Redigerar Sydkorea

{{coord|36|N|128|E|display=title|type:country}}
{{Landsfakta
|namn                   = Republiken Korea<br>대한민국<br>大韓民國<br>''Daehan-minguk''
|genitiv                = Sydkoreas
|flagga                 = Flag of South Korea.svg
|statsvapen             = Coat of arms of South Korea.svg
|motto                  = ''널리 인간을 이롭게 하라''(홍익인간)<br> <small>Engelsk översättning: ''Bring benefit to all people''</small>
|nationalsång           = ''애국가'' [[Aegukga]]<br> <small>Engelsk översättning: ''Patriotic Song''</small><br>[[Fil:National anthem of South Korea, performed by the United States Navy Band.wav|ramlös]]
|karta                  = Republic of Korea (orthographic projection).svg
|huvudstad              = [[Seoul]]
|störstastad            = [[Seoul]]
|språk                  = [[Koreanska]] 
|a/t                    = t
|nationella_språk       = 
|regionala_språk        = 
|etniska_grupper        = 
|etniska_grupper_år     = 
|demonym                = 
|statsskick             = [[Republik]]
|statschef              = [[Yoon Suk-yeol]] 
|statschef_partitillhörighet = [[Saenuri-dang]]
|sct                    = presidenter
|sct2                   = President
|regeringschef          = [[Kim Boo-kyum]]
|regeringschef_partitillhörighet =
|rct                    = premiärministrar
|rct2                   = Premiärminister
|nationalförsamling     = [[Sydkoreas nationalförsamling]]
|självständighet        = från [[Japan]]
|självständighet_dekl   = 1 mars 1919
|självständighet_erk    = 15 augusti 1945
|area_rank              = 108:e
|area                   = 100210
|area_not               =
|area_%vatten           = 0,3 %
|folkmängd_rank         = 26:e
|folkmängd              = 51628117
|folkmängd_not          = <ref>{{Webbref |url=https://kosis.kr/statHtml/statHtml.do?orgId=101&tblId=DT_1BPA002&conn_path=I2&language=en |titel=Population Projections and Summary indicators |hämtdatum=2023-01-01 |författare= |efternamn= |förnamn= |författarlänk= |efternamn2= |förnamn2= |datum= 2021-12-09 |år= |månad= |format= |verk= |utgivare=KOSIS |sid= |språk= |doi= |arkivurl= |arkivdatum= |citat= |ref= }}</ref>
|folkmängd_år           = 2022
|befolkningstäthet_rank = 27:e
|invånare/km2           = 518
|bnp_rank               = 14:e
|bnp_totalt             = {{öka}} 2,924 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare           = <nowiki>{[öka}} 56 706 </nowiki>[[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp/invånare_rank      =28:e
|år                     = 2023
|hdi                    = {{öka}} 0,925<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>  
|hdi_rank               = 19:e
|hdi_nivå               = 
|hdi_år                 = 2021
|gini                   = 31,1<ref>{{cite encyclopedia |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2172rank.html?countryname=Korea,%20South&countrycode=ks&regionCode=eas&rank=51#ks |title=Country Comparison :: Distribution of family income - Gini index |encyclopedia=[[The World Factbook]] |publisher=[[Central Intelligence Agency]] |location=[[Langley, Virginia|Langley]] |accessdate=November 11, 2013 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=juni 17, 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131111105119/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2172rank.html?countryname=Korea,%20South&countrycode=ks&regionCode=eas&rank=51#ks |arkivdatum=november 11, 2013 }} {{Wayback|url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2172rank.html?countryname=Korea,%20South&countrycode=ks&regionCode=eas&rank=51#ks |date=20131111105119 }} {{Webbref |url=https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2172rank.html?countryname=Korea,%20South&countrycode=ks&regionCode=eas&rank=51 |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2014-06-06 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131111105119/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2172rank.html?countryname=Korea,%20South&countrycode=ks&regionCode=eas&rank=51 |arkivdatum=2013-11-11 }}</ref>
|gini_rank              = 
|gini_år                = 2013
|valuta                 = [[Sydkoreansk won]](₩)
|valutakod              = KRW
|tidszon                = [[Koreansk normaltid|KST]] 
|utc_offset             = +9
|sommartid              =
|sommartid_not          =
|sommartid_offset       =
|nationaldag            = [[3 oktober]] ([[Gaecheonjeol]])
|antipod                =
|datumformat            = yyyy년 mm월 dd일<br> yyyy/mm/dd
|kör_på                 = Höger
|landsdomän             =.kr
|nationalitetsmärke     = ROK
|landsnummer            = 82
|fotnot                 = 
|bnp_nominell_totalt={{minska}} 1,721 biljoner [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_rank=12:e|bnp_nominell/invånare={{minska}} 33 393 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>|bnp_nominell_år=2023|bnp_nominell/invånare_rank=33:e}}

