Statare: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Puts |
Mange01 (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3:
En '''statare''' var en gift [[lantarbetare]] som fick en stor del av sin lön (stat) [[in natura]] av en [[jordägare]] (patron). Statare förekom mest på större gårdar i södra Sverige och anställdes i regel på ettåriga [[avtal|kontrakt]]. Under den sista veckan i oktober, den så kallade [[slankveckan]], var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra [[gods (fastighet)|gods]]. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta.
Förhållandena, särskilt med avseende på det boende som erbjöds i [[Statarlänga|statarlängorna]], var ofta mycket dåliga. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med stockväggar utan med plankväggar, vars [[värmeisolering|isolering]] sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna blev mycket dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. "Längorna" var vanligast i södra Sverige – i [[Mellansverige]] bodde de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus. Statarsystemet nådde aldrig Norrland.
Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev många statare i praktiken livegna på de gårdar där de var anställda. I brist på kontantlön häftade många i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och kunde inte lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att [[mjölka]] kor.
| |||