Statare: Skillnad mellan sidversioner

Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra [[torpare|torparna]] överflödiga, även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av [[jordbruk]]et.<ref>{{tidningsref|url=https://popularhistoria.se/politik/statarnas-sista-flyttlass|rubrik=Statarnas sista flyttlass|tidning=Populär historia|författare=Jan af Geijerstam|språk=svenska|datum=25 maj 2001|hämtdatum=3 september 2022}}</ref> Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas, mycketoch tackdet varerestes författarenkrav [[Ivarpå Lo-Johansson]]satt böckeravskaffa ''[[Godnattsystemet. jord]]'',I 1933,ett ''[[Statarna]]'',band 1936av ochuppslagsverket ''[[JordproletärernaNordisk familjebok]]'', 1941.utgivet Krav1891 restes påsades att avskaffaavskaffandet systemet.av Statarsystemetstatarsystemet avskaffades"torde årdock 1945,snart dåblifva deten längebåde minskatsocial ioch omfattningekonomisk efternödvändighet".<ref>{{runeberg.org|nfao|0200.html kulmenStat. under4a)}}</ref> sentBeslutet 1800-tal.att Idefinitivt avskaffa statarsystemet togs den 12 oktober 19451944, infördesdå ren kontantlön infördes i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, [[Svenska lantarbetareförbundet|Svenska Lantarbetareförbundet]] och [[Skogs- och Lantarbetsgivarna]]. Beslutet trädde i kraft i månadsskiftet oktober-november 1945.<ref>{{tidningsref|url=http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/70-ar-sen-statarsystemet-avskaffades#.WdpuAmi0PIU|rubrik=70 år sedan statarsystemet försvann|tidning=Sydnärkenytt|språk=svenska|författare=Ulrik Jansson|datum=1 november 2015|hämtdatum=8 oktober 2017}}</ref>

Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev mångavissa statare i praktikendet närmaste livegna på de gårdar där de var anställda. IPå bristgrund påav kontantlönden häftadebegränsade mångakontantlönen förekom det att statare hamnade i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och kunde inte kunde lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Trots detta var det mycket vanligt att statare regelbundet flyttade till en annan gård när årskontraktet löpt ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att [[mjölka]] kor. Den del av lönen som betalades [[in natura]] kallades ''stat''.

[[Fil:Blomsholm Statarlänga.jpg|miniatyr|höger|StatarlängaFöre detta statarlänga i [[Blomsholm]]]]

Det boende som erbjöds i [[Statarlänga|statarlängorna]], var ofta mycket dåligtotillfredsställande. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med [[stockvägg]]ar utan med [[plankvägg]]ar, vars [[värmeisolering|isolering]] sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna blevkunde mycketbli dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. "Längorna"Statarlängorna var vanligast i södra Sverige – i [[Mellansverige]] bodde däremot de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus.

*[[HjonTjänstehjon]]

[[Kategori:SocialhistoriaSveriges socialhistoria]]