'''Sydkorea''' {{Audio|Ko-Daehan_Minguk.ogg|'''대한민국'''}}, formellt '''Republiken Korea''' (ROK), är en stat i [[Östasien]], belägen på den södra delen av [[Koreahalvön]]. I norr gränsar landet till [[Nordkorea]]. Dessutom har Sydkorea maritima gränser till [[Kina]] och [[Japan]]. Sydkorea är ett av de mer [[demokrati]]ska länderna i [[Asien]]. Sedan en ekonomisk förvandling skett på 1950-talet har landets ekonomi förbättrats avsevärt. Sydkorea tillhör de så kallade ''[[De fyra tigrarna|fyra tigrarna]]''.<ref name="Exportrådet"> {{webbref |url=http://www.swedishtrade.se/sydkorea/?objectID=1059|titel=Exportrådet| hämtdatum= 9 januari 2009}}</ref>

== Följ @swezzyduo på tiktok ==
{{Huvudartikel|Koreas historia}}
Den koreanska halvöns historia har präglats av de omkringliggande ländernas maktanspråk. Under flera hundra år låg [[halvö]]n under kinesiskt inflytande. 1910 ockuperade Japan hela halvön. Ockupationen upphörde först efter Japans kapitulation 1945.

Den nuvarande delningen av [[Korea]] härstammar från delningen mellan den [[USA|amerikanska]] intressesfären och den [[Sovjetunionen|sovjetiska]] efter slutet av [[andra världskriget]]. Landet uppnådde självständighet 1948, samtidigt som Nordkorea. Tanken med delningen var att båda delarna skulle förvaltas av USA respektive Sovjet under en viss period, för att sedan låta koreanerna ta över styret. Men detta skedde aldrig, på grund av motsättningar inom de båda ockupationsmakterna och inhemska [[Nationalism|nationalistiska]] och [[Kommunism|kommunistiska]] grupper ledde till att delningen blev permanent 1948. I samband med det blev de båda delarna självständiga:<ref name="SVD">{{webbref|url=http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/artikel_699791.svd|titel=SVd.se|hämtdatum=15 februari 2009}}</ref>i norr bildades Nordkorea, och i söder Sydkorea. Rivaliteten mellan de båda staterna om vem som skulle styra halvön ledde snart fram till [[koreakriget]], som påbörjades genom en nordkoreansk attack.<ref name="Infoplease"> {{webbref |url= http://www.infoplease.com/ipa/A0107690.html| titel= Infoplease| hämtdatum= 9 januari 2009}}</ref> Snart tog nordkoreanerna kontroll över huvudstaden Seoul. Sydkorea, som fick stöd av USA, gick in med en USA-ledd koalition på sexton stater, som dock formellt stod under [[Förenta nationerna]]. De lyckades inta Seoul igen genom en attack mot [[Incheon]].<ref name="Infoplease" /> Snart kontrollerade amerikanerna hela Sydkorea, för att sedan fortsätta in i Nordkorea.<ref name="Infoplease" /> När de började närma sig den kinesiska gränsen genomförde Kina en attack som tryckte tillbaka amerikanerna.<ref name="Infoplease" /> Förhandlingar pågick i närmare två år innan en [[vapenvila]] skrevs under i [[Panmunjom]] den 27 juli 1953. Då stilleståndslinjen drogs längs den [[38:e breddgraden]] befästes så delningen. En fredsdeklaration skrevs under i [[Pyongyang]] den 4 oktober 2007, med målet att ersätta vapenstilleståndet med ett permanent [[fredsavtal]].

Sydkorea hamnade, liksom [[Japan]], under den amerikanska intressesfären och fick ett starkt ekonomiskt stöd av USA. Tiden efter kriget rådde det politisk oreda i landet, som också i mycket var en [[militärdiktatur]] till mitten av 1980-talet. En demokratiseringsprocess tog fart då och sedan 1987 har det hållits val i landet, som också sågs som en fullvärdig demokrati på 1990-talet. [[Olympiska sommarspelen 1988|1988]] hölls [[olympiska sommarspelen]] i Sydkorea. 1996 blev landet medlem i [[OECD]], vilket möjliggjorde snabbare ekonomisk utveckling. Sydkorea drabbades 1997–1998 hårt av [[Asienkrisen]]. [[Världsmästerskapet i fotboll 2002|2002]] hölls [[Världsmästerskapet i fotboll för herrar|VM i fotboll]] i Japan och Sydkorea.

