorna]] var ofta otillfredsställande. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med [[stockvägg]]ar utan med [[plankvägg]]ar, vars [[värmeisolering|isolering]] sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna kunde bli dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard.
==Litteratur om statare==
▲Under 1930-talet publicerade flera svenska så kallade [[arbetarförfattare]] romaner om statarna och jordbruksarbetarna. De kom av litteraturkritiker att få namnet "[[statarskolan]]". Bland de mest kända verken är författaren [[Ivar Lo-Johansson]]s böcker ''[[Godnatt jord]]'', 1933, ''[[Statarna]]'', 1936 och ''[[Jordproletärerna]]'', 1941.
== Se även ==
*[[
*[[Backstugusittare]]
*[[Kontraktstjänare]]
*[[Torpare]]
*[[Statarmuseet i Skåne]]
*[[Statarmuseet, Överjärva gård]]
==Källor==
===Fotnoter===
<references/>
==Externa länkar==
*[http://litteraturbanken.se/forfattare/Lo-JohanssonI/titlar/StatarnaI ''Statarna''] novellsamling av Ivar Lo-Johansson i fulltext
*{{Webbref|url=https://www.oppetarkiv.se/video/2343128/den-vita-piskan|titel=SVT Öppet arkiv: Den vita piskan|hämtdatum=2019-02-04|4=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20190204231124/https://www.oppetarkiv.se/video/2343128/den-vita-piskan|arkivdatum=2019-02-04}}
*{{FHO|ord=statare|id=3849/statare}}
[[Kategori:Agrarhistoria]]
|