I december 2012 blev konservativa [[Park Geun-hye|Park Geun-Hye]], dotter till den forne diktatorn [[Park Chung-hee|Park Chung-Hee]], landets första kvinnliga president.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Sydkorea får kvinnlig president|url=https://www.svd.se/sydkorea-far-kvinnlig-president|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2012-12-19|hämtdatum=2021-11-08|issn=1101-2412|språk=sv|efternamn=Reuters}}</ref> I 2018 arresterades Park efter att hon avsattes i en korruptionshärva.<ref>{{Webbref|titel=Sydkoreanska åklagare: 30 års fängelse för ex-president Park Geun-Hye|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2018/02/27/sydkoreanska-aklagare-30-ars-fangelse-for-ex-president-park-geun-hye|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2021-11-08|språk=sv-FI}}</ref>

I april 2020 vann president [[Moon Jae-in|Moon Jae-Ins]] styrande [[Demokratiska partiet (Sydkorea, 2011)|Demokratiska parti]] i Sydkoreas parlamentsval. Det vänster-liberala Demokratiska partiet fick absolut majoritet av parlamentets 300 platser.<ref>{{Webbref|titel=Brakseger för president Moon Jae-Ins Demokratiska parti i Sydkorea - deltagandet var rekordhögt i världens första "coronaval"|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2020/04/16/brakseger-for-president-moon-jae-ins-demokratiska-parti-i-sydkorea-deltagandet|verk=svenska.yle.fi|hämtdatum=2021-11-08|språk=sv-FI}}</ref>

== Geografi ==
[[Fil:Suncheon3.jpg|miniatyr|Suncheon Bay Ecological Park i [[Suncheon]], [[Sydjeolla]].]]
[[Fil:Korea-Boseong-Green.tea-09.jpg|miniatyr|Teplantage i [[Boseong-gun|Boseong]].]]
Sydkorea utgör den södra delen av den koreanska halvön (söder om 38:e breddgraden), där landet upptar 45 procent av halvöns yta. Landets yta är 100&nbsp;210 km² och det omges av [[Japanska havet]] i öster, [[Koreasundet]] i söder och [[Gula havet]] i väster. Landet gränsar till Nordkorea i norr. Landets östra kust är hög och rak, medan den sydvästra kusten är starkt sönderskuren av vikar, uddar och öar. Fyra femtedelar av landets yta består av högland och berg. 

Landets högsta bergstopp är [[vulkan]]en [[Halla-san]] som är 1&nbsp;950 meter högt. Berget ligger på ön [[Jeju]], vilket också är landets största ö, belägen cirka 10 mil söder om fastlandet. Av Sydkoreas 3&nbsp;500 öar är bara 600 bebodda. I bergen finns källorna till flera floder som rinner västerut, varav floderna [[Han (flod)|Han]], [[Nakdong]] och [[Geum]] är de mest betydelsefulla. De slingrar sig mellan bergskedjor i hela landet. Den största bergskedjan är [[Taebaekbergen]], som löper längs den östra kusten. En annan stor bergskedja är [[Sobaekbergen]]. Ingen av kedjorna är särskilt höga.

I Sydkorea råder det [[inlandsklimat]]. Vintrarna är långa, kalla och torra och somrarna är fuktiga och varma. Under vintern kan temperaturerna bli låga, särskilt i inlandet, trots närheten till de omgivande haven. Många gånger når det under 0&nbsp;°C med medföljande snö. Det faller mest snö i Taebaekbergen och minst längst sydkusten och Jeju. Kustområdena har generellt ett mildare klimat under vintrarna med några plusgrader och lite snö, vilket kan jämföras med Seouls genomsnittstemperatur på -5&nbsp;°C under vintermånaderna. Temperaturen under sommaren är dock nästan likadan i hela landet då men något våtare då vinden ändrar riktning och varm och fuktig luft strömmar in från [[Stilla havet]]. Det är [[monsun]] i landet mellan juni och september. Då faller tre femtedelar av nederbörden i landet. Den största nederbörden faller i södra och västra delarna av landet, speciellt sydkusten och på Jeju. [[Daegu]] på östkusten är den torraste platsen. Genomsnittstemperaturen under somrarna är ungefär 25&nbsp;°C. Ibland drabbas landet av [[tyfon]]er.

Tidigare hade urbana områden som [[Seoul]] vissa problem med [[föroreningar]]. Man har dock börjat arbeta för att minska utsläppen. Sydkorea deltar i en rad av internationella miljöorganisationer. Djurlivet liknar det som finns i norra Kina, det har dock tagit stor skada av att många djurs naturliga boplatser förstörts genom [[röjning]]. Det finns fortfarande gott om [[Hjortdjur|hjort]] och [[vildsvin]] men andra djur som [[björn]], [[lodjur]], [[tiger]] och [[leopard]] är nu sällsynta även i avlägsna bergsområden. Den stora sommarnederbörden skapar en varierad fauna.

== Politik ==
I maj 1948 hölls allmänna val och högerkandidaterna vann; [[Syngman Rhee]] valdes till president och i augusti utropades Republiken Korea. Det blev många tvister mellan de två länderna efter självständigheten. Detta resulterade så småningom i [[Koreakriget]]. Nordkoreanska trupper gick in över gränsen mot syd och trängde in i Sydkorea. [[Förenta nationerna|FN]]-styrkorna och de sydkoreanska soldaterna trängdes kraftigt söderut men nordkoreanerna drevs tillbaka norrut i en stor motoffensiv. Efter att Kina hade ingripit på den nordkoreanska sidan stabiliserades fronten längs den 38:e breddgraden. Striderna fortsatte fram till den 27 juli 1953 trots att fredsförhandlingar inleddes redan 1951. Något fredsavtal slöts aldrig men man enades efter påtryckningar från stormakterna och FN om ett [[vapenstillestånd]]savtal och en [[Koreas demilitariserade zon|demilitariserad zon]] längs gränsen.

USA gav stora ekonomiska bistånd för att bygga upp Sydkorea efter kriget men Syngman Rhees ställning försvagades och han tvingades avgå 1960 efter ett studentuppror. De nya ledarna formade [[andra sydkoreanska republiken]] men lyckades inte heller få ordning på landets ekonomiska och politiska problem. 1961 genomförde en grupp unga militärer en kupp, ''[[16 maj-kuppen i Sydkorea 1961|Majkuppen]]'', under generalmajor [[Park Chung-hee]]s ledning. De upplöste nationalförsamlingen och införde undantagslagar. 1963 tilläts politisk verksamhet igen.

Ett val utlystes och Park vann presidentvalet och han skapade under sina fyra första åren grunden för snabb [[industrialisering]]. Park vann även valet 1971 över [[Kim Dae Jung]], som kandiderade för det Nya demokratiska partiet. Kim utsattes för flera mordförsök och 1973 kidnappades han i Tokyo av sydkoreanska säkerhetsagenter, som skulle sänka honom i havet, men hindrades av amerikanska agenter. Bedömare tror, att Kim var den riktiga vinnaren, och att resultaten blev manipulerade.

Park Chung-hee valdes som president för fjärde gången 1978 och ekonomin gick in i en mer problematisk fas. Satsningen på produktion för export ledde till brist på konsumtionsvaror och hög inflation. Park blev mördad 1979 av chefen för landets underrättelsetjänst. Premiärminister [[Choi Kyu Ha]] valdes till ny president, men valet i december följdes genast av en ny armékupp.

Efter många studentuppror 1980 infördes krigslagar, all politisk aktivitet förbjöds och ett trettiotal politiska ledare fängslades, bland annat [[Kim Dae Jung]]. Som en följd utbröt flera dagars blodiga sammanstötningar mellan demonstranter och polis i staden [[Kwangju]]. Omkring 200 människor påstås ha dödats. Kim Dae Jung dömdes till döden 1980 anklagad för att ligga bakom Kwangju-upproret. Men utländska påtryckningar ledde till att straffet omvandlades till livstids fängelse. Han släpptes fri efter något år och fick tillsammans med ett par andra politiska fångar rätt att verka politiskt igen. 1981 valdes [[Chun Doo-hwan]] till president och i presidentvalet 1987 vann DJP:s kandidat [[Roh Tae-woo]]. Kim Dae Jung ställde återigen upp.

Vid valet 1992 vann [[Kim Young-sam]] över oppositionsledaren Kim Dae Jung. Han var den förste presidenten utan militär bakgrund på tre årtionden. Flera höga officerare fick lämna sina poster och Kim Yong Sam startade en kampanj mot korruption. Flera ministrar och tusentals tjänstemän avskedades och greps. Även de tidigare presidenterna Chun och Roh ställdes inför rätta för korruption. Chun dömdes till döden och Roh fick livstidsfängelse.

Kim Dae Jung återvände till politiken med ett nytt parti, NCNP och vann valet 1998 efter att ha besegrat Kim Yong Sams efterträdare Lee Hoi Chang.

=== Styrelseskick ===
Sydkorea är en [[republik]]. Den 25 februari 2013 blev [[Park Geun-hye]] den första kvinnan på [[Sydkoreas president|presidentposten]], men hon avsattes den 10 mars 2017 och ersattes av [[Moon Jae-in]]. Sedan 2022 är den konservative [[Yoon Suk-yeol]] president.

Presidentval hålls vart femte år. Presidenten kan ej omväljas. Parlamentsval hålls vart fjärde år. Det senaste presidentvalet hölls 2022 och det senaste parlamentsvalet 2020. 

Premiärministern utses av presidenten med godkännande från [[Sydkoreas nationalförsamling|nationalförsamling]]en. Vice premiärministrar och övriga ministrar utses av presidenten efter premiärministerns rekommendation.

=== Nationalförsamlingen ===
{{huvudartikel|Sydkoreas nationalförsamling}}
[[Fil:Seoul-National.Assembly-01.jpg|miniatyr|Nationalförsamlingen]]
[[Sydkoreas nationalförsamling]] kallas ''Kukhoe'' och har 299 platser. Dess medlemmar väljs över en fyraårsperiod - 243 i enmansvalkretsar och 56 efter proportionell representation. Senaste valet hölls 2020.

=== Provinser ===
{{Huvudartikel|Sydkoreas administrativa indelning}}

Sydkorea består av 1 "särskild stad" (''teukbyeolsi''; ''특별시''; ''特別市''), 6 städer (''gwangyeoksi; 광역시; 廣域市), 8 provinser (''do''; ''[[Hangul|도]]''; ''[[Hanja|道]]'')  och 1 speciell autonom provins (''teukbyeol jachido''): ''
[[Fil:Provinces of South Korea.svg|miniatyr|Provinser.]]

#[[Seoul]] Teukbyeolsi (서울특별시; 서울特別市)
#[[Busan]] Gwangyeoksi (부산광역시; 釜山廣域市)
#[[Taegu|Daegu]] Gwangyeoksi (대구광역시; 大邱廣域市)
#[[Incheon]]  Gwangyeoksi (인천광역시; 仁川廣域市)
#[[Gwangju, Gwangju|Gwangju]] Gwangyeoksi (광주광역시; 光州廣域市)
#[[Daejeon]] Gwangyeoksi (대전광역시; 大田廣域市)
#[[Ulsan]] Gwangyeoksi (울산광역시; 蔚山廣域市)
#[[Gyeonggi]]-do (경기도; 京畿道)
#[[Gangwon]]-do (강원도; 江原道)
#[[Norra Chungcheong]] (''Chungcheongbuk-do''; 충청북도; 忠淸北道)
#[[Södra Chungcheong]] (''Chungcheongnam-do''; 충청남도; 忠淸南道)
#[[Norra Jeolla]] (''Jeollabuk-do''; 전라북도; 全羅北道)
#[[Södra Jeolla]] (''Jeollanam-do''; 전라남도; 全羅南道)
#[[Norra Gyeongsang]] (''Gyeongsangbuk-do''; 경상북도; 慶尙北道)
#[[Södra Gyeongsang]] (''Gyeongsangnam-do''; 경상남도; 慶尙南道)
#[[Jeju]] teukbyeol jachido (제주특별자치도; 濟州特別自治道)

=== Försvar ===
{{Huvudartikel|Sydkoreas väpnade styrkor}}
Sydkorea har en lång historia av invasioner av grannar och den ännu inte lösta konflikten med [[Nordkorea]] gör att Sydkorea spenderar 2,6% av BNP ([[Bruttonationalprodukt]]) och 15% av all statliga utgifter är militära'<ref>{{webbref|url=http://www.globalsecurity.org/military/world/rok/budget.htm|titel=Globalsecurity Sydkores budget|hämtdatum=19 februari 2014|format=|verk=}}</ref>, samt att det råder [[värnplikt]]. Av denna anledning räknas Sydkoreas armé till världens sjätte största baserat på aktiva trupper med 650&nbsp;000 år 2011<ref>{{webbref|url=http://csis.org/files/media/csis/pubs/060626_asia_balance_powers.pdf|titel=The Asian Conventional Military Balance in 2006: Overview of major Asian Powers|hämtdatum=19 februari 2014|format=PDF|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090911183358/http://csis.org/files/media/csis/pubs/060626_asia_balance_powers.pdf|arkivdatum=11 september 2009}}</ref>, samt världens näst största räknat i reservtrupper på 3&nbsp;200&nbsp;000 år 2011 och världens elfte största försvarsbudget. Räknar man samman dessa har man en armé på 3,7 miljoner i ett land med en befolkning på 50 miljoner och blir därigenom det land i världen med näst flest soldater per capita efter Nordkorea.

Militären är uppdelad i fyra delar [[Sydkoreas armé (ROKA)|Armén]], [[Sydkoreas flotta|flottan]], [[Sydkoreas flygvapen (ROKF)|flygvapen]] och [[Sydkoreas marinkår (ROKMC)|marinkåren]] samt reserven. Majoriteten av dessa styrkor är placerade i närheten av den [[Koreas demilitariserade zon|demilitariserade zonen]]. Alla män i Sydkorea måste enligt grundlagen göra sin värnplikt, den vanligaste längden är 21 månader. Koreaner med dubbla medborgarskap behövde inte göra värnplikt fram till 2011.

[[USA]] har en stor mängd trupper stationerad i Sydkorea sedan Koreakriget. Deras syfte är att försvara Sydkorea i en kris i [[Östasien]]. Det finns cirka 28&nbsp;500 amerikaner placerade i Sydkorea för tillfället. De flesta av dessa gör ettårs kontrakt. Det är främst mark och luft trupper som tjänstgör i Eighth United States Army och Seventh Air Force, De finns utspridda över hela landet. Då Koreakriget tekniskt sett är bara i ett [[vapenstillestånd]] och inte [[fred]] gäller fortfarande FN-ordern om att stödja Sydkorea under en FN-armé, och sedan den 7 juli 1950 har alla trupper i Sydkorea letts av en amerikansk general. Så den högsta ansvarige i händelse av en militär kris är FN-staben som fortfarande leds av USA. Planer på att ge över kontrollen till Sydkorea inleddes i september 2006 och det beräknas att överförandet genomförs 1 december 2015.
Då USA har en stor närvaro i landet finns även en liten andel värnpliktiga (1&nbsp;800 st) som tjänstgör med de amerikanska trupperna i 
[[KATUSA]]-programmet (Korean Augmentation To the United States Army)<ref>{{webbref|url=http://www.globalsecurity.org/military/agency/army/8army.htm|titel=Globalsecurity Usa:s 8:e armé|hämtdatum=19 februari 2014|format=|verk=}}</ref>.

Sydkorea har vid flera tillfällen sänt trupper ut i världen för att stödja amerikanska insatser. De har deltagit i de flesta större konflikter som USA har varit involverat i de senaste 50 åren. Under [[Vietnamkriget]] skickade Sydkorea 325&nbsp;517 soldater till stöd för [[Sydvietnam]] med 50&nbsp;000 samtidigt när de var som flest. Sydkorea skickade 3&nbsp;300 trupper för återuppbyggnaden av [[Irak]] och var den tredje största styrkan efter [[USA]] och [[Storbritannien]]. I och med [[Kriget mot terrorismen]] (2001-) har Sydkorea skickat 24&nbsp;000 soldater till [[Mellanöstern]]. Ytterligare 1&nbsp;800 har sedan 2007 varit placerade i [[Libanon]].

== Ekonomi ==
Sydkorea är en [[marknadsekonomi]], efter en ekonomisk förvandling är Sydkorea idag världens trettonde största ekonomi.

=== Produktion och industri ===
Sydkorea är fattigt på mineraltillgångar och landets främsta mineraltillgång är stenkol. Kolet används till värme och som energikälla till bostäder och industri. Det finns även mindre tillgångar av [[bly]], [[zink]], [[kalksten]], [[guld]] och [[volfram]]. Landet satsar mycket på kärnkraft för att minska beroendet av importerad olja. 1999 fanns det 16 kärnkraftverk i Sydkorea och de täckte 43 % av landets elkonsumtion. Men fortfarande kommer den mesta elenergin från olje- eller koleldade kraftverk. Satsningar har gjorts för att öka användningen av [[naturgas]] och idag är landet den näst största importören av naturgas i världen.

Bara 20 % av landets yta är odlingsbar. Ris är den vanligaste grödan, två tredjedelar av åkermarken är risfält. Det odlas även havre, bönor, potatis, grönsaker och frukt. Landet producerar silke, bomull och tobak för exportmarknaden. Skörden har ökat efter jordreformer och de flesta jordbruken är nu privatägda. Skogen har vårdats och återplanterats efter skövlingen i första delen av 1900-talet. Även om två tredjedelar av landets yta består av skog så importerar man nära 90 % av träråvarorna.

[[Fiske]]t är viktigt i Sydkorea, både för hemmakonsumtionen och för export, men under senare år har betydelsen minskat. Fisket sysselsätter en halv procent av den arbetande befolkningen. Landet har en av världens största fiskeflottor för djuphavsfiske.

Sydkorea har råvarubrist men stor arbetskraft, vilket har hjälpt fram den lätta konsumtionsvaruindustrin. Sydkorea har utvecklats till en av världens största textil- och högteknologiska producenter. Bilindustrin har också ökat kraftigt men tillverkarna har blivit mindre efter den ekonomiska krisen. Fortfarande är dock [[Skeppsvarv|varvsindustrin]] stark, även om [[Kina]] numera upplevs som ett växande hot. Landet är också en av världens viktigaste stålproducenter. Den snabba industriella utvecklingen och brant stigande levnadsstandarden har lett till miljöproblem, bland annat på grund av luftföroreningar. 

De viktigaste exportvarorna är elektronik, kemikalier, maskiner, metallvaror, bilar och textil. De viktigaste importvarorna är elektronik, råolja, maskiner, kemikalier och metaller. Sydkorea exporterar mer än vad de importerar.

Valutan är [[Sydkoreansk won|sydkoreanska won]] och 100 won motsvarar ungefär 0,67 SEK. Vid koreakriget var Sydkorea en fattig jordbruksnation men genom en bred industrialisering och exportbaserad tillväxt, utvecklades landet. Sedan 1950-talet har privat företagsamhet styrts av femårsplaner. Exportproduktionen har ökat av lånepolitiken och det har lett till en snabb tillväxt av industrin. Tillverknings- och finanssektorn präglas av stora [[Konglomerat (företag)|konglomerat]] med verksamheter inom många fält, som exempelvis [[Hyundai]] som exempelvis ägnar sig åt skeppsbyggnad, biltillverkning, hemelektronik och finanstjänster. Detta är ett system som har ställts på prov under asienkrisen och precis som i Japan börjat omprövas.

Landets arbetare organiseras huvudsakligen i två stora sammanslutningar av fackföreningar, [[Korean Confederation of Trade Unions]] och [[Federation of Korean Trade Unions]]. De senaste årens fackliga verksamhet har präglats av vilda och omfattande strejker, bland annat mot vad man anser vara regeringens nyliberala politik.

== Demografi ==
{{Huvudartikel|Sydkoreas demografi}}
Sydkorea har 50 miljoner invånare och är ett av världens mest tätbefolkade länder. Tre fjärdedelar av befolkningen bor i städerna och hälften bor i de sex största. Den unga generationen finns främst i städerna medan den äldre finns utanför städerna. Befolkningen är väldigt homogen, det finns bara ungefär en miljon utlänningar i landet. Den största minoritetsgruppen är [[Kina (region)|kineser]]. Andra stora minoritetsgrupper är [[japaner]] och [[amerikaner]]. Sedan 1949 har befolkningen mer än fördubblats men ökningen har dämpats sedan 1960-talet, vilket ger ökad press på kvinnor att arbeta, samt ett kvardröjande ansvar för att ta hand om sin egen familj inklusive den äldre generationen gör att många koreanska kvinnor väljer att inte skaffa barn. Medellivslängden för män i Sydkorea var 2014 77 år och för kvinnor 84 år.<ref>{{webbref|url=http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Sydkorea/Befolkning-Sprak|titel=Befolkning & språk|hämtdatum=5 maj 2014|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140505144923/http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Sydkorea/Befolkning-Sprak|arkivdatum=5 maj 2014}}</ref>

{{Sydkoreas största städer}}

=== Religion ===
Det råder religionsfrihet i Sydkorea och olika religioner har haft ett stort historiskt inflytande i Sydkorea. Omkring hälften av befolkningen är idag [[Ateism|ateister]], den största religionen är [[Kristendom|kristendomen]] följt av [[buddhism]]en. Det finns också koreanska blandreligioner med inslag från buddhismen, [[konfucianism]]en och inhemsk [[schamanism]]. De har dock förlorat mark och utövas främst på landsbygden. Under 1900-talet ökade kristendomen kraftigt och 1980 utsågs buddhismen och kristendomen till landets officiella religioner.

29,2 procent av landets befolkning är kristen (därav 18,3 % protestanter och 10,9 % katoliker) och 22,8 procent är buddhister.<ref>{{webbref |url=http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158901 |titel=Dagen |hämtdatum=16 oktober 2008 |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20081017155207/http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158901 |arkivdatum=17 oktober 2008 }}</ref>

=== Utbildning ===
Sydkorea har en nioårig obligatorisk skolgång som bygger på det amerikanska skolsystemet.<ref>{{webbref|url=http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Sydkorea/Utbildning|titel=landguiden.se|hämtdatum=5 maj 2014|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140505142354/http://www.landguiden.se/Lander/Asien/Sydkorea/Utbildning|arkivdatum=5 maj 2014}}</ref> Vid sexårsåldern börjar eleverna skolan och fortsätter en sexårig grundskola som är avgiftsfri. Sedan fortsätter de två treårs-stadier. Den första är obligatorisk och där kan de välja mellan allmänna linjer och yrkeslinjer. Sedan kan de läsa vidare i ytterligare tre år om de vill. 2005 fanns det 170 universitet och högskolor. Omkring 97 % väljer att studera vidare och andelen är en av de största i Asien. Läskunnigheten hos vuxna är 98 % och har ökat med 20 procentenheter under de senaste 20 åren.

De flesta skolorna i Sydkorea har skoluniformer som baserar sig på det västerländska systemet med byxor åt pojkar och kjolar till flickor. Skolåret är uppdelat i två terminer, första terminen börjar i mars och slutar i mitten av juli. Andra terminen börjar i slutet av augusti och slutar i mitten av februari, men detta system är inte antaget av alla och lokala variationer förekommer.

Efter en storsatsning på fiberbredband till alla skolor introducerade Sydkorea 2013 digitala skolböcker gratis till alla skolor.<ref>{{webbref|url=http://www.itu.int/ITU-D/ict/cs/korea/material/CS_KOR.pdf|titel=Broadband Korea: Internet Case Study|format=PDF|datum=|hämtdatum=February 18, 2010}}</ref>

=== Hälsa ===
Sydkorea har ett universellt sjukvårdssystem.<ref name="read">{{Webbref|titel=Health at a Glance 2015 {{!}} READ online|url=https://read.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/health-at-a-glance-2015_health_glance-2015-en|verk=OECD iLibrary|hämtdatum=2021-01-25|språk=en}}</ref> Sydkoreanska sjukhus har bra medicinsk utrustning och lättillgängliga faciliteter, rankade 4:e för [[Magnetisk resonanstomografi|MRI]]-enheter per capita och 6:e för [[Datortomografi|skiktröntgen]]-skannrar per capita i [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]].<ref name="read"/>

Den [[Medellivslängd|förväntade livslängden]] har ökat stadigt och Sydkorea rankas som 11:e i världen för förväntad livslängd på 82,3 år av [[Världshälsoorganisationen|WHO]] år 2015.<ref>{{Webbref|titel=Life expectancy increases by 5 years, but inequalities persist|url=https://www.who.int/news/item/19-05-2016-life-expectancy-increased-by-5-years-since-2000-but-health-inequalities-persist|verk=www.who.int|hämtdatum=2021-01-26|språk=en}}</ref> 

[[Självmord]] är ett allvarligt och utbrett problem och Sydkorea har rankats dåligt i undersökningar om hur lyckliga människor är, trots att det är en höginkomststat.<ref>{{Webbref|titel=World Happiness Report 2016|url=http://worldhappiness.report/|verk=worldhappiness.report|hämtdatum=2021-01-26|språk=en}}</ref> Även om landet har statligt finansierade psykiatriska hälsovårdstjänster, varav majoriteten är sjukhusanläggningar, är de till stor del underfinansierade och underutnyttjade.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Mental health services and R&D in South Korea|förnamn2=Sang-Uk|förnamn6=Jung Won|efternamn5=Kim|förnamn5=Hyunjin|efternamn4=Ryu|förnamn4=Vin|efternamn3=Soh|förnamn3=Minah|efternamn2=Lee|efternamn=Roh|url=https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4890259/|förnamn=Sungwon|pmid=27257434|pmc=4890259|doi=10.1186/s13033-016-0077-3|volym=10|issn=1752-4458|hämtdatum=2021-01-26|år=2016-06-02|tidskrift=International Journal of Mental Health Systems|efternamn6=Jang}}</ref>

== Kultur ==
Sydkorea och Nordkorea delar det koreanska kulturarvet, se [[Korea]]s kultur.

Efterkrigstidens populärkultur i Sydkorea är framför allt influerad av USA. Tävlingar i [[Datorspel|TV-spel]] och [[datorspel]] har blivit väldigt populärt i Sydkorea. Särskilt har datorspelet [[Starcraft: Brood War|Starcraft]] nått en stor publik, och turneringar sänds regelbundet i några av landets TV-kanaler. En populär sport är [[fotboll]], där Sydkorea tog en överraskande fjärdeplats vid VM [[Världsmästerskapet i fotboll 2002|2002]]. Även [[kampsport]]er är mycket populära i landet. Exempel på kampsporter från Sydkorea är [[taekwondo]], [[hapkido]], [[kuksoolwon]], [[kumdo]] och [[subak]]. Sydkoreansk pop-musik har blivit otroligt populär de senaste åren, den kallas K-pop. Stora pengar satsas på den och den har globaliserats avsevärt. [[K-pop]]-industrin består av ett flertal stora "entertainment"-bolag så som [[SM Entertainment]], [[YG Entertainment]], [[Cube Entertainment]], [[JYP Entertainment]], [[Big Hit Entertainment|BigHit Entertainment]] m.m. De lanserar i sin tur olika musikgrupper. De består oftast av 5–10 medlemmar av ett och samma kön. Några av de största grupperna är [[BTS (musikgrupp)|BTS]], [[Blackpink]], [[Twice]], [[Exo|EXO]], [[Red Velvet]], [[TXT (band)|TXT]], [[Stray Kids (musikgrupp)|Stray Kids]] och [[NCT (musikgrupp)|NCT]]. Deras låtar är i stort sett på din mamma

=== Världsarv ===
[[Fil:Bifyu 8.jpg|miniatyr|[[Hwasong]]-fästningen.]]
Dessa objekt har av [[Unesco]] klassats som [[världsarv]]

* 1995 –  Grottemplet i [[Seokguram]] och templet [[Bulguksa]]
* 1995 – Templet [[Haeinsa]]
* 1995 – Helgedomen [[Sjongmyo]] i [[Seoul]]
* 1997 – Palatset [[Changdeokgung]]
* 1997 – Fästningen [[Hwasong]]
* 2000 – Begravningsplatserna i [[Gosjang, Hwasun och Ganghwa]]
* 2000 – Historiska platser i [[Kyongju]]
* 2007 – [[Jeju]]s Vulkan- och lavagrottor
* 2009 – [[Joseondynastins kungliga gravar]] i [[Seoul]]
* 2010 – Historiska byarna [[Hahoe]] och [[Yangdong av Gyeongju|Yangdong]] i [[Norra Gyeongsang]]

(Årtalen anger när respektive plats blev världsarv.)

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/southkorea Index of Economic Freedom 2019]
| 29 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/south-korea Pressfrihetsindex 2019]
| 41 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Korruptionsindex 2018]
| 45 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 22 av 189
|}

== Se även ==
* [[Koreas återförening]]
* [[Sydkoreas ambassad i Stockholm]]

== Referenser ==

===Noter===
<references/>

===Webbkällor===
* [http://www.britannica.com/EBchecked/topic/322280/South-Korea# Encyclopedia Britannica] {{en ikon}}

==Externa länkar==
* {{Commons|South Korea}}

{{Navigeringsmallar Sydkorea}}

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Sydkorea| ]]
[[Kategori:Asiens länder]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:WP:Projekt Korea]]